Soja är den mest använda proteinkällan till fjäderfä i Sverige och mycket Soja importeras i dagsläget. Då Soja nämns mycket ur klimatsynpunkt, skövling av regnskog, minskad biologisk mångfald, är användning av svenskodlade proteinfodermedel som ärt, åkerböna och lupin av intresse. Ur odlingssynpunkt är ärt, åkerböna och lupin bra grödor i växtföljden då de är bra förfrukter. De passar även bra att odla i kallare klimat vilket gör dessa grödor intressanta att odla som proteinfodermedel i Sverige. Dock begränsas användningen pga.

Svenska mjölkkor utfodras med proteinfodermedel där en del ofta består av importerat Sojamjöl från Brasilien. Sojamjöl är den fraktion av Sojabönan som blir kvar sedan oljan extraherats. Sojamjöl är rikt på råprotein och genom ytterligare behandling ökar proteinets våmstabilitet vilket leder till mer aminosyror absorberade i kons tunntarm. Produktionen av brasiliansk Soja sker i viss utsträckning på ett tvivelaktigt sätt där regnskogen skövlas, biologisk mångfald går förlorad och invånarna påverkas negativt i och med föroreningar från bekämpningsmedel. Svensk mjölkproduktion har istället för Soja möjligheten att utfodra mjölkkorna med inhemska proteinfodermedel, till exempel raps, ärtor, åkerbönor eller biprodukter från öl- och etanolframställning, som drav och drank.

Importerad Soja är vanligt att använda i hästfoder som en proteinkälla, men de negativa effekterna på miljön som orsakas av odling och transport skapar ett intresse för inhemska alternativ. De inhemska proteinfodermedel som tagits upp i litteraturstudien är torkad vetedrank, potatisprotein, foderjäst, drav, ärtor, åkerbönor samt mjöl och expeller från raps och linfrö. Syftet med litteraturstudien var att se vilka möjligheter det finns att använda svenska proteinfodermedel till hästfoder vid bristande proteinhåll i grovfodret, istället för att ge dem importerad Soja. Studien beaktar olika proteinfodermedel och huruvida de är lämpliga för olika hästkategorier, samt hästars behov av protein och specifika aminosyror. Även begränsande faktorer som anti-nutrionella substanser har belysts, samt miljöpåverkan och odlingsmöjligheterna av olika proteinfodermedel i Sverige.

I Sverige är Soja det vanligaste proteinfodermedlet inom fjäderfäproduktionen. Att utfodra med inhemska proteinfodermedel istället för Soja kan göra slaktkycklingsproduktionen mer hållbar. I Sverige är åkerbönan ett alternativ att ersätta Sojan med då den är rik på råprotein och skördarna i landet har ökat de senaste åren. Åkerbönan innehåller dock antinutritionella substanser (ANS) så som tanniner, trypsininhibitorer och lektiner, som försämrar näringsupptaget hos kycklingen. Vitblommig åkerböna innehåller låg mängd av tanniner, men innehåller däremot trypsininhibitorer och lektiner, vilket kan medföra att det blir svårare för kycklingen att tillgodogöra sig protein, vilket kan leda till försämrade produktionsegenskaper.

I dagens samhälle finns en stor marknad för proteintillskott. Kosttillskottsföretagen gör stora pengar för att atleter tror sig dra nytta av tillskotten och pulvren. Är proteintillskott i form av vassle, kasein, Soja och kreatin att föredra eller är det vanlig kost som är bäst för att bygga muskler i samband med träning? Syftet med denna ämnesfördjupning är att fokusera på proteiner som näringsämne samt som ett tillskott får både erfarna och icke-erfarna styrkeidrottare samt en jämförelse mellan olika typer av proteintillskott. Ämnesfördjupningen försöker också att svara på vilket tillskott som är att föredra? När och hur mycket som skall intas för bästa effekt? Samt om en ökad proteinkonsumtion kan få konsekvenser för konsumenten? .

This is an essay about gated communities and their impact on society. The key questions of my essay are: why people choose to live in gated communities; how the city is impacted by gated communities and what the difference concerning the reasons and impact of gated communities in Florida and Sweden is, and what this difference might depend on. I am using postmodern urbanism as a starting point, and I look closer on Edward J. Soja?s theories about the postmodern metropolis.

The large-scale soy cultivation has negative consequences for the habitat of local populations because of the intensive use of pesticides and the destruction of rain forests and eco-systems. GM soya, varieties are often used. The majority of Swedish people, however, do not want GM products in their food. It will be hard in future to ensure GM free food, particularly foods that come from countries where GM crops are grown on a large scale. It is very difficult to avoid cross- contamination when both GM and non-GM crops are grown in the same area.

Salmonella är en av de vanligaste orsakerna till livsmedelsburna infektioner hos människor. Infektionen sker via en fekal-oral smittväg, i första hand via kontaminerade livsmedel men även via kontakt med smittade djur och människor. Utbrott av Salmonella hos människa orsakas ofta av livsmedel från djur infekterade med Salmonella och i flera fall kan den primära smittkällan spåras tillbaka till kontaminerat djurfoder. Foder utgör det första ledet i animala livsmedelskedjan och är därmed en viktig utgångspunkt för kontroll av Salmonella för att reducera smitta senare i denna kedja. Kontamination av foder kan potentiellt ske vid skörd, under processning särskilt i foderfabriken eller under lagring och transport.

Regioner har alltid funnits. Det har stått för det intermediära, en funktion mellan det lokala och det centrala styret. Den geografiska omfattningen har varit allt från länsindelningar till stora internationella eller kulturella regioner. Historiskt sätt, kan regioner vara funktionella, administrativa eller kulturella. När Sverige övergick till att bli ett industrisamhälle, blev regioner en viktig utgångspunkt för att förändra de nationella näten.