Sökresultat:
3 Uppsatser om Sociomateriella - Sida 1 av 1
Målande språk -bildskapande som länk i möten
Vårt syfte med studien är att undersöka och analysera samtalsämnen som kommer upp under bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollärare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. Då den forskning vi läst mest handlar om den färdiga produkten inom bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss på samtal under bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv då vi inte sett detta tidigare. För att analysera använder vi oss förutom det Sociomateriella perspektivet även av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi använder oss av kvalitativ metod i vår observation då vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som människor i ett specifikt sammanhang är aktörer i.
Kompetenshanteringssystem i användning En beskrivande studie om hur ett kompetenshanteringssystem används i medarbetarsamtal inom en vård och omsorgsorganisation
In recent years, Information Technology (IT) has gained more importance in workinglife. More and more organisations has shown an interest about how technology can beused to manage the competence of the employees, and how IT can contribute to thedevelopment of the organisation. In order to achieve this, there is a need for suitabletools to support this process. Even though the implementation of competencemanagement systems (CMS) is a highly up to date question for many organisations,there is a lack of scientific reserach concering this area. This study will contribute tothe research area by examining how CMS is used by employees in daily working life.The manager and the employees in a healthcare organisation in Sweden were observedduring appraisals in order to observe how they used the CMS to evaluate competence.The appraisals were considered a suitable place for studing CMS in use within anorganisation.By using theoretical perspecitves such as the Sociomateriality and Situated Learning,the study can contribute to the knowledge of the entanglement between technologyand working practice.
Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser : fallet stadsodling i Rosengård, Malmö
Möten
mellan
människor,
grupper,
idéer
och
intressen
är
en
naturlig
del
av
stadslivet.
Mötandet
är
dessutom
en
förutsättning
för
omförhandling
av
fördomar
om
den
Andre,
gemensam
problemlösningsförmåga,
upprättandet
och
upprätthållandet
av
vardagliga
bekantskaper
samt
skapandet
och
stärkandet
av
olika
slags
gemenskaper.
Därför
är
det
samtida
intresset
för
mötesplatsen
inom
stadsutvecklingsdiskursen
viktigt
och
lovvärt.
Det
är
emellertid
så
att
olika
slags
mötande
skiljer
sig
åt
kvalitativt,
vilket
medför
ett
behov
av
en
mer
nyanserad
diskussion
om
platskvalitet
och
andra
slags
mötandeförutsättningar
till
grund
för
mer
specifika
klargöranden
om
hur,
var
och
varför
mötesplatser
skapas
och
upprätthålls.
Föreliggande
mastersuppsats
är
skriven
inom
ramarna
för
programet
Hållbar
Stadsutveckling
?
ett
samarbete
mellan
Sveriges
lantbruksuniversitet
och
Malmö
högskola
?
och
utgår
från
denna
konstruktiva
kritik
av
användningen
av
mötesplatsbegreppet.
I
syfte
att
stimulera
en
mer
nyanserad
mötesplatsdiskurs
utgår
uppsatsen
från
en
diskussion
om
mötandets
praktik
och
dess
relation
till
plats.
Uppsatsens
första
huvudavsnitt
utgörs
av
en
extensiv,
transdisciplinär
litteraturstudie
med
teoretiska
bidrag
från
bland
annat
socialpsykologi,
kulturgeografi,
arkitekturteori
och
statsvetenskap
med
fokus
på
det
levda
stadslandskapet.
Den
teoretiska
avhandlingen
är
strukturerad
utifrån
tre
dimensioner
eller
temata,
som
syftar
till
att
identifiera
och
kartlägga
olika
aspekter
som
kan
bidra
med
förståelse
för
mötande
och
dess
förhållande
till
Sociomateriella
platskvaliteter:
relationer,
rum
och
tid.
Kartläggningen
av
dessa
kategoriers
olika
bidrag
leder
fram
till
en
integrativ
modell;
en
första
syntes
av
aspekter
på
mötande.
Denna
modell
är
avsedd
att
etablera
en
förståelse
för
mötandet
och
dess
förutsättningar
som
ett
socio-?tempo-?materiellt
komplex
som
bör
närmas
och
diskuteras
sammansatt.
Modellen
utgår
från
ett
perspektiv
på
mötande
som
process
och
rymmer
tre
nya
analytiska
kategorier:
mötandets
förutsättningar,
mötandets
nyanser
och
mötandets
möjliga
effekter.
I
syfte
att
pröva
och
illustrera
de
teoretiska
resonemangen,
och
samtidigt
påvisa
behovet
av
en
mer
nyanserad
diskusson
om
mötesplatser
och
mötande
i
planeringssituationer,
innehåller
uppsatsen
också
en
fallstudie
av
vad
som
kan
beskrivas
som
ett
paradigmatiskt
exempel
på
mötesplatser
för
socialt
hållbar
stadsutveckling:
sex
stycken
stadsodlingar
i
och
vid
Malmöstadsdelen
Rosengård.
Underlaget
för
diskussionen
om
dessa
utgörs
av
intervjuer
med
odlare
och
tjänstemän
samt
observationer
och
deltagande.
Diskussionen
om
odlingsverksamheterna
som
mötesplatser
visar
upp
ett
antal
skillnader
odlingarna
emellan,
vilket
visar
på
behovet
av
en
diskussion
om
kvalitativa
variationer
mellan
olika
slags
mötespalatser.
Bland
dessa
kan
nämnas
olikheter
i
graden
av
interaktion,
samt
graden
av
självorganisation.
Fallstudien
blottlägger
också
ett
antal
likheter;
mer
allmänt
hållna
kvaliteter
som
utmärker
kollektiv
odling
som
mötandesituation.
Exempel
på
dessa
är
odlingens
identitetsskapande
effekt,
odlingsaktiviteternas
avtryck
i
stadslandskapet
samt
odlingen
som
en
konkret,
praktisk
aktivitet
och
en
gemensam
angelägenhet
som
utgångspunkt
för
samarbete.
Avslutningsvis
mynnar
uppsatsen
ut
i
ett
antal
frågeställningar
som
utgör
potentiella
grunder
för
vidare
studier.
Sådana
studier
kan
exempelvis
syfta
till
att
belägga
kausaliteter
i
mötandeprocesser
härledda
från
registrerade
effekter,
eller
att
identifiera
och
organisera
specifika
och
separata
mötesplatstyper..