Interdisciplinärt specialarbete inom lärarutbildningen LSV410, 15hpÄmne: SvenskaTermin: vt 2015Handledare: Lars-Gunnar Andersson.

Specialarbete inom lärarprogrammet, 15 hpSvenska språket, LSV410Ht 2011Handledare: Maja Lindfors Viklund.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, LSV 410, 15 hpÄmne: Svenska språketTermin: VT -15Handledare: Lars-Gunnar Andersson.

[Sammanfattning saknas].

This thesis presents an analysis of a conversation between a therapist and her client. Through a study of the conversation's topics and structure I have been able to draw conclusions on how the therapist governs and steers the session. With the use of certain tools, such as introductions of topics, invitations, paraphrasing and explorative questions, the therapist presents the frames of the conversation. At the same time, though, she invites the client to state her point of view and correct the views imposed on her through, for example, formulations from the therapist. I in my study I have used the methods of Conversational Anlaysis (CA) com-bined with quantitative methods such as calculating the frequency of a phenomenon.Throughout the thesis I have compared my results with the results presented by Ulla Melander Marttala in her dissertation Content and perspective in doctor-patient conversa-tions.

Denna undersökning tar reda på hur reportrarnas tal låter i de svenska nyhetssändningarna och i hur stor mängd regionala varianter av standardspråket förekommer. Den reder även ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television när det gäller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mångfaldens Sverige som speglas i reportrarnas språkbruk? Får alla sorts dialekter plats i svensk public service?Undersökningen lutar sig mot den svenska språkpolitiken samt huvuddragen inom Sociolingvistik.

[Sammanfattning saknas].

I föreliggande uppsats undersöks ett urval morfonotaktiskt betingade företeelser i kalmuckisk ordstruktur, vilka analyseras och beskrivs utifrån tvånivåmorfologin för programmet PC-Kimmo..

[Ingen sammanfattning].

I uppsatsen tittar jag på hur tre språk (svenska, tyska, engelska) har hanterat stavningsreformer, eller planer på en sådan. Jag är intresserad av hur de olika sidorna i en stavningsreform positionerar sig, och om det är samma typ av argument oavsett vilket språk det gäller. Ja det är det. Båda sidor tar till brösttoner..

Titeln på denna uppsats är "Beskrivning av tok pisin". Och det är också vad uppsatsen avser att vara, en sammanfattande beskrivning, på svenska, av språket tok pisin, översiktlig och klar utan att för den skull försaka den lingvistiska korrektheten. Texten vänder sig naturligtvis i första hand till den som har en viss skolning i allmän språkvetenskap, men det är min förhoppning att även en lekman som läser uppsatsen ska få en viss behållning av den..

Syftet med min uppsats är att, med utgångspunkt i Spolskys teori om språkvård, kartläggabruket och attityderna till hen som könsneutralt pronomen. I kartläggningen granskar jag också vilka olika användningsområden hen har, och ifall studenter i genusvetenskap och studenter i svenska har olika inställning till ordet. Metoderna jag har använt mig av är enenkätundersökning och en bruksundersökning av bloggar och tryckta texter.Mina resultat visar att de olika grupperna har olika attityder till hen, och att pronomenet framförallt fyller en funktion när man problematiserar genus eller enskilda individers könsidentitet..

I denna uppsats behandlas de grammatiska fenomenen complete phase och incomplete phase i det austronesiska språket rotumanska. Min avsikt med uppsatsen är att ta reda på varför complete phase respektive incomplete phase används i en viss syntaktisk eller morfologisk kontext. Jag har baserat denna studie endast på litteratur, främst från C.M Churchwards Rotuman Grammar and Dictionary..

I denna uppsats undersöks språklig återkoppling i målstyrda spontana svenska talade dialoger. Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan språklig återkoppling och typen av angränsande talakt samt att studera prosodins roll för återkopplingens tolkning. Tre dialoger på sammanlagt ungefär 22 minuter analyserades. Språklig återkoppling definierades som en verbal interindividuell signal, som är en reaktion på en talares yttrande och som har ett visst syfte, från lyssnare till talaren i ett samtal utan att lyssnaren gör anspråk på turen..

Uppsatsen analyserar utifrån den allmänna aspektteorin, som först översiktligt presenteras, ett antal utdrag ur Yousuf Idris' roman al-Haram med tillhörande svenska översättning av Ingvar Rydberg. Detta för att se hur arabiskans grammatiskt uttryckta aspektdistinktioner i narrativ kontext kan återges i det svenska verbsystemet..