Resultatet av denna undersökning visar att de egenskaper som både lärare och näringsliv förväntar sig av en elev som går ut från byggprogrammet ska besitta, är främst socialt betingade. Begrepp som Socialkompetens, tidspassning och ansvarstagande är ofta förekommande svar från informanterna. Vi har även undersökt betygens betydelse vid en anställning inom byggbranschen där de visar sig ha en väldigt liten betydelse. Det verkar råda en samsyn mellan yrkeslärare och näringsliv på många punkter som skiljer sig från styrdokumentens direktiv..

Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring Socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan.

I denna studie undersöker jag olika lärares syn på kunskap, lärande och reflektion. Ett fokus ligger på hur lärare som nyttjar loggböcker lär sina elever att reflektera i sitt slöjdande. Studien är byggd på fem lärarintervjuer. Deweys teorier om tänkandets utveckling och Lyons teorier om reflektion ligger till stor grund för studien.I studien kommer jag fram till att samtliga lärare jag intervjuat arbetar och tänker mycket runtomkring reflektion och hur de ska lära ut reflektion till sina elever. Lärarna använder det praktiska arbetet i slöjden som en väg att lära eleverna att reflektera över olika situationer samtidigt som reflektionerna hjälper eleverna att på ett bra sätt komma vidare i sitt praktiska hantverkande.En intressant aspekt som visade sig under studiens gång är att en stor del av lärarnas tankar kring sin undervisning handlar om att lära ut personlighetsutvecklande förmågor såsom självförtroende och Socialkompetens..

Flera undersökningar visar att barn rör allt mindre på sig idag och allt fler sitter framför datorn och Tv: n. För vissa är idrottslektionerna i skolan den enda styrda fysiska aktiviteten som de utför. Den tredje pedagogiska miljön, utomhuspedagogiken, ger en miljö som erbjuder många utmaningar och skapar miljöer där man kan sätta in sin teoretiska kunskap. Naturen erbjuder också fysisk träning, ett miljömedvetande och en ökad Socialkompetens hos barnen. Syftet med studien är att få reda på; Hur utnyttjar fritidspedagogen den närliggande miljön? Hur ofta och på vilket sätt är de ute? Vad är fritidspedagogens ändamål med att vara ute i naturen? Vi har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med strukturerade frågor som bygger på de tre områden som våra frågeställningar berör.

Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser på aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med aktivering:Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och samverkan;Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information;Individnivå: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, Socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten..

Följande arbete bygger på en enkätundersökning som riktade sig till föräldrar på fyra förskoleavdelningar samt till föräldrar till tre stycken klasser i årskurs ett. Syftet med undersökningen var att se hur kontakten med hemmen skedde i de olika verksamheterna och vilka skillnader som eventuellt fanns.Resultatet av studien har gett fördjupad insikt om vilket förhållningssätt lärare bör förhålla sig till i kontakten mellan föräldrar och förskola/skola och hur den relationen sker. Ett av de mest intressanta resultaten som framkom av enkäten var bland annat efterfrågan om personlig kontakt med pedagogen vilket kräver att pedagogen har en Socialkompetens, såväl i förskolan som i skolan.Studien skall ses som en hjälp, upplysning för personal som arbetar inom förskolan/skolan samt andra berörda inom barnomsorg och förvaltning. Med hjälp av resultatet från enkätundersökningen, där föräldrarna var respondenter, har en tydligare bild framkommit över vilket förhållningssätt och vilka kunskaper lärare behöver besitta. Detta baserat på frågornas syfte som var att se vad hemmen upplevde som viktigast i arbetet med förskolan/skolans personal..

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum.

SET-metodens (Social och Emotionell Träning) syfte är att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Teman är självkännedom, att hantera sina känslor, empati, motivation och social kompetens. Metodens grundare hävdar att metoden ger positiva resultat på psykiskt välmående, mindre användande av droger och alkohol och mindre mobbning och utåtagerande problematik.   Syfte med denna studie är att belysa lågstadiepedagogers (lärare och fritispedagoger) upplevelser av SET-metoden och deras arbete med metoden. Studien syftar vidare till att belysa pedagogernas upplevelse om vad metoden har gett för resultat hos elevernas vad gäller självkänsla och självbild.

Inledning: Det har alltid funnits problem i hotellbranschen vid rekrytering. Branschenkarakteriseras av hög personalomsättning, låg utbildningsnivå och relativt låga löner.Efterfrågan på kompetent personal är hög medan utbudet av personal är lågt. Samtidigt ökarhotellbranschen i antal hotell och antal sängar liksom efterfrågan.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hotellchefers syn på en akademisk examen vidrekrytering av hotellpersonal.Metod och material: Semi-strukturerade intervjuer utfördes med sju hotellchefer ochverkställande direktörer i Stockholm och London. De fick svara på semi-struktureradeintervjufrågor med följdfrågor. Materialet hämtades från intervjuer, tidskrifter, böcker ochhemsidor som varit relevanta för uppsatsen.Resultat: Resultatet visar att både de svenska och brittiska cheferna anser att erfarenhet vägertyngre än en akademisk examen.

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier.

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier.

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier.

Den här magisteruppsatsen behandlar mänskliga processer i konsultbranschen inom affärsutveckling. Författaren undersöker hur kontakter med kunder samt relationer inom konsultföretagen påverkar arbetsmiljön i konsultbranschen. Syftet med undersökningen är att på nytt skapa en bild av konsultyrket och de förhållandena som påverkar konsulternas vardagliga arbete och arbetsmiljön i branschen. Därför baserar sig undersökningen på en Grundad Teori-ansats och byggs upp på en kvalitativ forskningsmetodik. Studien omfattar semi-strukturerade intervjuer med 12 konsulter och 3 projektledare inom olika företag i affärsutvecklingsbranschen.

Syftet med vårt arbete är att beskriva vilka eventuella skillnader som finns mellan elever som går i hälsonyckelprofilerade klasser och andra vanliga klasser i deras beteende när det gäller hälsa. Genom FMS (Fysisk, mental och Social kompetensutveckling) har vi fått en inblick hur lärarna på gymnasieskolan jobbar med eleverna. Vidare har det gett oss en uppfattning hur vi som blivande idrottslärare kan andvända detta i undervisningen. Vi har använt oss av en enkätundersökning för att ta reda på elevernas inställning till hälsa och medvetande om hälsans betydelse. Dagens samhälle är på många sätt ett stressat samhälle som påverkar oss negativt på ett eller annat sätt.

Det är alltid svårt att komma till en plats då allting är nytt för en och man inte känner till saker och ting runt omkring. Efter att vi har intervjuat några nyanställda på högskolan i Borås förstod vi hur svårt det egentligen är att vara nyanställd på en arbetsplats som man kanske aldrig tidigare hade satt en fot i. Svårighets- och nervositetsgraden beror förstås på hur man blir bemött både av övriga medarbetare och av chef. Blir man bemött på ett välplanerat sätt som i sin tur är byggt av vänlighet och trevlighet, känner man sig mindre nervös den första dagen.Studiens syfte handlar främst om att ta reda på hur en nyanställd blir bemött på högskolan i Borås. Genom uppsatsen ska man kunna förbättra mottagandet och bemötandet av nyanställda.