Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares syn på Snedrekrytering och förskolans möjlighet att bidra till att förebygga sådan Snedrekrytering. Denna undersökning är en delutvärdering av ett projekt ?att skapa framtidsdrömmar?. Utvärderingen tar upp hur förskollärare tänker om projektet och hur detta har påverkat barnen och dem själva i arbetet men också hur förskollärarna kan arbeta för att på lång sikt bidra till att förebygga Snedrekrytering. Det teoretiska perspektivet i samband med social, kulturell och individuell Snedrekrytering bygger på Bourdieus grundtankar om kapital, habitus och fält.

Uppsatsen är en litteraturstudie av befintligt material och befintlig statistik som har gjorts under de senaste 10 åren och som avser den sociala Snedrekryteringen. Ändamålet med denna typ av undersökning är att se om, och i så fall vilken effekt den sociala Snedrekryteringen har haft när det gäller antalet invandrare till högskoleutbildning. Med invandrare menas utrikesfödda som är folkbokförda i Sverige samt de som är födda här men som har båda föräldrarna födda utomlands. De socioekonomiska grupptillhörigheter betraktas som en allmän faktor dvs. för hela studentgruppen oavsett etnicitet, detta för att se om det har inträffat någon förändring under det senaste decenniet även i detta avseende.Av statistiska uppgifter och andra fakta framgår att det har skett en ökning av rekrytering av invandrarstudenter de senaste tio åren.

This essay aimed to give a basis for the departement of social work in Lund in its task to recruit students from underrepresented parts of the population to the departement and to the university by presenting which social groups are underrepresentated. The research also aimed to give an explanation of how the backgrounds of the student´s have influenced them and lead them to undertake studies of social work. The main questions were: - What background do the students at the departement of social work have as seen from the variables; sex, age, national background, class, parents' educational level, society of childhood and direction of upper secondary school? - How can the background of the students at the departement of social work be explaned by the theories of Pierre Bourdieu? The research was performed with a quantative method based on a questionnaire. The data received by the questionnaire were compared with data of the general students population and of the population of Sweden at large.

Det här är en intervjustudie om 22 intervjuer med gymnasieelever vid Barn och fritid-, Natur- och Fordonsprogrammen om deras sociala bakgrunder, deras föräldrars yrken och elevernas syn på sina val av program om de upplever någon orättvisa i det observerade sambandet som kallas den sociala Snedrekryteringen. Syftet med studien är att ta reda på hur eleverna upplever sin situation i ett rättviseperspektiv. Den här studien bekräftar det nämnda sambandet, de flesta elever väljer program och vidare studier och arbeten i nivå med sina föräldrar. Detta är särskilt tydligt vid Natur- och Fordonsprogrammet. På Barn och fritid var det mera blandat.

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier.

Denna studie ämnar nå kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. Studien baseras på intervjuer med åtta elever från både studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgångspunkter som analysen bygger på är Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriärval. Studien visar att det framförallt är elevens intresse som styrt gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit påverkan på eleven, när denne gör sitt gymnasieval.

Arbetets strävan är att ge en sammanhållen bild av den sociala Snedrekryteringen som en process vilken tar sin början redan under grundskolans första år och vilken till del är språkligt betingad. Uppsatsen inleds med en beskrivning av den sociala Snedrekryteringens process och omfattning, vilket följs av en överblick av språksociologiska förklaringsmodeller till fenomenet. Därpå presenteras och diskuteras material från det svenska forskningsfältet. Uppsatsens syfte är att undersöka och redogöra för på vilket sätt socialt betingade språkskillnader bidrar till den sociala Snedrekryteringen till högre studier. För att åstadkomma detta har en teoretisk studie gjorts där så väl empiriska som teoretiska studier granskats och sammanförts.

The aim of this study is to investigate the discourses of widening recruitment to higher education in some political documents from the 21st century. The scientific method applied is critical discourse analysis as developed by Norman Fairclough. This implies the analyses of the actual texts, the social practice as well as the discursive practice, i.e. the conditions under which the texts are produced, distributed and consumed.The major results include four discourses: a post-modern discourse, a neoliberal economic discourse, a political discourse of multi-culturalism and a modern discourse with its roots in the 20th century?s discussions about social imbalance in recruitment to higher education.

The purpose of this paper is to present a possible understanding of why the company Tekola is segregated according to sex. In accordance to this purpose, an understanding of how the segregation affects the employees in relation to power, values and possibilities is discussed. The theoretical understanding is that the organization of men and women within Tekola is done in close connection to creation of the meaning of gender in Tekola. This, in turn, affects and is affected by the recruitment to and within the company. Through the study of statistics from a survey, five interviews with employees and former employees and Tekolas? equality plan, we are able to see the possible existence of a glass ceiling, and a culture of homosociality, which affects the possibilities of women to enter the company and also to gain full entrance to power-positions in a negative way.

Arbetet syftar till att diskutera olika gymnasieskolors webbsidors komposition genom en multimodal analysmetod. Undersökningen fokuserar på beskrivningarna av de aktuella gymnasieprogrammen som finns på skolornas webbplatser. Detta görs för att åskådliggöra modelläsare på dessa sidor. En modelläsare är en läsare som författaren förutser vid producerande av en text men också något som skapas i texten (se Eco, 1979). Modelläsarna diskuteras sedan i förhållande till elevstatistik och utbildningssociologisk teori.

Centrala studiestödsnämnden införde år 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rätt till studiemedel förändrades inte, men möjligheten till förlängning försvårades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbättrades villkoren avsevärt då fribeloppet nästan fördubblades. Återbetalningen påbörjas fortfarande vid årsskiftet efter avklarade studier, fast istället för att grundas på individens inkomst beror den årliga återbetalningen bland annat på lånets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte längre då låntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara återbetalad vid 60 års ålder.Dessa följder har varit ett hett debattämne.

Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika Snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan.Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats.Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av människor har beroende på att de delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor. Den sociala bakgrund som en elev har påverkar hur han eller hon ser på skolan, kunskap, sina möjligheter, sin framtid mm. Det är entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund och skolprestation. Fram till och med grundskolans införande på 60-talet och femton till tjugo år efter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvärdig utbildning försöka utjämna klasskillnader. Då var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principen om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning finns fortfarande i skollagen.

The social imbalance recruitment has been a current topic for years. Since much research has focused on the higher education's problems with this, this thesis aims to investigate if you are already at the high school choice were influenced by your social background. To get a further dimension to this topic, the French sociologist Bourdieus thoughts on people's possession of, what he calls cultural capital was used, and we made use of it in the sense of parental education. Through a survey conducted in four ninth grades in two municipalities with different characteristics in terms of socio-economic conditions, we asked questions about their choice to high school. What programs did they choose? What factors were important? And which person had influenced them? The results showed a pretty clear dividing line between the pupils who came from homes with strong cultural capital to those who did not in the same sense.

Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.