Redovisningen har många olika nyanser, vilket beror på alla de möjliga val som en redovisareställs inför. Copeland (1968) säger att det finns 30 miljoner olika sätt, på vilket ett företagsresultat kan beräknas, inom ramen för de redovisningsstandarder som finns. Med det sagt, kanmanipulering av resultatet koordineras med en standard eller utan en standard. I bakgrundenav studien presenterar vi begreppet income Smoothing och i problemdiskussionen utvecklar vibegreppet ett steg längre genom att utveckla ett koncept av tre relaterande begrepp; motivstruktur-resultat. Därefter såg vi det utifrån en praktisk synvinkel och utvecklade treforskningsfrågor: Hur utbrett är income Smoothing bland stora svenska företag? Vilka motivoch vilken struktur har svenska börsnoterade företag för att jämna ut sina resultat? Vilkeneffekt får income Smoothing på företagets börsvärde? Vidare har vår metod till största delvarit operationell då vi utvecklat konceptet motiv-struktur-resultat och använt finansiellarapporter som informationskälla.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 inom EU. Införandet innebär att företag årligen ska nedskrivningspröva goodwillvärdet istället för att linjärt skriva av posten under dess beräknade nyttjandeperiod. Nedskrivningsprövningen baseras på företagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att det nya regelverket lett till att goodwillposten utnyttjas opportunistiskt för att manipulera det rapporterade resultatet. I denna uppsats undersöks om det i en svensk kontext finns indikationer på att goodwillposten utnyttjas för artificial Smoothing. Vi gör det genom att undersöka sambandet mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och sambandet mellan onormalt stora vinster och goodwillnedskrivningar.Undersökningen visar att det föreligger ett signifikant negativt samband mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och att det därmed finns indikationer på att goodwillposten utnyttjas för artificial Smoothing.

I denna rapport presenteras ett tillvägagångssätt för att hitta och datera brytpunkter i tidsserier. En brytpunkt definieras av det datum då det skett en stor nivåförändring i tidsserien. Det presenteras även en strategi för att skatta effekten av daterade brytpunkter. Genom att analysera tidsserier över AFA Försäkrings ärendeinflöde visar det sig att brytpunkter i tidsserien sammanfaller med exogena händelser som kan ha orsakat dessa brytpunkter, till exempel villkors- eller lagförändringar inom försäkringsbranschen. Rapporten visar att det genom ett metodiskt angreppssätt går att skatta effekten av en exogen händelse.

This paper investigates the relationship between dividends and institutional and foreign ownership in Swedish firms. We use a dataset which covers the Swedish stock market over the period 1999-2009. The institutional ownership is defined as mutual funds, pension funds and insurance companies and these are analysed separately. The study confirms the expected positive relationship between the level of institutional investors in a firm and the size of dividends. We also confirm? the expected negative relationship between foreign investors and the size of dividends paid by Swedish firms.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 i Sverige. I och med detta genomför företag nedskrivningsprövningar av goodwill. Dessa kan inbegripa nuvärdesberäkningar av framtida kassaflöden. Forskarna Carlin och Finch utförde år 2009 en studie på australiensiska börsnoterade företag för att undersöka om diskonteringsräntor, vilka används vid en nedskrivningsprövning, sätts opportunistiskt. Studien genomfördes genom att de visade på förekomsten av avvikelser mellan diskonteringsräntan som företagen redovisat och en av forskarna estimerad teoretisk diskonteringsränta beräknad genom the Capital Asset Pricing Model [CAPM].

At Flight and Systems test Saab AB, a post-processing software is used to process GPS data. A new software by the name GrafNav has been purchased and the purpose of this master thesis therefore became, partly to make a judgment regarding GrafNav?s ability to estimate position, velocity and accuracy, partly to if needed improve the estimate and finally find one or several methods to estimate the position and velocity accuracy. The judgment of GrafNav was performed partly by a comparison to the former post-processing software (PNAV) and partly by a comparison to the airplane?s inertial navigation system (INS).

An organization must manage its resource consumption and material flows in order to satisfy the demand of its products as efficiently as possible. Managing of the aforementioned requires a balance between the organizations resources (such as the capability of distribution and production) and the market demand. According to Gardner (1990), an estimation of future demand is a necessity for maintaining the balance. An instrument that is used frequently to estimate future demand is demand forecasting. The demand forecasting practice has been thoroughly studied and a plethora of academic contributions exist on the topic.

Skuggor i 3D-miljöer är ett mycket efterforskat område, och detta arbete koncentrerar sig på shadow map-algoritmen. Det finns ett problem med denna algoritm, för då en shadow map projiceras på en yta som är större än sig själv så bildas stora trappstegseffekter, vilket kallas aliasing. Problemet som har undersökts är hur olika shadow map-algoritmer i en miljö med långa skuggor beter sig, där ett minimerat antal artefakter så som brus och aliasing är synligt. För detta undersöktes Percentage-Closer Filtering (PCF), som är en variant av shadow map, med olika samplingstekniker ? och även en vidarebyggnad med Percentage-Closer Soft Shadow (PCSS) implementerades.

Abstract Titel: Det svenska konsumtionsbeteendet ? En ekonometrisk analys av den permanenta inkomsthypotesenTopic/course: NEKK01, Bachelor thesisWriters: Ida Hedlund, Anna Persdotter Supervisor: Fredrik NG Andersson Keywords: Permanent income hypothesis, Milton Friedman, Consumption Smoothing, Sweden Purpose: The purpose of this thesis is to examine whether the permanent income hypothesis can be applied on the consumption pattern of Sweden during the time period 1950-2006. Method: To do the observation an econometric regression analysis has been made. The variables tested are consumption, real GDP, stock- and real estate market prices. In the model three different time periods have been investigated to facilitate the origin of different patterns.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för användning och tillämpning av Event Marketing. Varför företag använder sig av det samt vad eventbyråer tror är företagens motiv. Event Marketing innebär helt enkel att marknadsföra en produkt eller en tjänst genom ett evenemang. Eventet samlar en viss målgrupp i både tid och rum men är på så sätt även begränsad i antalet kontakter som den skapar.Metoden som har använts för denna uppsats är av kvalitativ karaktär. Under arbetets gång har vi genomfört fyra intervjuer som flerfallsstudier.

At the beginning of the 1970´s forestry feared an imbalance in the future wood supply. Because of this anticipated "timber slump" forest companies undertook a variety of measures to counter this. One of these measures was the introduction of exotic tree species. The choice finally ended up with lodgepole pines which were considered a fast growing tree species compared to our native tree species. Theambition for the new lodgepole pine stands were to run these with rotation periods of between 40-60 years, thus Smoothing out the ?timber slump? that was anticipated.

Lantmäteriet (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority) has been laser scanning Sweden since 2009. From the laser scanned data a digital elevation model (DEM) in grid format, with a resolution of 2 m, is produced. This DEM is called GSD-Höjddata, grid 2+ and from its data and the laser point cloud itself (in the form of a las-file) contour lines can be extracted. Lantmäteriet has not yet done this, but plans to update the contour lines in their cartographic products exist. If this is to be done in a satisfactory way an evaluation of different methods for it is needed.

I denna rapport har vi valt att kritiskt granska fastighetsvärderingar på en illikvid marknad. Dels i fråga om metodval, dels om det föreligger någon form av systematisk felkälla och till sist om det råder oenighet kring tillämpningen av IFRS definition av verkligt värde. Kassaflödesmodellen är den idag vanligast förekommande värderingsmetoden och ger goda möjligheter till fastighetsspecifika justeringar under kalkylperioden. Vår uppfattning är dock att metoden endast ger sken av noggrannhet då kassaflödet ändå normeras tämligen slentrianmässigt samt att osäkerheten i direktavkastningskrav på en illikvid marknad är av överordnad betydelse. Vidare undersöker vi ifall det finns systematiska avvikelser i fastighetsvärderingar.

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst.

Svensk titel: IFRS påverkan på goodwillredovisningen.Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwillFörfattare: Filiph Andersson och Marcus HydénUtgivningsår: 201505Handledare: Titti EliassonNyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgångar linjärt över en bestämd livslängd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgång med lika stora andelar varje år tog i och med planenligheten ingen hänsyn till den verkliga värdeförändringen hos den underliggande goodwilltillgången. Detta resulterade i att företag ibland även om där inte förelåg ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av värdet på goodwilltillgången. Problem uppstod även när goodwilltillgångarna uppvisade större avskrivningsbehov än de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgångarna skrevs av i mindre omfattning än nödvändigt.