Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur vanligt förekommande smilisen är generellt på en chatt och vilka sorter som används. Som ett komplement till detta vill jag även ta reda på om enskilda personer använder många Smilisar och hur många sorter dessa representerar.Först redogör jag för tidigare forskning på området och då främst när det gäller ickeverbala signaler och deras motsvarande chattstrategier. Dessutom kategoriserar jag Smilisar generellt efter orientering, föreställning, funktion och variation och får på detta sätt en grund att stå på i materialanalys och diskussion. Som motivering till mitt materialval har jag även placerat in olika chattar i tre olika kategorier: parinriktade, gruppinriktade och virtuella världar.Mitt material består av sju dagars loggar från IRC-kanalen #Sweden och omfattar sammanlagt 16582 faktiska inlägg. För att inte påverka resultaten har jag insamlat detta i rollen som spion.Det jag kommer fram till är att Smilisar förekommer i 14,5 % av inläggen.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

?Dom hade iaf sjuuukt tur me vädret? :)? är en språksociologisk jämförelse av hur män och kvinnor förhåller sig till den traditionella skriftspråksnormen när de bloggar. Bloggskribenternas språkbruk tolkas utifrån att det är både en del i konstruerandet och en del av konstruktionen av manlighet och kvinnlighet.Materialet består av två hundra blogginlägg från resedagboken.se. Materialet antyder tre tendenser. Den första tendensen är att totalt sett bryter män och kvinnor lika ofta mot den traditionella skriftspråksnormen.

Undersökningens syfte är att beskriva och förstå hur medelålders personer kommunicerar på Facebook. Jag undersöker hur de anpassar sig till mediet, vilka mål har de med sin kommunikation och hur deras språk ser ut. Mitt material är konversationer på Facebook från tre informanter under tre veckor, samt från tre yngre jämförelseinformanter. Jag använder en induktiv metod för att analysera materialet. Huvudinformanterna använder mer formella hälsningar än de yngre, och riktar ibland meddelanden till fler än en person, vilket inte ungdomar gör.