Detta examensarbete behandlar användandet av Smileys och deras roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet. Hur ser användandet av Smileys ut bland ungdomar? Vilken mening lägger sändare respektive mottagare i användandet av Smileys? Går det att kategorisera och gruppera användarna av Smileys utifrån ålder och kön? Denna uppsats behandlar chatt och det chattspråk (innehållande Smileys, förkortningar och asterisker) som dagens ungdomar - generation Z, använder sig av dagligen framför sina datorer. En enkätundersökning bland elever vid två år 6-9 skolor och en undersökning via två diskussionsfora på Internet, ligger till grund för resultaten till denna uppsats. Resultaten visar att Smileys används som ett uttryck för känslor, sinnesstämningar, ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonfall..

LSV410. Specialarbete, 15 hpHt 2011Handledare: Elisabet Engdahl.

This study is about language use in text messaging. In this study there are 338 text messages: 206 of them written by girls and 132 written by boys. The informants in the study are 16 years old and they live in the countryside on the outskirts of a small town in southern Sweden. The purpose of this study was to investigate characteristic linguistic features in the messages, in order to determine what significant meaning an emoticon such as a smiley brings to a text and further, to explore what speech acts Smileys occur in.The results show that the language in the messages is a mix of spoken and written language. The characteristic features that were found in the messages were short sentences, onomatopoetic expressions, words written in capital letters, English expressions and use of Smileys.

I denna uppsats har vi undersökt hur elever använder cyberspråket och om det påverkar skriftspråket i deras skolarbete. Hur bemöter pedagoger cyberspråket i skolan? Vårt syfte med undersökningen är att se om elever är medvetna om båda språkstilarna. Vi har även undersökt vilka likheter och skillnader det finns mellan pojkar och flickor när det gäller deras bruk av cyberspråk. Till grund för resultatet i vår undersökning har vi använt enkäter, gruppintervjuer och elevtexter.

Denna uppsats presenterar olika språkliga företeelser som förekommer i SMS på ryska och diskuterar tänkbara tolkningar och förklaringar.Bland annat presenteras exempel på olika metoder att komprimera språket, t.ex. utelämnade mellanslag, utelämnade skiljetecken, förkortningar av ord och satser. Vidare presenteras och kommenteras olika observerade metoder att transkribera ryska till det latinska alfabetet.Därefter ges exempel på lekfullhet och formexperiment av olika slag. Hit hör bl.a. användning av s.k.

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community där den gemensamma nämnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjälp av en egenkonstruerad enkät samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vänskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var även att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara på en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar på att många av de teorier gällande grupptillhörighet och vänskap även är applicerbara på grupper formade online samt att kommunikationshjälpmedel såsom Smileys underlättar konversationer i skriven form. Resultaten pekar även på att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna är applicerbara på en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med säkerhet säga att dessa återfinns.

AbstractSyftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter.

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community där den gemensamma nämnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjälp av en egenkonstruerad enkät samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vänskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var även att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara på en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar på att många av de teorier gällande grupptillhörighet och vänskap även är applicerbara på grupper formade online samt att kommunikationshjälpmedel såsom Smileys underlättar konversationer i skriven form. Resultaten pekar även på att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna är applicerbara på en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med säkerhet säga att dessa återfinns.

Purpose: The objective of this study is to illustrate how participants in leaderless based projects communicate with each other. Several studies have focused on technology-supported projects, such as open source projects, with an established project manager and goal. There is a lack, to the best of our knowledge, in studies that deal with the communication pattern in a leaderless computer supported collaborative project.Method: We have chosen to use a quantitative method where we systematically group several messages according to their content. This method was used in a similar study to illustrate the communication between participants involved in an open source project. We have taken the same Kripendorff based method and adapted it to our study by adding more descriptive variables.Theoretical perspectives: Manuel Castell discusses the aspects of a new communication power that is rooted in the individual as part of a larger creative audience.

 Internet har sedan starten öppnat nya portar för kommunikation. En av de allra populäraste just nu är att blogga. Att uttrycka sig språkligt har kommit att bli så mycket mer än bara att använda sig av ord. På bloggen ges möjlighet att tillföra bild, film, färg och att använda olika typografiska medel, såsom att kursivera eller göra text fetstilt. Element som alla bidrar till hur text tolkas.Utifrån fjorton dagboksbloggar och totalt 289 blogginlägg har min uppsats syftat till att undersöka hur framställning på dessa bloggar, tillhörande gymnasieelever, skett.Mina frågeställningar jag utgått ifrån lyder:Hur använder sig gymnasieungdomar av olika uttrycksmedel för att estetiskt och kreativt skapa ett blogginlägg på så kallade dagboksbloggar?-          Hur används rubriksättning, bild, film, färg och olika stilformat på texten för att skapa kommunikation och olika uttryck på blogginläggen?Hur förhåller sig gymnasieungdomars dagboksblogg till den traditionella dagboken vad det gäller utformning och kommunikationsmöjligheter?Genom en strukturalistisk analys, med utgångspunkt hos Jurij Lotman, har jag gripit mig an blogginläggen på olika plan där jag både undersökt detaljer i texten och övergripande utformning.

Title: Creating meetings - a study in interactionism and creating music. In this study I had my focus on teenagers in a school class. My aim was to explore how pupils experience the processes of creating music together and how they choose to organize their interactions during these creative processes. As analytical tools I used sociological and sociopedagogical concepts and theories. Interactionism provided models toward individualization as well as socialization, related to learning, knowledge and creativity.

Under de senaste åren har användandet av Facebook blivit allt vanligare. Det har blivit ett naturligt inslag i vardagen för en stor del av Sveriges befolkning. Inte bara i privatpersoners liv utan på senare år också för företag. Många företag ser det idag som en självklarhet att finnas representerade på Facebook där de kan ha direktkontakt med kunder. Det är dock lätt att få en känsla av att många företag uppmärksammat Facebooks popularitet och känner krav på att finnas där, utan att riktigt veta varför och hur de ska bete sig i den nya miljön.En trend är att i kommunikationen med människor på Facebook vara väldigt informell och avslappnad.