Slang är starkt förknippat med ungdomar och deras vardagsspråk, men frågan är om dagens ungdomar även tar med sig Slang in i klassrummet? Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar om Slang inom gymnasieskolan, deras användning av Slang på fritiden och i skolan samt deras attityder till Slang. Studien genomfördes med hjälp av kvantitativa enkäter som delades ut både till elever och lärare inom några gymnasieskolor i Norrbotten. Resultatet visade att eleverna och lärarna verkar ha en liknande uppfattning om vad Slang egentligen är och att eleverna använder mer Slang på fritiden Slang mer än vad lärarna. Resultatet visade även att lärarna uppfattar att eleverna använder Slang ibland eller ofta i alla undervisningssammanhang, eleverna själva menade dock att de sällan eller aldrig gör det i dessa situationer.

Den här uppsatsen behandlar ungdomsSlang och översättningen av den i ungdomslitteratur. Två böcker ur serien Vampire Academy har undersökts: Vampire Academy (2007) och Frostbite (2008) samt deras svenska översättningar Törst (2009) och Fruset blod (2009). Språket i serien är ofta tal- och ungdomsspråkligt, och Slang förekommer frekvent. De båda böckerna har översatts till svenska av två olika översättare (Torun Lidfeldt Bager och Ylva Spångberg), vilket möjliggör en jämförelse mellan de två olika översättarnas val och strategier. De Slangord som valts ut till analysen är fyra ord som används som direktlån i svensk Slang och de har delats in i två grupper: etablerad Slang (cool, bitch) respektive icke-etablerad Slang (badass, whatever).

I det här arbetet tar jag upp vad det finns för Slang i Norrköping. Jag jämför Slangord mellan fyra generationer i en undersökning som består av en enkätdel, där informanterna har fått svara skriftligt och en muntlig intervjudel som utgår ifrån svaren på enkäten. Jag har här intervjuat grupper där män är för sig och kvinnor för sig, fyra stycken ifrån varje kön och generation. Totalt är det 32 stycken informanter. De är födda i Norrköping eller inflyttade några få år efter födseln.

I denna uppsats studeras det ungdomliga talspråket i romanrepliker  genom stiljämförelse av dessa i tre ungdomsromaner, utgivna resp. 1911, 1967 och 2008. Syftet är att undersöka vad som är typiskt för ungdomsspråk, se i vilken mån dessa typiska drag finns i de tre romanerna, och hur detta har ändrat sig under loppet av hundra år. Det studerade materialet består av 100 repliker ur var och en av de tre romanerna, och dessa har undersökts med avseende på antal ord per replik, satsstruktur, sägeverb, Slang och svordomar, "onödiga" småord, stilmarkerande ord och typografiska markeringar av prosodin. Som jämförelsematerial har använts flera olika tidigare undersökningar av ungdomsspråk, i första hand Klingberg (1970), Labov (1972) och Kotsinas (1994).

I min studie har jag undersökt hur några pedagoger beskriver Slangbrukets uppträdande bland elever i lågstadiet, parallellt med pedagogernas förhållningssätt till Slangartade uttryck.  Min frågeställning var:Hur beskriver pedagogerna Slangbruket bland yngre elever? Vilket förhållningsätt har pedagogerna till Slangartade uttryck?För att få reda på detta valde jag att intervjua två pedagoger som metodiskt arbetar med Slang och talspråk i sin undervisning.Undersökningen tar även upp om pedagogerna tror att elevernas språkutveckling gynnas genom acceptans av Slang, från lärare.I resultatet framgår det att Slangbruket har fått en stor spridning bland våra yngsta grundskoleelever.  De medverkande pedagogerna ser Slangen och talspråket som en viktig del av det pedagogiska arbetet, de anser att diskussioner och förändringar i språket skall bemötas med förståelse och kunskap..

?Ofta att det är värt? är en språksociologisk undersökning av orden ofta, orka, värt och ovärt. Syftet var att undersöka om, och i så fall hur, orden användes på ett icke-traditionellt sätt av gymnasieungdomar i Lerum och om denna användning kan klassas som Slang. En enkät delades ut till elever i årskurs tre på samtliga gymnasieprogram på Lerums Gymnasium. Hypotesen var att flickor, i högre utsträckning än pojkar, skulle använda orden på ett icke-traditionellt sätt och att elever på teoretiska program skulle använda dem mer än elever på praktiska program.

Denna uppsats behandlar skillnader och likheter i Slangbruk mellan ungdomar på mindre orter på landsbygden i Småland och ungdomar i de större städerna Uppsala och Malmö, dels gällande användningen av äldre Slangord, dels gällande nya lånord från ?miljonsvenskan?. Forskningen på Slang är i dag främst fokuserad på ungdomar från invandrartäta områden men det förekommer även andra undersökningar av ungdomars Slangordförråd. Resultaten i denna uppsats har framkommit genom en enkätundersökning där 198 informanter i årskurs 9 på de olika platserna deltagit. De äldre Slangorden är tagna från den främsta forskaren på området, Ulla-Britt Kotsinas, undersökningar som är publicerade i En bok om Slang, typ (Kotsinas 2003), och de nya lånorden är bland annat tagna från debatten om ?miljonsvenskan?.

I denna uppsats undersöks den svenska översättningen av Slanginslagen i The BriefWondrous Life of Oscar Wao (2007), en roman av Junot Díaz. Att översätta Slang kräver djupgående kunskap om såväl vokabulär som käll- och målspråkets respektive kulturer. Översättaren måste reflektera över huruvida Slangen pekar på viss grupptillhörighet, om den hör hemma på en särskild geografisk plats, vilkaassociationer den väcker, om den har kategoriserande funktioner, om den ska fungera komiskt eller informativt, etc. När dessa funktioner väl har etablerats, ska översättaren sedan överföra dem till målspråket, något som ställer avsevärda krav på översättaren.Uppsatsen utgår från översättningsstrategier uppställda av Dorothea Hygrell i doktorsavhandlingen Att översätta komik (1997). Hygrells strategier tillämpas på valda Slangexempel i Junot Díaz roman med fokus på både problematiska och lyckade aspekter i syfte att problematisera översättningen av Slang.

Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt Slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt Slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Den här uppsatsen har anknytning, men ingen direkt koppling, till b-uppsatsen Invandrarsvenska ? ett ungdomsspråk?, därför kan man se denna uppsats både som fristående och som en del av Invandrarsvenska ? ett ungdomsspråk? I uppsatsen har jag valt att titta närmre på det litterära verket Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, som från början skulle ha fått ett större utrymme i Invandrarsvenska ? ett ungdomsspråk? Ett öga rött publicerades 2003 och blev snabbt en omtalad bok eftersom den inte var skriven på korrekt grammatisk svenska. Den är skriven på vad som kom att kallas ?invandrarsvenska?, en form av talspråk, där det svenska språket blandats med Slang och ord från andra språk. Ett öga rött handlar om en ung pojke som söker svar på frågor om sin omgivning och identitet.

Many of us have grown up hearing or using words meant as insults or negative adjectives that were in fact names for social groups. Most of them have gone unquestioned in the mainstream consciousness, but the term Gay in the generally negative meaning has in the past years been given attention as offensive and homophobic, with debates emerging in response over whether or not this is true, particularly on the internet. It is the articles and forum threads from these debates that make out the empirical material for a qualitative study as I ask what these people?s thoughts are about this term and how it is perceived.After a qualitative coding and analysis of these texts, and interpretation of the results based on Erving Goffman?s theory of Phantom acceptance and stigma terms, Judith Butler?s theory of performativity, Ferdinand de Sassure?s theory of signifier and signified and how it connects to the community and Baudrillards theory of simulacra, this is the principal conclusion that I have drawn:For some of the people in this debate, the term Gay and its use is about homophobia and heterosexism, though mostly it?s not overt but a subconscious part of the continued dehumanization and stigmatization of homo- and bisexual people. This is a position I callThe socially focused skepticism.

Kostnader för lagring av spannmål till djurfoder är en viktig parameter för lantbrukare som lagrar sin hemmaproducerade foderspannmål. Därför är det viktigt att hitta ett smidigt system med god säkerhet gällande hygienisk kvalitet och lagringsduglighet. I Sverige har vi ofta förhållande med spannmål som håller vattenhalter över 17% efter skörd, vilket i många fall leder till att spannmålen måste torkas. Torkningen är en dyr men säker metod. Med hjälp av Grain Bagger Mainero 2230 kan man lägga in spannmål snabbt och effektivt i en syretät Slang.

The translation of culture-specific words and expressions as well as how to fully transmit the semantics and pragmatics of a text when translating are two things that often poses problems and challenges for translators. The strategies among which one can choose are many and the translation is more or less bound to lose something along the way. In this present essay, the Swedish comic album Prins Charles ka?nsla (2010) by Liv Stro?mquist and its French translation Les sentiments du Prince Charles (2012) have been studied. With the help of existing translation strategies, what is examined is initially what choices the translators have made and how this affects the French text.

This report is a study in voltagelevel in connection with regeneration of brake energy from the tramtype M31 in Gothenburg.In the act of braking, the tram M31 uses electrical braking where the electrical motors generates energy and if possible send it back to the overheadline, where other trams in the nearby can use this regenerated energy for its own driving force. In cases where no other energyconsumers are located in the same section, there is a resistance witch task is to convert this energy into heat. The regulation of this resistance appears to cause an increase in the voltagelevel into far too high levels.Investigations of the trams regulationequipment and its construction have been done. Further have measurements on the overheadline been performed in order to map the voltagevariations during a longer period of time.The result have been showing that the voltagelevel during regeneration often is as high as 880V-920V, more extreme values have not been observed in a large scale. The values are especially high compared to the nominal voltagelevel.