Today, the definition of literature has changed. Walter J. Ong talks about the secondary spoken language that has surfaced as a result of new technical innovations to our writing tools. This also transforms our attitude towards literature and we can see a return to literature based on verbal characteristics. According to Hans Hertel the verbal renaissance reflects a modern man need to come closer to each other and create togetherness.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

De idag mest använda alternativen för sluthantering av slam är deponering, spridning på jordbruksmark, och olika former av annan användning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket händer idag inom ?slamhanteringsområdet? och till följd av nya lagar och mål kommer de tillgängliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gälla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet är att kartlägga sluthanteringen av slam från avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mål och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tänkas se ut i framtiden.

Detta arbete utgör en del i miljöarbetet med att hitta lösningar för restprodukterna i stålindustrin och fokuserar på recirkulation av metallhydroxidslam, som i dagsläge deponeras.Inom arbetet utreds en upparbetningsmöjlighet av metallhydroxidslam från Sandvik AB i Sandviken, genom att en patenterad behandlingsmetod, nämligen sintring, testas och utvärderas.Denna behandling ger en produkt som kan återanvändas i stålsmältningsprocessen, varvid produkten fungerar som flussmedel och kan ersätta naturligt flusspat (CaF2) som normalt används som flussmedel.Efter litteraturstudier har praktiska sintringsförsök i liten skala gjorts på slam från Sandviken, samt analyser på slammet och den sintrade produkten. Sandvikenslammets egenskaper och sammansättning har jämförts med de av slammer från andra stålverk i Sverige. Jämförelserna har lett till förslag på ändringar i processen där slammet uppkommer för att få ett lämpligare slam för upparbetning.Resultaten visade att sintring som upparbetningsmetod kan användas på Sandvikenslammet, men i sammansättningen är detta slam mindre lämpligt som flussmedel än t.ex. slam från Outokumpu Stainless AB. Vissa oönskade ämnen i slammet, såsom fosfor och svavel, gör att det krävs ändringar i processen.

Spelar finansiering roll och hur bo?r fo?rdelningen mellan eget kapital och skulder se ut? Kapitalstruktur har studerats i ma?nga a?rs tid och forskare har fo?rso?kt finna de faktorer som kan pa?verka kapitalstruktur och om skuldsa?ttningsgraden pa?visar samband mellan olika betydande variabler.Syftet med denna studie a?r att underso?ka kapitalstrukturen hos fo?retag inom olika branscher i avseende pa? skuldsa?ttningsgrad, tillva?xt, fo?retagsstorlek och fo?retagsa?lder.Underso?kningen a?r genomfo?rd utifra?n en kvantitativ ansats som omfattar 50 fo?retag pa? NASDAQ OMX Stockholm. Korrelation- samt regressionsanalyser genomfo?rdes fo?r att underso?ka sambandet mellan fo?retagsstorlek, fo?retagsa?lder samt tillva?xttakt som oberoende variabler och skuldsa?ttningsgrad som beroende variabel.Studien har visat att fo?retagsa?lder a?r en branschspecifik variabel som pa?verkar skuldsa?ttningsgraden pa? olika sa?tt beroende pa? bransch. Samtidigt som fo?retagsstorlek och tillva?xttakt har visat sig vara icke branschspecifika variabler.

Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

Denna rapport är en del av examensarbetet i utbildningen Kemiteknik med inriktning mot miljökemi och bioteknik. Uppdraget har varit att dels utreda orsakerna bakom problematiken med att svavelväte uppstår vid neutralisering av sköljvatten hos Sapa Profiler AB samt vid lagring av slam på Eka Chemicals AB och att hitta förslag till åtgärder. Detta har främst gjorts genom experiment. Det som undersökts är om det är bakterier som orsakar problematiken i slammet, deras förmåga till anaerob och aerob tillväxt, möjlighet till nitratreduktion, hur vattenhalten påverkar deras förmåga att överleva i slammet, hur Enzym Clean påverkar dem, hur bakterierna reagerar på olika temperaturer, deras morfologi och gramegenskaper samt hur deras kolonier ser ut. Vattenhalt, sulfathalt samt glukonathalt i slammet har också undersökts.

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva sma?rtskattning och sma?rtlindring fo?re och efter omfattande buk- och thoraxkirurgi pa? barn va?rdade pa? en neonatal intensivva?rdsavdelning. Metod: Retrospektiv kvantitativ journalgranskning. Totalt granskades 35 journaler utifra?n en journalgranskningsmall.

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Förutsättningarna för att Umeå Energi ska kunna torka rötat avloppsslam från UMEVA med bland annat överskottsvärme från Dåva 1 har undersökts. Genom att beräkna hur mycket energi som finns tillgängligt och vilka slammängder som kan torkas har kostnaden för att installera och driva en slamtork uppskattats. Två modeller på slamtorkar (en bandtork från Hydropress Huber AB och en trumtork från AB Torkapparater) och fyra tänkbara driftscenarion, med avseende på torkperiod och slammängd, har undersökts.När slamtorkning sker under hela året och dagens produktion av slam (ca 7500 ton/år med 32 % TS) ska torkas till 90 % TS har ett intäktskrav på 215 kr/ton slam (våtvikt) beräknats för trumtorken och 255 kr/ton för bandtorken. Dessa värden representerar intäkten slammet måste ge för att torklösningen ska vara lönsam. Beräkningarna baseras på slammängder för de senaste fem åren och produktionsdata från Umeå Energis anläggningar för 2012-2013.

Social housing in Northern Europe and the importance of social and political consideration in planning. Focus of the essay lies on the "burning suburbs" of France, based on literature studies combined with a study visit to Les Minguettes outside of Lyon..

Uddebo avloppsreningsverk är det största i Luleå kommun, med ungefär 61 000 anslutna personer i Luleå tätort och omkringliggande byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste åren ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga ämnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanåt uppvisat för höga halter av tungmetaller för att det ska få spridas på jordbruksmark.