Alkaliupptagningsförmåga samt slaggbildning under inverkan av varierande Slaggbildare för kaolinbelagd MPBO, SPBO samt KPBA har studerats i följande examensarbete. Syftet med arbetet var att öka förståelsen för slaggbildningsmekanismerna samt att studera hur alkaliupptagningen varierar för de olika pelletsen. Utöver detta skall även inverkan av titaninjektionen, vilken genomfördes under delar av försöket, studeras. Korgprover samt driftdata från experimentmasugnen i kombination med analyser från svepelektronmikroskop ligger till grund för arbetet. Den ytbelagda MPBO pelleten visar på en ökad alkaliupptagning.

Ovako Steel AB i Hofors producerar årligen 450.000 ton låglegerat specialstål i en skrotbaserad process. Den mängdmässigt största biprodukten är ljusbågsugnsslagg med en volym på ungefär 40.000 ton varje år varav allt i dagsläget deponeras. En anledning till att Ovako Steels ljusbågsugnsslagg inte används i externa tillämpningar är att den innehåller en del krom som riskerar att laka ut. Målet med detta examensarbete har varit att genom driftsförsök undersöka inverkan av några utvalda processparametrar på ljusbågsugnsslaggens kromlakningsegenskaper. Tidigare undersökningar har visat att 80-95% av det krom som lakar är sexvärt krom.

Ovako Steel AB i Hofors producerar ca 450 000 ton låglegerat stål varje år i en skrotbaserad process. Vid tillverkningen bildas årligen stora tonnage biprodukter som i stor utsträckning deponeras. För att minska andelen deponerat material finns planer på att använda slaggen som vägmaterial. Målet med detta examensarbete har varit att utreda hur egenskaperna hos ljusbågsugnsslagg med avseende på vägbyggnadstillämpningar kan förväntas ändra sig om den nuvarande Slaggbildaren kalk delvis byts ut mot dolomit. Tanken att byta Slaggbildare till dolomit kommer av att slaggen då får bättre skumningsegenskaper vilket påverkar infodringsslitaget och elförbrukningen positivt.

Vid SSAB EMEA i Luleå framställs råstål i syrgasugnar (LD) där kolhalten i råjärn reduceras till en nivå under 2 % genom reaktion med syrgas. Under processen bildas en slaggfas bestående av oxiderade orenheter från metallfasen och Slaggbildare. För att förhindra att slagg rinner ned i skänken efter att ugnen tömts på råstål använder SSAB EMEA ett slaggstopparsystem som kan delas upp i två olika funktioner; detektion av slagg följt av mekanisk blockering av tapphål där slagg tvingas tillbaka in i ugnen genom ett högt kvävgastryck. Systemet introducerades våren och hösten 2010 vilket medförde att en bättre styrning av medföljande slagg kan möjliggöras. För att uppnå en optimering av tappningsförfarandet med minskad medföljande slagg och maximalt stålutbyte utfördes en metallurgisk processtudie av tappningsförloppet på LD under våren 2011.

På SSAB EMEA i Luleå tillverkas stål baserat på pellets från LKAB i Malmberget och i mindre utsträckning LKAB i Kiruna. I framtiden ändras förhållandet och Kiruna blir den större leverantören. Pellets från Kiruna skiljer sig från motsvarigheten i Malmberget genom en högre fosforhalt, även kolpulver och koks som används vid nedsmältning av pellets kommer att ha en högre fosforhalt. Detta kommer att leda till en stigande fosforhalt i råjärn vilket i sin tur medför ett försvårande av fosforreningen på SSAB. Verket har för närvarande ingen praxis för hantering av de ökade mängderna fosfor.

Sedan 1993 har kallbundna restproduktsbriketter tillförts masugnarna vid SSAB Tunnplåt AB i Luleå. De ersätter en del järnbärare, Slaggbildare, koks och kol, men medför också en något ökad slagg- och stoftmängd. Restprodukter som vanligtvis briketteras är hyttsot, filterstoft, brikettfines, LD- grovkorn, fines från stålskrot och avsvavlingsskrot. Brikettfabriken körs nu i det närmaste på maximal kapacitet men det har gjorts försök att injicera hyttsot direkt via formorna i masugn. Kontinuerlig injektion av hyttsot skulle medföra en möjlighet att genom brikettering recirkulera andra restprodukter.