Vår uppsats har två syften. Det första syftet är att vi skall utveckla kunskaper om de olika teorier och metoder som används för läs- och skrivinlärning. Det andra syftet är att undersöka två klasser i två olika skolor för att se hur dessa skolor arbetar med läs- och skrivinlärning.I våra observationer mötte vi två skilda arbetssätt i de två klassrummen. Det som var gemensamt för de båda lärarna var att de utgick ifrån klassens behov och valde metoder som passar just deras klass. Deras val var erfarenhetsmässiga och inte i första hand baserade på teori..

Ett problem med elevers skrivande har varit att elever utvecklat ett rituellt skrivande utan kommunikativa intentioner. Eleverna har även haft svårigheter att skapa ett eget innehåll, vilket lett till att elever reproducerat eller plagierat material till sina texter. Till detta kommer undervisningstrend som bygger på tanken att elevers skrivfärdigheter förbättras av att analysera textstrukturer. I studien granskas fyra läroböckers Skrivdidaktik med avseende på hur eleverna får stöd i läroböckerna för utveckling av innehåll, kommunikation med andra läsare samt hur den eventuella undervisningen i genrer har utformats. Resultaten visar att tankeskrivande utan tanke på formkrav inte förekommer i läroböckerna.

SammanfattningFlerstämmighet är ett återkommande begrepp i vår lärarutbildning. Vi anser att flerstämmighet är en viktig del för skolans kunskapsuppdrag. Vår avsikt med examensarbetet har varit att fördjupa vår kunskap om flerstämmighet och hur det gestaltas i elevernas läs- och skrivlärande och att undersöka vilka olika uttryck av flerstämmighet som framträder i klassrummet.Metoden för arbetet är en etnografisk forskningsmetod, där vi valt att använda oss av deltagande observationer, kvalitativa intervjuer och i elevintervjuerna hade vi som utgångspunkt en mindmap. Vid analysen av vårt material framträdde sedan fyra olika kategorier av flerstämmighet som blev centrala i vårt resultat och vår diskussionsdel.Utifrån vår undersökning och den forskningslitteratur vi tagit del av har vi funnit att det finns många tillfällen till flerstämmighet och att elevers erfarenhet tas tillvara på. Det som vi sett är att elevers erfarenheter i ännu större utsträckning borde ingå i undervisningen.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barnens läs- och skrivutveckling, därav är det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta område. Syftet med denna uppsats är att diskutera några pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur några pedagoger motiverar sina didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkat dessa val. Studien omfattar både kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrån det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gällande styrdokument.