Ruptur av främre korsbandet hos hund är en vanlig orsak till hälta. Ofta utvärderas hälta hos hundar subjektivt, men det har visats att det finns behov av objektiva mätmetoder som är känsligare.Syftet med studien var att utföra en pilotstudie över huruvida kinematik är en mätmetod som kan användas för att undersöka hur rörelsemönstret i Skritt förändras hos hundar postoperativt efter en unilateral främre korsbandsskada. I studien ingick två friska hundar och två hundar, som hade opererats med TPLO på grund av unilateral korsbandsskada i sin vänstra knäled. Samtliga hundar var av rasen labrador retriever och matchades parvis med avseende på ålder, kön och vikt. Fördefinierade anatomiska hållpunkter på hundarna märktes upp med reflexmarkörer på hundarna.

Ruptur av främre korsbandet hos hund är en vanlig orsak till hälta. Ofta utvärderas hälta hos hundar subjektivt, men det har visats att det finns behov av objektiva mätmetoder som är känsligare.Syftet med studien var att utföra en pilotstudie över huruvida kinematik är en mätmetod som kan användas för att undersöka hur rörelsemönstret i Skritt förändras hos hundar postoperativt efter en unilateral främre korsbandsskada. I studien ingick två friska hundar och två hundar, som hade opererats med TPLO på grund av unilateral korsbandsskada i sin vänstra knäled. Samtliga hundar var av rasen labrador retriever och matchades parvis med avseende på ålder, kön och vikt. Fördefinierade anatomiska hållpunkter på hundarna märktes upp med reflexmarkörer på hundarna.

I Sverige har man använt och avlat connemaraponnyers sedan 1960-talet och det är idag en populär ridponny inom flertalet grenar. Det finns ett intresse bland uppfödarna för prestationsavel men det saknas studier av prestationsegenskaper hos rasen. Syftet med denna studie var att analysera insamlad statistik om prestationsegenskaper hos connemaraponnyn i Sverige för att skatta arvbarheter och korrelationer och utvärdera hur användbar informationen kan vara i framtida avelsarbete. Materialet bestod av bedömningsresultat för 309 ponnyer som deltagit i treårstest, 598 ponnyer som deltagit i kvalitetsbedömning och livstidsresultat för 1102 ponnyer som tävlat i disciplinerna dressyr, hoppning och/eller fälttävlan. Härstamningsfilen var av bra kvalitet och medeltalet för koefficienten för härstamningens fullständighet var 0,82 för alla ponnyer i filen. Skattningar av genetiska parametrar gjordes med BLUP djurmodell.

SammanfattningBakgrundDet är i Sverige svårt att tillgodose behovet av cirka 450 tjänstehundar och gällande hälsa är uppfattningen bland användarna att hundarnas fysiska hållbarhet blivit sämre. Med hänsyn till att det lider brist på tjänstehundar och att de tas ur tjänst tidigare än önskat vore det av stort värde att kunna förlänga en polishunds tjänstgöringstid. Ett sätt att förverkliga detta kan vara att använda undersökningstekniker vilka tidigt kan fånga upp lindriga förändringar i rörelsesymmetri, förändringar som kan vara ett första tecken på smärta. En tryckmätningsmatta kan registrera små förändringar i hur hunden belastar sina ben, förändringar som är svåra att se med blotta ögat. Det kan därför vara av intresse att ta fram ett normalmaterial för tjänstehundar så att det med tryckmätningsmattans hjälp tidigt går att upptäcka om en stoisk tjänstehund har ett förändrat rörelsemönster.Syfte & hypotesSyftet var att använda en tryckmätningsmatta för att skapa ett normalmaterial för en tjänstehundspopulation gällande parametrar registrerade med tryckmätnings-mattan.

Arbetet syftade till att skapa och utvärdera ett undervisningsmaterial om normalt rörelsemönster hos hund för veterinärstudenter. Undervisningsmaterialet byggdes kring en mall som skulle möjligöra för studenterna att på ett systematiskt sätt gå igenom hundens normala rörelsemönster. Mallen utformades med befintliga mallar för hältdetektion som grund. Dessa mallar bearbetades och omformades till en ny mall utgående från normalt rörelsemönster. Undervisningsmaterialet hade ytterligare två delar, ett filmarkiv med friska hundar som rör sig i främst Skritt och trav filmade från sidan, bakifrån och framifrån, samt en sammanställning av hundens gångarter och grundläggande begrepp inom rörelseanalys hos hund.

Denna studie är en undersökning vad gäller islandshästens energiförbrukning i tölt och galopp. Studien ska ge en bättre bild av hur vi anstränger våra hästar vid tävling och vid avelsbedömning. Studien ska också försöka kartlägga andningsfrekvensen i förhållande till stegcykeln i tölt. Med hjälp av hjärtfrekvensen kan man räkna ut mängden syre som krävs vid ett visst arbete. Energiförbrukningen mäts i mängden syre förbrukad under en viss sträcka. Idag vet man att energiförbrukningen sker enligt en U-formad kurva för gångarterna Skritt, trav och galopp.

År 1999 införde ASVH (Avelsföreningen för den svenska varmblodiga hästen) treårs-testet i syfte att tidigt kunna göra en avkommebedömning och därmed få ett snabbare avelsframsteg. Fram till år 2013 har totalt cirka 15 400 hästar visats. Treåriga hästar som visas på treårstest poängsätts på åtta bedömningspunkter: typ; huvud, hals & bål; extremiteter; Skritt; trav; galopp; löshoppning teknik & förmåga samt lös-hoppning temperament & allmänt intryck. År 2013 infördes en del förändringar för att ytterligare utveckla treårstestet. Som komplement till den värderande poängbedömningen infördes linjär beskrivning, löshoppningen ändrade system från två hinder till tre hinder, ridprovet poängbedömdes på försök och domarna gavs möjlighet till att ge halvpoäng. För att uppnå ett avelsframsteg krävs det att rätt individer sätts i avel tidigt, det betyder att en stor del av populationen måste testas efter de egenskaper som eftersträvas i avelsmålet.

Den här studien utfördes under treårstest på fyra platser 2011 i Sverige och totalt ingick 315 hästar. Syftet var att undersöka möjligheter att så objektivt som möjligt bedöma unghästars temperament i samband med redan befintligt treårstest. Detta eftersom det finns en önskan att fler temperamentsegenskaper införs i avelsvärderingen. Det gjordes en etologisk studie av beteendet vid uppställning för exteriörbedömning och betygsuppläsning där alla avvikelser från stillastående på hästens egna initiativ registrerades. Ägare eller utbildare av de hästar som observerades ombads fylla i en enkät där de skulle göra en bedömning av flera olika temperamentsegenskaper.

Hästen är ett stäppdjur som under en lång tid utvecklat sin flyktinstinkt samt specifika beteendemönster som spänd kroppshållning och fnysningar. Dessa beteendemönster visar sig vid rädsla och har som funktion att varna artfränder för möjlig fara. Utvecklingen av ovanstående beteenden har haft en stor betydelse för artens överlevnad. Att snabbt fly från saker som hastigt dyker upp i synfältet, är hästens främsta sätt att skydda sig mot fara. Flyktinstinkten har haft så stor betydelse för hästens överlevnad att den inte går att träna bort. Hästens flyktinstinkt ligger ofta bakom flertalet av alla hästrelaterade olyckor som sker.

Islandshästen med en mankhöjd på ca 125-145 cm är en förhållandevis liten hästras jämfört med andra ridhästar som arabiskt fullblod på ca 150 cm, svenska varmblodet på ca 165 cm och engelska fullblodet på ca 155-165 cm. Trots sin mankhöjd rids Islandshästen av vuxna ryttare. I dag finns det kulturella skillnader vad det gäller vilken storlek ridhästen har. På Island har Islandshästen använts som transportmedel och ridits av vuxna ryttare sedan urminnes tider. Problemet som setts är att många stora och även tunga ryttare rider på en förhållandevis liten häst.