This essay elucidates upper secondary students? literacy practices, (literacy events, literacy competencies and literacy culture) during a typical day, with focus on the daily literacy practices. A literacy ethnographic study conducted in the environment which participants naturally are, at home, at school and in leisure. The study is inspired of a project, Skriftbruk i arbetslivet, ´Literacy Practices in Working Life´, that conducted by Anna-Malin Karlsson, Per Ledin and Olle Josephson, in collaboration with Vetenskapsrådet ´Science Council´(2002-2004).The result of this study shows that students from professional preparing programs not use such literacy competencies that been tested in traditionally reading comprehension test, particularly much. However, do they read a lot during the literacy practices day by television, computer and mobile phone.

I denna uppsats behandlas pojkars skrivande i svenskämnet på industritekniska programmet. Kvalitativa intervjuer genomförs med fyra strategiskt utvalda pojkar (betyg IG?MVG) i årskurs 3. Pojkarna beskriver sig själva som skribenter och sin textproduktion, samt avgör skrivundervisningens relevans som förberedelse inför privat- och yrkeslivets Skriftbruk. Deras texter analyseras utifrån Palmér och Östlund-Stjärnegårdh (2005), varefter kopplingar mellan texterna och uppfattningarna om skrivande påvisas.

I denna etnografiskt baserade fallstudie av Skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen.Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra bilden av skriftsamhället i läromedel i svenska som andraspråk genom att undersöka vilka skriftpraktiker som representeras. Materi-alet består av fyra böcker för studieväg 1 på sfi. Det teoretiska ramverket och analysverktygen är hämtade från New Literacy Studies. Metoden är en kvalitativ textanalys där innehållet ka-tegoriseras efter skrifthändelser som i sin tur bildar skriftpraktiker. Resultatet visar att det finns fyra dominerande skriftpraktiker i böckerna.