Syfte och frågeställningSyftet med studien var att försöka se varför vissa Skolungdomar väljer att vara fysiskt aktiva även på fritiden.Frågeställningar: ? Hur ser träningsvanorna ut för Skolungdomar på högstadiet?? Vad kan motivera Skolungdomar att vara fysiskt aktiva på sin fritid?? Finns det några samband mellan hur Skolungdomar tränar på sin fritid och vem/vad som gjorde att de började träna?MetodUndersökningen är av kvantitativ art i form av enkätundersökning. 130 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet har deltagit i undersökningen. Alla elever är från årskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frågor användes för att ta reda på elevernas träningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet.ResultatResultat i studien visar på att eleverna på de två skolorna har ganska goda träningsvanor, innebärande att den totala siffra fysiskt aktiva elever på fritiden var större än den inaktiva.

Bakgrund: Stress innebär att det råder en obalans mellan krav och de förutsättningar människan har att hantera dessa krav. Stress har existerat så länge människan existerat, då stress tillhör människans överlevnadsinstinkt. Stressen har dock förändrats och ökat över tid. Skolungdomar som upplever stress är vanligt förekommande och skapar hälsoproblem som ständigt ökar. Långvarig stress har både en fysiologisk och psykologisk påverkan på människan.

Psykisk ohälsa har successivt ökat och blivit ett av de största folkhälsoproblemen i samhället. Skolhälsovården är en del av samhällets folkhälsoarbete, där skolsköterskan har en viktig roll med sitt hälsofrämjande arbete kring Skolungdomars fysiska och psykiska hälsa. En pilotstudie genomfördes för ta reda på hur skolsköterskor arbetar hälsofrämjande med Skolungdomars psykiska hälsa. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor beskriver och upplever sitt hälsofrämjande arbete med psykisk hälsa hos Skolungdomar. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ ansats.

I dagens samhälle blir det allt vanligare att umgås genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter växer lavinartat. Hur stor är utbredningen av detta bland Skolungdomar och påverkar det det vanliga kamratumgänget IRL (In Real Life)? Hur ser lärare på chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frågor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett växande chattintresse..

Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) genomförde tillsammans med Forum för levande historia en studie angående intolerans bland svenska Skolungdomar. Resultatet visade att det fanns en relativt stor grupp intoleranta. Syftet med denna studie var att undersöka eventuell intolerans bland Skolungdomar från grundskolans senare år och gymnasiet i Luleåområdet samt att jämföra deras kunskap och attityd rörande Förintelsen. Undersökningen genomfördes med kvantitativa enkäter riktade mot de valda undersökningsgrupperna samt genom kvalitativa litteraturstudier. Resultatet visade att de undersökta Skolungdomarna uppvisade tendenser att vara mer intoleranta än riksgenomsnittet.

Denna uppsats undrsöker om Skolungdomar har olika attityder när det gäller rättskrivning i skolan jämför med på Internet och vilka orsaker som kan ligga bakom dessa eventuella skillnader.Den ena metoden som används är en enkätundersökning som är kvantitativ såväl som kvalitativ för att utröna attityd, samt eventuell motivering. Detta genom att låta respondenterna, i detta fallet gymnasieungdomar, gradera från 1-5 hur mycket de anstränger sig för att skriva korrekt i ett flertal olika kontexter. Efter varje graderingsfråga hade de möjlighet att med egna ord beskriva anledningen till sina attityder. Enkätundersökningen följdes upp av en intervjuundersökning med elevens svensklärare. Intervjun sökte att analysera elevernas svar utifrån ett peagogiskt perspektiv, samt diskutera genreundrvisning i skolan.

Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet genomförde 2004 en studie bland 10 600 Skolungdomar för att undersöka deras tolerans. Resultatet av undersökningen visade att det fanns en relativt stort grupp intoleranta Skolungdomar i Sverige. Syftet med min studie är att undersöka intoleransen bland årskurs nio eleverna på min partnerskola, samt om deras eventuella antisemitiska åsikter kan förändras genom att besöka ett koncentrationsläger och träffa en före detta lägerfånge, för att sedan jämföra mitt resultat med Brå:s Intoleransrapport. Studien grundar sig på enkäter som har delats ut till årskurs nio eleverna samt en del intervjuer med samma elever. Resultatet av studien visar tydliga tecken på att studiebesök fungerar som ett bra komplement till den vanliga undervisningen, då både andelen förintelse förnekare och intoleranta elever har minskat i och med besöket.

Syftet var att undersöka aktivitetsnivå och måltidsvanor hos Skolungdomar i årskurs 6-9 efter en intervention, och jämföra de uppnådda resultaten med en kontrollgrupp, samt jämföra mellan flickor och pojkar. Hallands Idrottsförbund startade med stöd av Region Halland ett projekt på en skola i Halland, för att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna i samarbete med olika idrottsliga föreningar. Detta var en kvantitativ studie och enkäter användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den aktiva gruppen hade fler idrottslektioner i veckan än kontrollgruppen. Inga andra skillnader påvisades.

Introduktion: Den psykiska ohälsan med stressrelaterade problem bland svenska Skolungdomar har stadigt ökat de senaste åren. Flickorna är överrepresenterade. Skolan ses som den primära orsaken till stress där betygssystem, läxor och skolmiljö bidrar. Forskning där ungdomar själva berättar sin upplevelse av stress är bristfällig och behöver uppmärksammas.Syfte: Syftet är att undersöka Skolungdomars upplevelser av stress.Metod: Sex 15-åriga Skolungdomar, intervjuades och texten transkriberades för att därefter analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier. Den första kategorin var?Att känna symtom på stress? där ungdomarna beskriver hur stress känns i kroppen.

Introduction: During the last decades, the development of the communication society has contributed to new patterns of communications among people, but also increased the use of computers and mobile devices. It has become more common to communicate through social medias, which has led to the new phenomena cyberbullying. At the same time, studies have shown an increase in mental health problems among adolescents during the last 25 years. Aim: The aim of this literature review was to investigate and map the characteristics of cyberbullying and its relationship to mental health among adolescents. The aim was also to investigate adolescents own actions to stop cyberbullying.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohälsa. Långa perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmåga, kronisk trötthet, olust, nedstämdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmärtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan är viktigt för att stå emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansåg att skolan är den främsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland Skolungdomar.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil är förenlig med många positiva hälsoeffekter hos både vuxna och ungdomar. Dessutom är upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsåren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen ålder. Dock finns en stor grupp ungdomar som inte når rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgänglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att ungdomar ska bli fysiskt aktiva.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka idrotts- och motionsanläggningar som ungdomar vill att det satsas på.Metod: Studiens design är en tvärsnittsstudie, där underlaget består av en enkätundersökning innehållandes 2,404 Skolungdomar. Enkätunderlaget införskaffades inom projektet ?Ung livsstil? i Stockholms stad.

Min vilja har varit att undersöka attityden till dopingmedel i det svenska samhället och då i synnerhet inom gymkulturen. Med ett nytt globalt och massmedialt klimat som medfört ett snabbare informationsutbyte och sociala förändringar kan människors attityder och moraliska ställningstaganden förändras i en allt större takt. Vilket kan leda till nya vanor och beteendemönster. Studieresultaten är grundade på den enkät jag skickade ut till femhundra slumpvis utvalda personer på tidskriften Bodys hemsida, samt den litteraturstudie som är fundamentet i min teoribakgrund. Resultaten av studien visar att det är lätt att få tag på dopingmedel i Sverige och att de är flitigt förekommande i gymkulturen av idag.

The purpose of this study is to get increased knowledge of young people and their experience and thoughts about existential questions, and if the adults in Junior highschool take them into consideration. Our purpose to look at the result in a gender perspective was also a part of this work. Our starting point is the theory of youth, their existential questions and the importance of their identity-work in the late modern society. We interviewed six youth at the age of 15-16. We used hermeneutic theory to analyse the text.

På senare tid har Skolungdomar börjat uppleva sig allt mer stressade. Det kan handla om exempelvis stress inför skolan och den kommande framtiden. Denna studie undersökte elever på högskoleförberedande program upplevda stress, stressen inför framtiden samt eventuell betydelse av Locus of Control och kön. Respondenterna utgjordes av 42 poj-kar och 51 flickor, samtliga gick på samma gymnasieskola i årskurs tre. De fick besvara tre bakgrundsfrågor, en inom stressforskning väl använd stressenkät (PSS), en fråga gällande stress inför framtiden, samt Locus Of Control.