Syftet med detta examensarbete är att få en fördjupad kunskap i hur några Skolor arbetar med skönlitteratur, vilka arbetssätt man kan arbeta efter i skolår ett och två. För att kunna genomföra detta, började vi med att fördjupa oss i litteraturen. Efter det besökte vi fyra olika Skolor för att genom intervjuer med både pedagoger och elever undersöka hur dessa olika Skolor använde sig av skönlitteratur i sin undervisning. När vi sedan sammanställde intervjuerna och fick fram resultatet, blev vi positivt överraskade över hur mycket skönlitteratur det används i dagens Skolor..

Syftet med undersökningen var att ta reda på om Skolor genom att ha en inriktning mot idrott och hälsa främjar elevernas fysiska aktivitet under deras fritid. Är tioåringar som går på Skolor med inriktning mot idrott och hälsa mer fysiskt aktiva på sin fritid än barn som går på Skolor utan sådan inriktning? Studien har genomförts genom enkätundersökning på två Skolor med inriktning mot idrott och hälsa och två Skolor utan sådan inriktning. 63 elever deltog i studien. Resultatet av undersökningen visar att något sådant samband inte förekommer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två Skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, där två Skolor besöktes. På båda Skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa två Skolor valdes ut på grund av deras mångfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur än den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två Skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, där två Skolor besöktes. På båda Skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa två Skolor valdes ut på grund av deras mångfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur än den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

I dagsläget läggs många Skolor på landsbygden ner. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare på dessa Skolor ser på framtiden för sin skola. I studien finns lärares reflektioner över hur det pedagogiska arbetet särskiljer sig på en landsbygdsskola. De reflekterar även över i vilken utsträckning åldersblandad undervisning kan vara en möjlighet för Skolor att fortsätta bedriva verksamheten. Den största orsaken till att Skolor läggs ner är att elevantalet har sjunkit och kommunerna behöver tänka ekonomiskt. Dessutom måste skollagen att ?utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet? (URL 6, 2008) uppfyllas oavsett om det är en stor eller liten skola.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två Skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, där två Skolor besöktes. På båda Skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa två Skolor valdes ut på grund av deras mångfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur än den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika Skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika Skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika Skolor?.

Denna studie baseras på en undersökning om konkurrens mellan Skolor. Skolan är ständigt aktuell och något som engagerar de flesta. Syftet med denna studie är att söka förståelse för åsikterna hos ett antal lärare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella påverkan på dem i deras arbete. Studien grundar sig på en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lärare från både fristående och kommunala Skolor. Resultatet presenteras utifrån frågeställningen där vi besvarat frågorna i ordning.

Den liberala synen på droger som finns idag, påverkar ungdomar i dagens samhälle. Skolan är en plats där de påverkas av både grupptryck och av andra yttre faktorer. Vi har i vår uppsats diskuterat om hur man kan förebygga langning på Skolor. Det är viktigt att man i ett tidigt skede ser till att begränsa ungdomars tillgänglighet av alkohol och droger och skolan kan vara en viktig faktor i detta arbete. Uppsatsen är byggd på en liten empirisk undersökning bland gymnasieelever i Umeå kommun.

Studien visar hur fem Skolor har genomfört ombyggnader på sina skolgårdar, allt ifrån planering till genomförande. Litteraturen behandlar tidigare forskning för att visa vilka aspekter som bör finnas i åtanke. Även styrdokumentens betydelse för ämnet behandlas. De organisationer, relevanta för studien, presenteras. Teoretisk bakgrund har tagits i Aristoteles, Vygotskij och Säljö som alla har inverkan på varför utomhuspedagogik bör bedrivas.

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika Skolor arbetar med elevers kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika Skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten på de Skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två Skolor i två olika kommuner i Skåne.

Bakgrund: Som blivande högstadie- och gymnasielärare ställde vi oss frågan hur man som skolpersonal bör och skall agera gällande hedersrelaterat förtryck då detta är något som vi kan komma att stöta på vid framtida arbetsplatser.Syfte: Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen om hur Skolor arbetar med och förebyggande mot hedersrelaterat förtryck.Metod: Vi valde att använda oss av den kvalitativa intervjumetoden. Valet av metod har gjorts utifrån våra frågeställningar som söker svar på hur Skolor arbetar med respektive förebyggande mot hedersrelaterat förtryck. Vi valde att göra en semi-strukturerad intervju vilket innebär att vi utgått från fasta frågeställningar som grund för ett samtal kring ämnet.Resultat: I studien framkom det att erfarenheten kring hedersrelaterat förtryck skiljer sig från skola till skola. Vissa Skolor arbetar ständigt med problematiken medan andra Skolor inte har några erfarenheter kring hedersrelaterat förtryck. Flera av Skolorna som deltog i undersökningen hade inga egna utarbetade handlingsplaner för hur skolan skulle agera i ärenden gällande hedersproblematiken, samtidigt som det fanns Skolor med väl inarbetat material.

Syftet med studien Maktens ideologier och språk i svenska Skolors värdegrunder är att systematiskt analysera innehållet i skriftliga dokument som kan sägas utgöra eller har utgjort värdegrunder för allmänna svenska Skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rådande maktordningen i samhället och den värdegrund som råder i allmänna svenska Skolor. Detta tycks gälla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna förespråkar. Allmänna Skolor kan således i hög grad ses som redskap för att reproducera, återskapa, makten hos för tillfället dominerande samhällsgrupper och för att styra eleverna, samhällsmedborgarna, i önskvärd riktning..

Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella intressekonflikter mellan lärare i kommunala Skolor och föräldrar till elever. Vilka strategier det finns för att lösa dem, om det finns ett klassperspektiv i detta och hur dessa intressekonflikter inverkar på lärarnas upplevda auktoritet. Uppsatsen har tre huvudsakliga teoretiska utgångspunkter: nyinstitutionell organisationsteori, Rehnmans intressentmodell och Bourdieus teorier kring fält och klassreproduktion. Undersökningens design är deduktivt kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet av Skolor och lärare är teoretiskt grundat och sex lärare från fyra olika Skolor intervjuas.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika Skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika Skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika Skolor?.