Syftet med studien är att belysa vad man som lärare bör tänka på i mötet och i undervisningen med andraspråkselever för att de ska få ett rikt svenskt språk. Ytterligare ett syfte är att få en insyn i hur två mångkulturella Skolor arbetar med mångfalden och hur man som lärare bemöter andraspråksföräldrar. Jag har använt mig av 11 intervjuer för att få kunskap om informanternas tankar om arbetet med andraspråkselever. Det informanterna har påtalat som viktigt är att andraspråkselever ska en god bas och utbyggnad av förstaspråket. Därför är modersmålsundervisning och studieverkstäder viktiga organisationer.

Sexualitet är ett grundläggande behov hos människor och påverkar individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att främja unga vuxnas sexuella hälsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska Skolor sedan år 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska Skolor från år 1999 att kvaliteten på undervisningen är ojämn både mellan olika Skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieSkolor.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur väl gymnasieelevers kunskaper i ämnet geografi överrensstämmer med vad kursplanen säger. Vidare var vårt syfte att utföra en jämförande analys mellan friSkolor och kommunala Skolor för att se om elevernas geografikunskaper skiljer sig åt beroende på elevens val av skolform. Fyra Skolor deltog i vår empiriska undersökning, två friSkolor och två kommunala Skolor. Geografilärarna för respektive skola blev intervjuade och eleverna fick besvara ett sammansatt kunskapsprov baserat på skolverkets kursplan för Geografi A. Resultatet visade på att geografikunskaperna hos gymnasieeleverna var goda men att de skiljde sig åt beroende på var eleven studerade..

Uppsatsens syfte är att beskriva jämställdhetsarbete, jämställdhetskunskaper och jämställdhetsmål vid Skolor och skolförvaltning i Norrbotten. Materialet är en empirisk undersökning som diskuteras med ett feministiskt förhållningssätt och vetenskaplig litteratur om Skolors organisationers jämställdhetsarbete. Slutsatsen är att Norrbottens Skolor och Skolorganisationer har jämställdhet på dagordningen, men vissa kommuner arbetar mer frekvent med frågorna och andra kommuner mindre. Jokkmokk och Arvidsjaur är de kommuner i Norrbotten som går i täten för länets Skolorganisationers jämställdhetsarbete. Arvidsjaur är den enda kommunen i Norrbotten som har såväl jämställdhetsplan, som en särskild handlingsplan för jämställdhetsarbete på kommunal nivå för barn- och ungdomsförvaltningen, samt särskilda handlingsplaner för jämställdhetsarbetet för varje enskild skolenhet..

Med bakgrund i de skolreformer som genomfördes i Sverige under 90-talet och i studier av differentiering inom gymnasieskolan behandlar den här uppsatsen skillnader i hur gymnasieSkolor ger uttryck för ?det internationella?, ett samlingsuttryck för en mängd internationella och global strömningar. Inspiration tas från Bourdieus sociologi. Genom kvalitativa och kvantitativa textanalyser undersöks hur ett internationellt innehåll tar sig i uttryck på webbplatser som tillhör 45 gymnasieSkolor i Stockholm. Undersökningen fokuserar hur internationella inslag skiljer sig mellan Skolor med olika social rekrytering och syn på utbildning.Studiens resultat och analys pekar på att Skolor med hög social rekrytering ägnar ett större och bredare utrymme åt det internationella i förhållande till Skolor med låg social rekrytering.

Syfte med det här arbetet var att försöka förstå och beskriva vad som definierar mobbning. Vilka är det som mobbar och vilka är det som blir utsatta för mobbningen. Om och hur mobbning påverkar den utsattes lärande och prestationer i skolan. Vad kan skolan göra? Hur arbetar Skolor konkret och aktivt för att förebygga mobbning? Den här studien har utförts på fyra Skolor.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika Skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika Skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika Skolor?.

Syftet med studien är att undersöka effekterna av en läs- och språksatsning. Fokus ligger på att identifiera faktorer som påverkar Skolor att delta, huruvida dessa har förbättrade elevresultat samt läs- och språkutveck-larnas upplevelser av förändringar i undervisning, lärarkompetens och elevernas måluppfyllelse. Undersök-ningen omfattar två extremgrupper; dels åtta Skolor som deltagit, dels åtta Skolor som ej deltagit. Data kommer från Skolverkets databaser samt från en enkät ställd till Skolornas läs- och språkutvecklare. Den teoretiska ramen utgörs av en pedagogisk samspelsmodell.

Bakgrund: Vi har undersökt hur två Skolor arbetar med rörelse. En skola som arbetar utifrån Bunkeflomodellen och en skola som inte arbetar kontinuerligt med rörelse. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur man kan befrämja fysisk aktivitet i skolan, eftersom dagens forskning visar att barn rör sig mindre och blir fetare. Utifrån syftet ställde vi oss följande frågeställningar: - Hur arbetar två Skolor med rörelse för eleverna i åk 3-5? - Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa Skolor? Metod: För att se hur två Skolor arbetar med rörelse har vi intervjuat de pedagoger på Skolorna som arbetar med rörelse.

Det här är en undersökning om varför allt fler Skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mål ledning och lärare har med detta. Det är också en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lärare ute på Skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig på litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Av resultaten framgår att Skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik för att det finns många pedagogiska skäl till att göra det.

Undersökningen bygger på intervjuer av fem lärare på tre olika Skolor om hur de använder Internet i sin SO-undervisning. Studien är gjord i Borås på Skolor med varierande grad av tillgång på datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lärare använder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebär..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur konkurrens faktiskt har påverkat skolan. För att konkretisera detta har vi valt att undersöka konkurrensen mellan kommunala Skolor och fristående Skolor, och hur detta har påverkat skolans betygsättning, kostnader samt lärarna..

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friSkolor. Konkurrensen ökar mellan friSkolor och kommunala Skolor men också mellan kommunala Skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friSkolor och kommunala Skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika Skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft.Avgränsningar: Undersökningen sker på grundSkolor med allmän inriktning, årskurs F-9.Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friSkolor och 42 kommunala Skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer.Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att Skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det går att se något samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och Skolornas sätt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 Skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a både intervjuer och enkäter, och såväl rektorer som lärare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgångspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att på tre av elva Skolor når över 90% av eleverna G både i slutbetyg i matematik och på det nationella provet i matematik. Samma tre Skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

Den ökade rörligheten och internationaliseringen i vårt sammhälle bör återspeglas även i skolan. Detta synsätt framgår av Lpf94. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever uppfattar utbyten med andra Skolor i sverige och utomlands i form av studiebesök och praktik. Undersökningen är kvalitativ med enkäter till elever på två Skolor som genomfört ett nationellt och ett internationellt elevutbyte..