Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvägledarens roll i Skolintroduktionen för nyanlända invandrarungdomar i gymnasieåldern. Studie- och yrkesvägledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms län. Utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt vill vi undersöka studie- och yrkesväledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvägledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begränsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom även hur de yttre och inre ramar påverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder.

Idag finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen enligt FN:s beräkningar. Anledningen till att de flyr är att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige är ett av de länder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhället.

Det har konstaterats att i skolor där många elever har utländsk bakgrund är uppfyllelsen av skolans kunskapsmål låg. Ofta förklarar man detta faktum med att eleverna har bristande kunskaper i svenska. Genom min undersök-ning ville jag ta reda på om det var hela förklaringen. För att stödja elever-nas möjligheter att nå skolans mål pågår språksatsningar i Göteborg, där åtta skolor har fått förstärkta resurser i form av flerspråkig personal. Efter-som denna skolpersonal är indelad i team och arbetar i lokala projekt, såg jag en möjlighet att få insyn i hur samarbetsinriktade arbetsformer kan för-bättra villkoren för nyanlända elevers språkutveckling.

This essay is a study about the school introduction of immigrant pupils in the Swedish compulsory school. The purpose if this study is to examine the organisation municipal school introduction for immigrant pupils in the compulsory school in Södertälje. The method I have used is qualitative research method which depends on interviews and analysis of documents.The result shows that the municipal is without a plan for the school introduction of the immigrant pupils and that the individual compulsory school has the main responsibility for the school introduction of the immigrant pupils. The result also shows that there is a need of increased teaching of mother tongue. There is also a need of competence development within intercultural pedagogy.My conclusions are that a municipal plan for the school introduction of immigrant pupils should increase the immigrant pupils? possibility to a shorter time of introduction to the compulsory school..

Barn och ungdomar som flyttar till Luleå från andra länder får först en Skolintroduktion påförberedelseenheten Välkomsten. När de har grundläggande kunskaper i svenska, går deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det här arbetet är att få en uppfattning omhur skolgången efter introduktionen fungerar för sent anlända elever i grundskolan i Luleå.Med fokus på integrering, individualisering och måluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för några elever i grundskolans senare år genom att intervjua dem ochderas lärare. Resultatet pekar på att eleverna är fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger på individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning på modersmål förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmålsundervisning.

The objective with this study is to investigate the school introduction of newly arrived students, by focusing on the latter years of high school, by comparing two schools method of working.This was done by a qualitative survey based on half structured interviews and existing school documentation.The questions of the study targeted the schools method of working, how well the education was adapted to the students and if it was appropriate to them. We also asked about the school resources to meet the need of the newly arrived students. Our theoretical assumptions were based on Haugs? terms ?including integration? and ?excluding integration?, Lahdenperäs? theory about intercultural education, Vygotskijs thoughts about adapted education and finally Blossings? description of different cooperative cultures. Our results showed that school introduction for newly arrived students were formed from the schools? view on learning development and adapted education.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.