Sök:

Sökresultat:

235 Uppsatser om Skogsägarförening - Sida 1 av 16

Rening av avloppsvatten frÄn biltvÀttar med filter av torv och inblandad kolaska : en utvÀrdering av effektivitet och avfallshantering ur ett miljöperspektiv

Filtermaterial av 75 % torv och 25 % kolaska har anvÀnts under 2 respektive 4 Är för rening av avloppsvatten frÄn tvÄ biltvÀttar. JÀmförelse med Kristianstads kommuns riktvÀrden för avloppsvatten frÄn fordonstvÀttar visar att filtren fungerat. För avfallsklassning krÀvs kunskap om innehÄll av miljöfarliga Àmnen i produkter som anvÀnts i tvÀtthallarna. I brist pÄ kunskap om innehÄll av ej analyserade miljöfarliga Àmnen i filtren anses förbrÀnning vara ett bra omhÀndertagande ur miljösynpunkt, dÄ energi och aska Ätervinns..

Biomassa fo?r rening av metallkontaminerat grundvatten : En underso?kning av biomassamaterial i Uganda

Va?rlden sta?r info?r ett stort vattenfo?rso?rjningsproblem som ma?ste lo?sas ? sa? ma?nga som 884 miljoner ma?nniskor anva?nder idag potentiellt fo?rorenade vattenka?llor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar pa? ett av de drabbade la?nderna som a?r Uganda. Syftet med projektet a?r att underso?ka vilket/vilka av de fem olika ugandiska va?xterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som a?r mest la?mplig fo?r rening av kadmium- och blykontaminerat grundvatten.

Faktorer i en trovÀrdig miljöredovisning: en survey av
intressenter inom skogs- och pappersindustrin

Idag fÄr vi stÀndigt ny information om de vÀxande miljöproblem som finns i samhÀllet. Under 1990-talet ökade antalet företag som redovisade miljöinformation i miljöredovisningar. Man kan se att det var de förtag med störst miljöpÄverkan som utvecklade sin miljöredovisning snabbast. Idag ligger företag inom skogs- och papersindustrin lÄngt fram i utvecklandet av miljöredovisning. För att en verksamhet ska vara lönsam bör företaget göra sina ÄtgÀrder och sin kommunikation trovÀrdig.

Utformning av fördröjningsdammar, medavseende pÄ rening av dagvatten frÄntransport- och lagerhÄllningsindustri

För att recipienter nedströms inte ska pÄverkas av dagvatten frÄn industriomrÄdenmed transport och lagerhÄllning, krÀvs det rening av föroreningar. DÀrför har detgjorts en undersökning av hur en dagvattendamm ska utformas för att fÄ en ökadrening. Metoder som anvÀnds Àr litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien harutförts för ett planerat industriomrÄde. De frÄgor som besvarats Àr vilkaföroreningar som kan tÀnkas förekomma och hur de renas.

Gröna generationsskifte : Inriktning mot skogs- och skogsskadekonton

Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera gĂ€llande rĂ€tt och de olika överlĂ„telsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma effekterna av de nya bestĂ€mmelserna, gĂ€llande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses trĂ€da i kraft frĂ„n och med januari 2009. JĂ€mte det kommer Ă€ven övriga skatterĂ€ttsliga effekter uppmĂ€rksammas.Överlag Ă€r Sveriges företagare svaga vad gĂ€ller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett vĂ€l genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem Ă„r. Det Ă€r inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som mĂ„ste behandlas, utan hĂ€nsyn mĂ„ste Ă€ven tas till de sĂ„ kallade mjuka vĂ€rdena. FrĂ„gor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska vĂ€rderas mĂ„ste fĂ„ sina svar.

VĂ€rdet av musselodlingar som reningsĂ„tgĂ€rd i en kostnadseffektiv rening av kvĂ€ve och fosfor frĂ„n Östersjön :

Övergödning pĂ„ grund av mĂ€nskliga utslĂ€pp av nĂ€rsalter, frĂ€mst kvĂ€ve och fosfor Ă€r ett av de allvarligaste miljöproblemen i Östersjön. BlĂ„musslor lever av att filtrera vĂ€xtplankton frĂ„n vattnet och binder dĂ€rigenom kvĂ€ve och fosfor. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar de till att minska övergödningen nĂ€r de skördas. PĂ„ den svenska vĂ€stkusten anvĂ€nds redan musselodlingar som reningsĂ„tgĂ€rd för att motverka övergödningen. Det har ocksĂ„ konstaterats att med den tillvĂ€xttakt som rĂ„der pĂ„ vĂ€stkusten Ă€r musselodlingar under vissa förutsĂ€ttningar en kostnadseffektiv reningsĂ„tgĂ€rd.

Uppsats om marknaden i Göteborg för reningssystem i fritidsbÄtshamnar

Denna uppsats handlar om marknaden för reningssystem för fritidsbĂ„tshamnar i GöteborgsomrĂ„det. NĂ€r fritidsbĂ„tarna tas upp inför vinterförvaring sĂ„ spolas de av, oftast i samband med upptaget eller hemma pĂ„ uppfart. Vid spolningen sĂ„ frigörs farliga Ă€mnen frĂ„n bĂ„tbottenfĂ€rgen och risken Ă€r att dessa Ă€mnen kommer orenade ut och skadar den marina miljön. För att detta inte skall ske sĂ„ kan reningssystem installeras och rena spolningsvattnet innan det kommer ut i miljön. År 2007 uppkom ett krav frĂ„n VĂ€stra Götalands regionen att hamnar som tvĂ€ttar över 50 bĂ„tar per sĂ€song skall installera rening för spolvattnet.

Lokal lakvattenrening ? En utvÀrdering av reningstekniker samt teoretisk applicering av en reningsprocess

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ pÄverkan pÄ miljön. Lakvattnets karaktÀr beror till stor del pÄ vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag pÄ lokalt omhÀndertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktÀriserats utifrÄn 11 provtagningar tagna Är 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvÀrden Àr; organiskt material i form av BOD och COD, kvÀve i form av ammonium och totalkvÀve samt metallerna jÀrn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lÀmpar sig för Tippas förutsÀttningar.

KartlÀggning av typfordon för rundvirkestransport vid Holmen Skogs regioner

Transportkostanden stÄr idag för stor del av den totala virkesanskaffningskostnaden. Planering och val av fordonsteknik pÄverkar detta. Holmen Skog Àr verksamma frÄn Norsjö i norr till Vimmerby i söder, detta leder till stor variation i transportförutsÀttningar. Det har identifierats att det finns stora variationer i taravikt, vilket pÄverkar nyttolastförmÄgan. Syftet med examensarbetet Àr att identifiera vilken utrustning som finns pÄ typiska lastbilar för rundvirkestransport vid Holmen Skogs olika verksamhetsomrÄden. MÄlsÀttningen Àr att resultatet ska kunna anvÀndas som underlag för Holmen Skog till att i framtiden pÄverka Äkerier att öka nyttolastförmÄgan.

Kan vistelse i skogs- eller hantverksmiljö sÀnka stressade personers stressnivÄ? : en jÀmförande studie

Den gröna naturens betydelse för mÀnniskans hÀlsa har lÀnge diskuterats. I dagens samhÀlle bor allt fler mÀnniskor i stÀder med en begrÀnsad kontakt med naturen. Genom att lÄta personer med höga stressnivÄer tillbringa tid antingen i en skogs- eller en hantverksmiljö, och dÀrefter besvara enkÀter om sinnesstÀmning samt upplevelser av miljön, undersöktes miljöernas pÄverkan pÄ deltagarna. BÄde den gröna skogsmiljön och hantverkslokalens inomhusmiljö gjorde deltagarna mer avspÀnda, piggare, gladare, mer harmomiska, lugnare och mer klartÀnkta efter besöket jÀmfört med före. Dock utmÀrkte sig skogen genom att den gjorde deltagarna signifikant gladare efter besöket och lugnare Àven före besöken över tid.

Lekmannarevisorns ansvar : En studie kring lekmannarevisorns faktiska ansvar i en ideell förening

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

JÀmförelse av prognostiserad och observerad bestÄndstillvÀxt 5 Är efter första gallring enligt Bergvik Skogs skötselprogram

Bergvik Skog utarbetade en ny gallringsmall 2008 dÀr stamantal och övre höjd blev beslutsgrundande. Syftet var att tydliggöra sambandet mellan stamantal under hela omloppstiden och ge en klarare mÄlbild för framtida slutavverkningsbestÄnd. Genom en tidig och hÄrd lÄggallring Àr avsikten att minimera produktionsförlusterna och gynna trÀd med bÀst förutsÀttningar för dimensionsutveckling. Genom Bergvik Skogs gallringsmall gallras bestÄnd med lÀgre vÀxtförutsÀttningar lika hÄrt som bestÄnd med goda vÀxtförutsÀttningar, vilket fÄr till följd att bestÄndsvolymen varierar och ingen hÀnsyn tas till bestÄndsvolym vid beslut om gallring. Vid prognostisering av bestÄndutvecklingen och framtida skötselingrepp anvÀnder Bergvik Skog prognosverktyget Heureka.

Föroreningen av Östersjöns vatten : Enskilda avlopp och Ă„tgĂ€rder för en lĂ„ngsiktig uthĂ„llig vattenanvĂ€ndning

I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nĂ€t. Hur enskilda avlopp Ă€r uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnĂ„ ett uthĂ„lligt samhĂ€lle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska strĂ€va efter en uthĂ„llig samhĂ€llsutveckling. En strĂ€van som kommuner som Söderköping har nĂ€r dom försöker fĂ„ mĂ€nniskor att byta till hĂ„llbara VA-system.Med dom hĂ€r funderingarna som bakgrund och ett antal frĂ„gestĂ€llningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som gĂ„r igenom Östersjöns problematik och Ă€ven relevant information om enskilda avlopp.

Miljöstrategisk jÀmförelse mellan tvÄ reningsmetoder för enskilda avlopp

Den hÀr studien syftar till att göra en miljöstrategisk jÀmförelse av tvÄ olika tekniker för rening av enskilda avlopp. Detta innebÀr en jÀmförelse av sÄvÀl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundlÀggande reningseffektiviteten. MÄlsÀttningen Àr att visa att en rotzon Àr ett vÀl sÄ bra alternativ som en markbÀdd vid rening av enskilda avlopp. Detta visade sig ocksÄ stÀmma. BetrÀffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvÀrdiga.

Kontinuerlig biologisk rening : En driftoptimering av pilotanlÀggningen för biologisk kvÀverening av lakvatten vid Löt avfallsanlÀggning

Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden.  PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SÖRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.

1 NĂ€sta sida ->