Detta examensarbete är den avslutande delen av utbildningen inom maskinteknik på Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Arbetet utfördes i samarbete med Rottne Industri AB där Skogsmaskiner utvecklas och tillverkas för skogsbruk. Projektet innefattar utveckling av en hjulupphängningskomponent kallad ?hjularm? tillhörande företagets ledande produkt, skördaren H-8. Resultatet slutade i en ny design av hjularmen med hjälp av CAD-modellering, Systems Engineering och FEM-analysering..

Företag som arbetar med skogsdrivning har haft låg lönsamhet under flera decennier. Därför är det viktigt att de arbetar kostnadseffektivt. Flytt av Skogsmaskiner mellan avverkningstrakter är kostsamt och kostnaden ökar med ökande flyttavstånd. Målet var att skapa ett underlag åt Södra för att uppnå kortare flyttavstånd och lägre flyttkostnader. Studien hade tre delsyften: 1) kartlägga Skogsmaskiners flyttavstånd; 2) - kartlägga arbetssätt vid schemaläggning av avverkningstrakter (ruttplanering), samt 3) beräkna flyttkostnad för en Skogsmaskin med traktor och trailer. Flyttavstånden mellan avverkningstrakter kartlades inom sex verksamhetsområden på Södra under perioderna juli ? september 2012 och juli - september 2013. Arbetssätt vid ruttplanering kartlades via kvalitativa intervjuer med produktionsledare och genom processkartläggning.

Ett verktyg för applicering av trådtöjningsgivare har tagits fram på uppdrag av AED AB i Växjö. Verktyget skall användas för färdigställning/slutmontering av lastceller som i sin tur skall användas till att mäta vilka krafter som påverkar en Skogsmaskin när denna lastas med sin givna maxlast. Verktyget skall föras in i ett 25 mm brett hål där det skall hålla fast och lägga tryck på fyra trådtöjningsgivare, en i vardera riktning, vilka bestrykts med lim. Verktyget skall hålla ett tryck på tre till fyra kiloPond medan lastcellen värms till 150° C då limmet härdar. Verktyget består av fyra ben, ett i vardera riktning.

Ett verktyg för applicering av trådtöjningsgivare har tagits fram på uppdrag av AED AB i Växjö. Verktyget skall användas för färdigställning/slutmontering av lastceller som i sin tur skall användas till att mäta vilka krafter som påverkar en Skogsmaskin när denna lastas med sin givna maxlast. Verktyget skall föras in i ett 25 mm brett hål där det skall hålla fast och lägga tryck på fyra trådtöjningsgivare, en i vardera riktning, vilka bestrykts med lim. Verktyget skall hålla ett tryck på tre till fyra kiloPond medan lastcellen värms till 150° C då limmet härdar. Verktyget består av fyra ben, ett i vardera riktning.

Matematikundervisningen på gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara färgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer än hälften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gå att avhandla med yrkesmatematik på ett fordonsprogram med inriktning mot Skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nämnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utsträckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer däremot i ringa eller ingen utsträckning alls. Dessa resultat framkom efter att några personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jämfördes med den matematik som enligt styrdokument och läromedel ingår i gymnasiets matematik A-kurs. Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som användes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, användas till önskvärd programinfärgning och göra matematiken meningsfull för eleverna..

Bakgrund      Skogsmaskiner har under många år förstört både fornlämningar och gränsmärken. Idén till databasen/tjänsten uppkom av egna erfarenheter vid en förrättning, där flertalet gränsmärken hade blivit överkörda av Skogsmaskiner. Syfte              Examensarbetets syfte är att lyfta fram en ny idé för att minska skadorna på fornlämningar och gränsmärken som Skogsmaskiner orsakar, samt hur lägesnoggrannheten påverkar den nya tjänstens ändamål.Metod           Examensarbetet består av en litteraturstudie med syfte att besvara och ge en bakgrund till problemställningen. För att undersöka hur vanligt det är att lantmätare/mätingenjörer stöter på att gränsmärken blivit skadade av Skogsmaskiner genomfördes en enkätundersökning. För en djupare inblick av lägesnoggrannheten på utrustningen i Skogsmaskiner och vilken kvalitet på koordinaterna som krävs för en mer ändamålsenligt tjänst gjordes en intervjustudie.Slutsats         De uppgifter som finns tillängliga idag ska vara användbara när det gäller fornlämningar, för en ändamålsenlig tjänst som ska fungera ute i skogen där lägesnoggrannheten inte alltid är den bästa.

Syftet med studien var att utvärdera om kranspetsstyrning i Skogsmaskiner är ett enklare styrsystem att lära sig från grunden och om arbetsbelastningen värderades lägre, än den konventionella styrningen. Meningen var även att kartlägga skillnader i inlärningsprocessen samt i upplevd arbetsbelastning. Detta krävde konstruktion av mätmetoder för insamling av relevant information. Utvärderingen gjordes i enSkogsmaskinsimulator vid manövrering av skotare samt genom enkätundersökningar. Studien genomfördes med hjälp av försöksdeltagare från naturbruksgymnasiet Jällaskolan i Uppsala.

Wood for commercial use is harvested from forests using forest machines like harvesters which folds, branches and cuts trees and forwarders which transports logs to a landing area for further transport to a processing facility. Future forest machines have to be much gentler to the machine operators and forest soil than today's machines. Hence new machine solutions must be developed and tested. A practical way is to develop a physical scale model which can be used as a test-bed to incorporate different types of solutions for suspensions, cabin damping, tires and tracks, crane and overall architecture. The aim of this project was to develop such a 1:5 scale model of a forest machine, named as ?Skogbil.A scaling strategy was employed to arrive at important scale dimensions and specifications ofSkogbil which would be comparable to the full scale model.

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Rottne Industri AB och berör matarhjulens dubbinträngning i virket. Matarhjulen sitter monterade i skördaraggregatet i skördaren, en Skogsmaskin som används vid skogsavverkning. Då inträngningen, som uppstår av dubbarna på matarhjulen, är för stor (>5mm) bildas skador på virket vilket är ett utbrett problem inom Skogsmaskinindustrin. Studien kartlägger de vanligaste dubbmönstrens skadeåverkan under kontrollerade och vetenskapliga förhållanden där testerna är designade för att efterlikna verklig skogsavverkning.I studien utförs två tester. Det första visar sambandet mellan presskraft och inskjutningsmått för respektive dubbmönster.