AbstractSyftet med denna studie var att undersöka:Om delägarna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning än andra skogsägare i Sverige.Hur delägarna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina Skogsbruksplaner.Hur entreprenörerna får sina uppdrag.Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkät samt personliga intervjuer.Röjningsfrekvensen i Sverige år 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen.Skogsvårdsaktiviteten i Älvdalens socken är sannolikt högre än i landet i övrigt.Enkäten visar att endast cirka 38 procent av delägarna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin Skogsbruksplan när beslut skall tas angående röjning.Skogsbruksplanerna används i liten omfattning.Entreprenörerna får sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogägarna kontaktar entreprenören.Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend.Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, Skogsbruksplan, entreprenörer.

The aim of this study was to investigate which elements that functioned in a positive way on the natural behaviors of dairy cattle among KRAV certificated and conventional farms. The study was based on reading of earlier research and completed by interviews with farmers, animal health inspectors and consumers. The results showed us that the KRAV certificated farms used only loose housing barns and that the cattle were allowed a pasturetime of five months, or more, in one year. Our interviews with the consumers confirmed that KRAV was a well known trademark. The conventional farms were more flexible in their choice of housing systems, and used both loose housing barns and barns with the cattle tethered.

The work presented here aims to give the owners ofChâteau du Grand Val, Roland and Marie Nilssond?Aubigné an integrated creative forest management planin which their goals with the property is heeded, andwhere the plan is so clear that they can follow it withoutmuch difficulty.This work has come about through the normal processesof forest management plans, landscape architecturalproposals as well as through field trips, field andliterature studies, and our combined experience fromour studies. The study visits, both on location in Brittany,France, but also in other places, as for instance Högestad,has provided the background information that formedthe basis of our analysis and the proposal that is derived thereof. Some suggestions, which we consider importantto the overall impression of the property, is provided amore focused and detailed solution, while other parts,which are important but can either benefit from havingdynamics in the design process or will be adapted toadjacent sites, are developed using a more generalapproach. In some cases several possible developmentprinciples are presented.The proposal presents a detailed plan for themanagement of the forest from the experience, wildlifeand forestry economic standpoint.

This rapport is based on a survey that was sent to 196 randomly selected forest owners, who during 2013 ordered a forest management plan from Norra Skogsägarna. The purpose was to examine how forest owners experienced advice given by an inspector based on their forest management plan..

Skogsfastigheters skötselprogram är av stor betydelse när det kommer till ekonomiska aspekter som kassaflöden. Genom att nuvärdesoptimera skogskötseln för fem verkliga fastigheter och jämföra resultatet med en Skogsbruksplans ekonomiska utfall har skillnader identifierats. Inom ramen för en fallstudie har arbetet utgått från Handelsbankens perspektiv av fastigheternas ekonomiska potential kring kassaflöden. Kassaflöden är av central betydelse för bankers kreditanalyser av enskilda skogsfastigheter. Målet med fallstudien är att undersöka vilken skillnad i kassaflöde det blir under en tioårsperiod när man jämför utfallet av optimerade planer från Heureka PlanVis mot traditionella Skogsbruksplaner. I fallstudien studeras fem verkliga fastigheter, vilka är spridda över hela Sverige och har både en Heureka-plan och en traditionell Skogsbruksplan.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av skogsägarföreningen Norra Skogsägarna (Norra) för att undersöka om innehavet av en uppdaterad Skogsbruksplan har något samband med hur stor andel av den produktiva skogsarealen där avverkning och skogsvård årligen sker hos enskilda skogsägare i norra Sverige. Analyserna baserades på enkätsvar, data från skogbruksplaner, uppgifter om utförda avverkningar enligt Norra skogsägarnas verksamhetssystem NOVA, samt offentlig statistik från Skogsstyrelsen och data från Riksskogstaxeringen. Examensarbetet söker besvara sju frågeställningar, tre handlar om den skogliga aktiviteten på privata enskilda fastigheter. och fyra syftar till att analysera Norras Skogsbruksplaner med avseende på hur väl de följs och hur virkesförrådet förväntas utvecklas. Data analyserades med hjälp av olika t-test där insamlade data jämfördes med data från Skogsstyrelsens offentliga statistik och data från riksskogstaxeringen. Resultaten visar att skogsägare som investerat i en Skogsbruksplan (SBP) utför avverkning/skogsvårdsåtgärder på större andel av sin produktiva areal än de som saknar plan. Den åtgärdade andelen ökar från perioden före till perioden efter att Skogsbruksplanen tas emot.

This report is part of an Bachelor of Science work in forestry, conducted for the community of Borås, Sweden. In order to create a forest management plan for the area of Hestra, a survey was conducted. People living in the area were given the opportunity to reply to the survey. The questions in the survey are both personal and forestry-related. The aim is to reach out to the different categories of people when it comes to age, living and the different aspects of visiting the woods.

After the mandatory rules for clearing was removed in 1994, the clearing area has increased in Sweden. After the storms Gudrun and Per, the areas became planted with new plants, mainly spruce, but also other tree species. Storm areas are now being invaded by naturally rejuvenated birch in the tilling tracks. Since the birch often is initially growing faster than the spruce it is inhibiting the growth and is also damaging the spruce. The purpose of this thesis is to study the new brush saw with chain and compare it with the conventional clearing saw, mainly in terms of performance and ergonomics. The results show that the new brush saw with chain is very good in almost all clearing operations compared to the conventional clearing saw.

The purpose of this study is to investigate how to use remote sensing data when making a forest management plan. The main focus of the study is to compare different methods to identify forest stands of a forest property, and by manual measures and estimates try to evaluate the quality of interpreting data. This report is based on survey questions sent to five different organizations working with remote sensing data. Only two of these where willing to participate in this investigation. The organizations where asked to analyze the same forest property and divide into compartments and make estimations of volume, basal area etc. in every stand.

Half of Sweden's productive forest land is owned by individual forest owners. Research studies show that forest owners have more objectives with their forest than a high net present value, and that the suggestions of the forest management plans doesn?t always correspond to the forest owners? objectives. Through a qualitative study we conducted a discussion about objectives at stand level with the aim of making a more specific formulation of the forest owners? objectives. We asked about the forest owners' objectives at stand level, what forest management they conduct in order to achieve the objectives and how this management affects the net present value of the property. Based on the results of the interviews, we analyzed what kind of factors decide where the objectives place themselves in the landscape and if the objectives at stand level are consistent with the overall objectives for the property. Many forest owners questioned the idea of talking about objectives at stand level, and they didn?t always have their objectives clearly defined.

Forest management plans have been sold to private forest owners by wood supplying companies for a long time. These plans are considered to be effi-cient tools to identify measures and wood volumes, and are simply a starting point for discussions between private forest owners and round wood pur-chasers. However, large variations are observed between different purchas-ers, in their usage of the plans. The purpose of this report is to identify to what extent a forest management plan can promote an increase in the amount of wood which a round wood purchaser can obtain and to find differences in the way of using the plans between different wood purchasers. Furthermore, the purpose is also to ana-lyse if varying owner structures can be underlie variations in the selling of forest management plans. Qualitative interviews with nine of Stora Enso?s round wood purchasers were performed.

Generellt har gallring blivit mer och mer lönsamt och markägaren kan få ett netto vid en tidigare tidpunkt än slutavverkningen samtidigt som man kan göra ett kvalitetsurval. Syftet med denna studie är att se hur lönsamheten ser ut när gallring tillämpas på en fastighet i Norrbottens fjällnära skogar. Särskilt med tanke på den låga tillväxten och det tranportavdrag som industrierna har på massavedspriset. Indata för denna studie är en grön Skogsbruksplan från en privatägd fastighet i Arjeplogs kommun. Planen har optimerats i Planwise, ett beslutsstödjande system, som optimerar var, när och hur skötselåtgärder tillämpas för att få det högsta nuvärdet på fastigheten över en planeringshorisont utefter vad användaren har satt upp för restriktioner. I denna studie har 4 olika simuleringar gjorts. ? Gallring med transportavdrag ? Ingen gallring med transportavdrag ? Gallring utan transportavdrag ? Ingen gallring utan transportavdrag Genom att utesluta gallring ökar man fastighetens nettonuvärde med 10,8 % vid 1,5 % ränta jämfört med om man gallrar, samtidigt ökar nettot med 12,2 %.

För att undersöka Norra Skogsägarnas medlemmars inställning till röjning skickades en postenkät ut till 120 stycken av skogsägarföreningens medlemmar. En telefonpåminnelse utfördes då de uppringde även erbjöds alternativet att lämna svaren över telefon om de ännu ej svarat. Efter telefonpåminnelsen hade totalt 78 stycken enkäter kommit in vilket resulterade i en svarsfrekvens på 65 %.De svarade ingick i fem olika ägarkategorier: kön, ålder, fastighetsstorlek, kommunbor/utbor och Skogsbruksplan upprättad senare än 2003 eller ej. Analyserna utfördes med ett chi-två test för att påvisa eventuella signifikanta skillnader inom ägarkategorierna. Mer än 90 % av de svarande hade utfört röjning under de senaste 10 åren; 62 % ville att det skulle utföras mer röjning och 55 % utförde själva majoriteten av röjningen på fastigheten. De påståenden som dominerade till varför de svarande utfört röjning under de senaste tio åren var att det var tillfredställande att ha en röjd ungskog samt att röjning var en lönsam ekonomisk investering.

The digital map product kNN-Sweden contains nationwide data of the country?s forest land. The estimated forest variables are mean age, mean tree height, volume per tree species and total volume. Today Södra Skog?s assessments of timber potentials are mainly based on experience rate and subjective assumptions.

Markägarnas anledningar till att äga skog kan vara många. Med skogsägandet kommer en del frågor och val som markägarna bör ta ställning till, däribland vilka nyttor som ägaren vill tillgodogöra sig? Vad är målet med skogsägandet? För att hjälpa markägare att finna skötselalternativ som stämmer med målbilden kan konsekvensanalyser över olika handlingsalternativ utföras med ett dataprogram som heter Heureka PlanWise. De data som krävs för att utföra dessa analyser är en Skogsbruksplan med skogliga data som beskriver skogstillståndet. Detta examensarbete syftar till att med hjälp av Heureka PlanWise ta fram olika skötselstrategier som svarar mot vanliga mål som markägare har. Dessa inställningar skall kunna användas av inspektorer på Norrskog för att ta fram en skötselstrategi åt markägare eller att kunna visa på olika sätt att sköta skogen utifrån olika mål. Arbetet utgick från fem skötselstrategier: ? Bästa förvaltning av skogskapitalet ? Gynnande av biologisk mångfald ? Öka virkesförrådet ? Jämn avverkningsnivå ? Öka tillväxten För att ta reda på vilka skötselstrategier som är av intresse för Norrskogs medlemmar och hur markägarna ställer sig till denna typ av konsekvensanalyser genomfördes fem djupintervjuer.