SammanfattningIdag står över 200 000 privata skogsägare i Sverige inför ett kommande generationsskifte. Istället för att göra skiftesprocessen till en naturlig del av skogsfastighetens livscykel, visar statistik gällande de privata ägarnas medelålder att många väljer att skjuta det, förr eller senare oundvikliga generationsskiftet, på framtiden. För att garantera ett lyckat resultat av ett ägarskifte gällande Skogsbruksfastigheter bör vikten av att inleda generationsskiftet i god tid uppmärksammas.I uppsatsen behandlas det aktuella rättsläget gällande generationsskiften av skogsfastigheter som bedrivs som enskild näringsverksamhet, och särskild hänsyn tas till de skatterättsliga konsekvenser som uppstår vid de olika skiftesmetoderna arv, testamente, gåva och köp. På grund av de ekonomiska värdena inblandade i generationsskiften av Skogsbruksfastigheter, är de skatterättsliga bestämmelserna vid processen av mycket stor betydelse vid skiftesplaneringen.Ett generationsskifte kan ske genom benefika fång ? arv, testamente och gåva ? eller oneröst, det vill säga genom ett köp.

SammanfattningEtt generationsskifte är en komplex och tidskrävande process. Därav är det av stor betydelse för ett lyckat resultat att generationsskiftesprocessen initieras i god tid och att en väl genomarbetad plan tas fram innan själva genomförandet äger rum. Fråga som uppkommit är huruvida det får någon betydelse i samband med generationsskiften av jord- och Skogsbruksfastigheter att verksamheten förläggs i ett driftsbolag. Under sådana förutsättningar förblir fastigheten i den fysiska personens ägo men verksamheten bedrivs i ett aktiebolag. Är verksamheten däremot inte förlagd i ett driftsbolag anses den fysiska personen bedriva enskild näringsverksamhet.

Försenade projekt är vanligt förekommande i byggbranschen och ger i regel en ökad kostnad för projektet. I examensarbetet studeras vad som är orsakerna till att förseningar uppstår och även hur ekonomin för projekten påverkas.Arbetet bygger på att författaren har intervjuat personer som har haft goda kunskaper om projekten och dess förseningar. I studien har fyra projekt som blivit försenade studerats. Respondenterna har varit platschefer för tre av projekten, en arbetschef för det fjärde projektet samt beställare för två av de studerade projekten.Syftet med examensarbetet är att försöka kartlägga orsakerna till att byggprojekt blir försenade. Det ska även framkomma förslag till hur förseningar kan elimineras eller minskas.Studien har visat att förseningar kan uppstå i flera olika skeden.

På Lantmäteriet har frågan funnits om hur enhetlig lämplighetsprövningen av fastigheter är gällande avstånd mellan skogsskiften. Denna fråga blev än mer aktuell efter att stämpelskatten på fastighetsköp för juridiska personer höjdes 2011. En enhetlig rättstillämpning blev då än viktigare ur ett rättviseperspektiv. Syftet med denna undersökning var därför att utreda rättsläget och tillämpningen angående om det efter fastighetsreglering ska få uppstå långa avstånd mellan skogsskiften inom samma fastighet och utifrån vilka kriterier denna bedömning ska göras. Undersökningen skulle också utreda om förrättningslantmätarna bedömer att s.k.

Arbetet avser att redogöra för innebörden av de speciella skyddsbestämmelserna för jord- och skogsbruk. Bestämmelserna finns i Fastighetsbildningslagen 3 kapitlet och används nären fastighetsbildningsåtgärd berör en jord- eller skogsbruksfastighet. Uppsplittring av skogsmark i för små fastigheter kan anses medföra negativa effekter förskogen. Små skogsfastigheter har liten ekonomisk betydelse för ägaren som oftast inte kan bedriva skogsbruket effektivt. Även möjligheterna att välja alternativa områden föravverkning försämras för små fastigheter, vilket gör det svårare att avstå från avverkning i områden med höga naturvärden.

Sverige består av ungefär 23 miljoner hektar av produktiv skogsmark. Detta innebär att drygt 50 % av landarealen utgörs av skogsmark. Den produktiva skogsmarken är uppdelad mellan olika ägarkategorier, där fysisk person (enskilda ägare) äger 50 % och juridisk person, såsom staten, aktiebolag, ekonomiska föreningar och dylikt, äger övriga 50 % av skogsmarken. Denna fördelning av skogsmarken mellan olika ägarkategorier tros inverka på den skogliga fastighetsmarknaden och en prisdifferens beroende på om fastigheten säljs av juridisk eller fysisk person antas existera. Anledningen till differensen tros bero på bland annat lagstiftning, skötsel och ekonomiska aspekter såsom utbud och efterfrågan på marknaden. Studiens huvudsyfte var att analysera hur faktorn ägarkategori, där säljaren av skogsfastigheterna delades upp i juridisk person och fysisk person, påverkade skogsfastigheternas köpeskilling.