Sök:

Sökresultat:

12 Uppsatser om Skogsbete - Sida 1 av 1

Ekoturism i jordbrukslandskap - ett vinnande koncept? : en tvärvetenskaplig studie om kulturvärden och naturvärden på Sjögetorp

Ekoturism har utvecklats som ett alternativ till annan typ av turism, med inriktning på att undvika negativa effekter på lokala ekosystem. I Sverige finns ekoturism som bedrivs i relativt orörda naturmiljöer, men också ekoturism som bedrivs i miljöer som påverkats av människan på olika sätt och som rymmer både kulturvärden och naturvärden. På gården Sjögetorp i Östergötland bedrivs ekoturismverksamhet i familjeföretaget Urnatur. Mitt syfte med studien var att undersöka vilka kulturvärden och naturvärden som finns på gården idag, och hur dessa värden hänger ihop med ekoturismen. Jag genomförde en inventering av hela fastigheten där jag registrerade ägoslag och strukturer viktiga för kultur och naturvärden. För mer information om gårdens skötsel och ekoturismverksamheten intervjuade jag ägarna. Jag undersökte också historiskt kartmaterial för att kunna sätta gårdens skötsel idag i perspektiv till hur jordbrukslandskapet sett ut historiskt. I min inventering dokumenterade jag många olika typer av naturvärden, bland annat död ved i många former, hamlade träd, slåtterängar, betesängar och skog skött till förmån för lövträd. Kulturvärden som fanns var ofta kopplade till naturvärden, som till exempel slåtter, hamlade träd och Skogsbete.

Skogsutnyttjandet vid den medeltida masugnen i Hyttehamn

Detta arbete är en del i ett större tvärvetenskapligt projekt, ?Hyttehamnsprojektet?, som initierades efter att en medeltida masugnsruin upptäckts i Hyttehamn i nordöstra Västergötland. Min del i projektet har varit att utföra en pollenanalys på sedimentprover från Kvarnsjön, belägen i närheten av Hyttehamn. Syftet var att utreda hur landskapet runt sjön förändrats under tiden hyttan var igång. Ingen pollenanalys har tidigare utförts i området.

Vegetationsutveckling och brandhistorik i Tyresta under 9000 år : en pollenanalytisk studie av en skvattramtallmyr i Tyresta nationalpark, Södermanland

Analyses of pollen and charcoal in peat cores, together with age-structure data of Pinus sylvestris from a Ledum-Pinus-mire in the Tyresta National Park (south-east Sweden) show the regional vegetation succession and fire history over the last 9000 years. Five major stages of mire development are identified: 1. Lake (c 7000-6400 cal BC); 2. Wet fen (c 6400-6000 cal BC); 3. Deciduous fen (c 6000 cal BC to c cal AD 700); 4.

Öjingsvallen vid sjön Öjingen : en pollenanalytisk studie av en fäbodvall i Ängersjö, Hälsingland

By using pollen analysis and 14C-dating, the history of vegetation and land use at the old shieling place (Sw: fäbodställe) Öjingsvallen in Ängersjö parish, central Sweden, was studied. The aim of the study was to answer the following questions: 1) When was Öjingsvallen established as a shieling place? 2) What was the land use at Öjingsvallen? 3) Was the use of Öjingsvallen as a shieling place affected by the agricultural crisis in the 14th and 15th centuries? 4) Is there any relation between the establishment and land use of Öjingsvallen as a shieling place and the historically known increase in the number of shieling sites known to have taken place in the 16th and 17th centuries? 5) Was the use of Öjingsvallen as a shieling place affected by the iron production in the area? According to the study, Öjingsvallen was probably established as a shieling place during the period A.D. 300-700. The main land use at this time was forest grazing.

Människan i urskogen : vegetationshistoria i Hamra nationalpark under 2500 år

Pollen analysis of a peat core was used to reconstruct the last 2500 years of vegetation history, with focus on the impact of anthropogenic disturbance, in Hamra National Park, central Sweden. In addition, analysis of pollen in soil samples was performed in an attempt to locate ancient cultivation plots in the National Park. The analysis of the peat core shows a development of the vegetation that can be divided into four stages of different degrees of human impact: A - virgin forest (c. 500 B.C.-A.D. 1300), B - grazed forest (c. A.D.

Jordbrukets och järnframställningens påverkan på skogsutvecklingen vid Eskilshult, en by med medeltida anor : en studie baserad på pollenanalys

Människans påverkan på den omgivande miljön har ökat genom historien med ökad bofasthet och samhällsbildning. Vid övergången järnålder-medeltid, när Sverige började ta form som rike skedde flera förändringar inom jordbruk, teknik och samhälle. En resurs som kom att exploateras hårdare var järn som fick stor betydelse ekonomiskt och politiskt i det framväxande riket. I Möre i Kalmar län uppkom en långvarig och intensiv utvinning av järn i skogsbygderna. Idag är dock tämligen lite känt om järnutvinningen i Möre.

Bosättning, agrarkris och fäbodväsende : vegetations- och markanvändningshistoria i Läde, Dalarna

By using pollen analysis, 14C-dating and historical sources, I studied the history of vegetation and land use at an abandoned forest settlement near the Lade summer farms in the parish of Mora, Dalama. The aim of this paper is to investigate the agricultural establishment and development, the effects of this on forest vegetation, and the origin and development of summer farming. The analysis of pollen in a peat core revealed that a settlement was established at Lade around 1000 AD. Cereal cultivation, hay-making on the mire and extensive forest grazing were intro-duced as a complete agricultural system. Pollen analysis and the presence of ancient fields suggests that cultivation took place on permanent fields. Barley was the main crop, but rye and hops/hemp were also grown at the settlement.

Varglav (Letharia vulpina) : en skogshistorisk analys vid Grundagssätern i Norra Dalarna

Forskning som rör varglav (Letharia vulpina L.) är relativt ringa både i Sverige och internationellt. Idag anses varglaven vara hotad och på tillbakagång. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka förekomsten av varglav i relation till nuvarande beståndsstruktur och skogshistorik i området kring Grundagssätern i nordvästra Dalarna. Undersökningsområdet är ca 135 ha stort och beläget ca 20 km norr om Idre tätort. Data samlades in med hjälp av transekter och provytor under juli 2007.Varglav hittades på både döda och levande träd på de tre trädslagen tall, gran och björk.

Bergsbrukets början, samt dess och jordbrukets påverkan på vegetationen uti Garpenbergs socken i sydöstra Dalarna

Bergsbruket har under lång tid haft stor betydelse för Sverige både ekonomiskt och politiskt. Det har också haft en inverkan på naturmiljön bland annat genom huggningar för bränsle och utsläpp av tungmetaller. Ett av de områden i Sverige som är mest känt för sin metallhantering är Bergslagen. Idag är många gruvor nedlagda. En som fortfarande är i drift är gruvan i Garpenberg i Dalarna.

Tillväxthinder för skogsturismföretagare : en studie av skogsturismföretag i Jämtlands län

Skogen både är och har varit en av Sveriges viktigaste näringar. Från ved och träkol, Skogsbete och tjärbränning har dess användning växlat genom tiderna men betydelsen har alltid stått sig stark. Nu; i början av 2000-talet, ses förutom traditionell skogsindustri fler möjligheter i skogen, nämligen turism. Turismen har de senaste årtiondena ökat och tros fortsätta öka. En viktig del av turismen är naturbaserad turism och som en del av denna; turismen i skogen.

Tame animals in the wilderness : livestock grazing around summer farms in Jämtland, boreal Sweden 1800-2011

The forest and mire landscape surrounding the north Swedish villages have been of fundamental importance through time for the farmers. In the Scandinavian summer farm system the forest and mire pasture was used to its full potential. The system consisted of smaller summer farms some kilometres from the main farm in the village, and were the livestock grazed in the forest around the summer farm. The livestock affect their environment, and grazed forests generally contain a higher biodiversity than an ungrazed forest. The overall aim of this thesis is to understand the impact of livestock grazing on a northern forest ecosystem over a long time period.

Hur påverkas natur- och kulturvärden av en omarrondering? : En studie av omarronderingens miljöeffekter samt aktörers attityder i Leksands kommun

I Dalarna finns en komplicerad ägostruktur med många ägare och smala skiften i både odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det är att marken i Dalarna historiskt inte gått i arv till den äldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa områden har det inte genomförts något laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering är en övergripande fastighetsförändring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor.