Syftet med studien var att undersöka om lojaliteten till arbetsplatsen skilde sig åt mellan generation Y och generation babyboomer. Utgångspunkten för lojalitet var Meyer och Herscovitchs (2001) teori där lojalitet delas in i tre lojalitetsdimensionerna affektiv, pågående och normativ lojalitet. Med bakgrund i teorin skapades hypoteserna att (1) det finns en Skillnad i lojalitet till arbetsgivaren mellan generation Y och generation babyboomer, att (2) det finns en Skillnad i affektiv lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer, att (3) det finns en Skillnad i pågående lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer och att (4) det finns en Skillnad i normativ lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer. Data i form av enkäter samlades in av 61 arbetstagare (genration Y, N=30, generation babyboomer, N=31) och tre intervjuer genomfördes. För att jämför grupperna användes ANOVA.

Denna studie har handlat om tyngdlyftare och brottare och deras användande av mentala strategier och deras attityd gentemot avslappning. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon Skillnad mellan tyngdlyftare och brottare i fråga om användandet av de två mentala strategierna avslappning och målsättning. Syftet var även att undersöka om det fanns en Skillnad gällande attityd mot avslappning. Metoden som användes var webbenkät som skickades till utvalda tränare och klubbar. I studien deltog 80 st.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon Skillnad vad gäller avkastning och risk mellan små och stora Sverigefonder. Vi vill även undersöka om denna Skillnad ser annorlunda ut i olika börsklimat. Vår undersökning fann inte bevis för någon påtaglig Skillnad mellan stor och små Sverigefonder vad gäller avkastning och risk..

Detta är en kvantitativ enkätstudie där syftet var att försöka se Skillnader mellanhögstressade elever och lågstressade elever med avseende på skolkrav, skolrutiner ochuppgifter. Undersökningen gäller också att se om det finns någon Skillnad på elevernaslärandeaktiviteter och till sist om det finns Skillnad mellan elever med avseende påskolresultat. I de förstnämnda punkterna visade det sig att Skillnaderna var väldigt små ihur elever upplever skolkrav, skolrutiner och uppgifter. Men en stor Skillnad visade sigmed avseende på skolresultatet, där lågstressade elever hade en tendens att presterahögre än vad högstressade gjorde i samtliga ämnen (svenska, engelska, matematik, idrottoch hälsa). I diskussionen diskuteras olika infallsvinklar i hur man mäter stress i skolan..

I denna uppsats har arbetslöshetens effekter på individens psykiska välbefinnande, könsaspekter gällande det psykiska välbefinnandet samt även attityder gentemot arbetslösa undersökts. En enkätundersökning genomfördes för att jämföra det psykiska välbefinnandet mellan arbetslösa och personer som har arbete. Enkäten innehöll förutom frågor om psykiskt välbefinnande även frågor om attityd gentemot arbetslösa. Enkäterna distribuerades till arbetslösa och arbetande via arbetsförmedlingar och olika företag. Resultaten visade att det fanns en signifikant Skillnad i psykiskt välbefinnande mellan arbetslösa och de som har arbete.

Syftet är att undersöka om det är någon Skillnad på hur elevernas läsförmåga utvecklas om de går i åldersblandad eller i åldershomogen klass.n annan del av syftet är att undersöka om det är någon Skillnad på hur pojkar och flickor utvecklar sin läsförmåga i de båda olika klasstyperna. För att göra undersökningen har olika lästest använts. Genom att jämföra resultat i årskurs tre med resultat från inskolningsprov i årskurs ett har jag försökt att få ett mätbart värde på elevernas läsutveckling. Resultaten har i lämpliga fall bearbetats statistiskt och arbetet är kvantitativt till sin karaktär. Resultaten pekar på att det är större Skillnad på pojkars och flickors läsförmåga och på deras läsytveckling än vad det är på elever från olika typer av klasser. Det förligger dock en liten Skillnad mellan de olika klasstyperna, de åldersblandade eleverna är något bätre.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns någon Skillnad gällande människors generella syn på manligt och kvinnligt ledarskap och om det finns någon Skillnad i manligt och kvinnligt ledarskap i utövandet. En litteraturstudie inkluderande sex forskningsrapporter inom det berörda ämnet publicerade mellan 1990-2008 har genomförts. Frågeställningarna är: "Finns det någon Skillnad gällande människors generella syn på manligt och kvinnligt ledarskap?" och "Finns det någon Skillnad i mäns respektive kvinnors faktiska utövande av ledarskap?" Resultaten visar att en ledares kön uppfattades olika av respondenterna i de berörda studierna. En fördom om ledarskap är att det krävs typiskt manliga egenskaper för att bli en bra chef, vilket bekräftades i de inkluderade forskningsrapporterna, genom att ett typiskt manligt utseende hos ledare föredrogs.

Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns Skillnader mellan pojkar och flickor i tvådimensionell och tredimensionell geometrisk problemlösning i år tre. De frågeställningar jag utgår ifrån är följande: Finns det någon Skillnad mellan flickor och pojkar i tvådimensionell respektive tredimensionell geometrisk problemlösning? Vad är det i så fall för Skillnad och varför finns det Skillnaderna?Det jag kommit fram till är att det inte finns så stor Skillnad mellan pojkar och flickor i tvådimensionell geometrisk problemlösning. Deras grundförståelse för geometri ligger på samma nivå. När det kommer till hur barnen löser olika problem så visar det en liten Skillnad till pojkarnas fördel.

Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn känner inför framtiden och om det är Skillnad ivad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi hartittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hursocialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlundaframtidsdrömmar till Skillnad från ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi harockså intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då.Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmarberoende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få såolika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos ungdomar som växtupp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att detfinns en tydlig Skillnad..

Denna studie ämnar kartlägga uppfattningar i en gymnasieskolas första och tredje årsklass med avseende på talutrymmet i klassrummet. Frågeställningarna lyder: 1) Anser eleverna att det finns någon Skillnad mellan flickors och pojkars talutrymme? 2) Finns det någon Skillnad mellan hur flickor och pojkar uppfattar sitt talutrymme? och 3) Finns det någon Skillnad mellan åldersgrupperna (1:a och 3:e året)? Metoden som används för att besvara frågeställningarna är elevenkäter som består av 14 frågor. I enkäten deltar 47 elever; 26 elever från årskurs 1 (13 pojkar och 13 flickor) och 21 elever från årskurs 3 (10 pojkar och 11 flickor). Resultatet av studien är att det finns Skillnad mellan könens uppfattning kring flickors och pojkars talutrymme med avseende på att flickor anser att flickor oftast pratar i klassrummet medan pojkarna inte anser att flickor oftast pratar i klassrummet.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka barns Internetanvändning. Vad sysselsätter sig barnen med när de använder Internet, är det någon Skillnad mellan pojkars och flickors användande i cybervärlden, hur ser denna eventuella Skillnad ut och hur kan denna eventuella Skillnad förklaras? Dessa frågor har vi försökt besvara i vårt arbete med hjälp av olika teorier och undersökningar. Undersökningen grundar sig på 123 enkätsvar och 5 intervjuer från elever i skolår 5-7. I arbetet har vi kommit fram till att det finns en märkbar Skillnad mellan pojkar och flickors Internetbruk, men att flera teorier inte går på djupet med orsakerna till förhållandet.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en Skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina årsredovisningar. Vår referensram bygger på teorier kring CSR och på intressentteorin. Dessa används för att dels förklara företagens relation till samhället men också för att förklara innebörden av vad vår definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vår empiriska sektion återfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en Skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..

Brist på djupare sociala relationer på arbetsplatsen kan leda till lägre social tillfredsställelse och därmed lägre arbetstillfredsställelse. Den här empiriska studien har undersökt om det är någon Skillnad i arbetstillfredsställelse mellan kontorsbaserade och fältbaserade läkemedelskonsulter, då möjligheterna till socialt umgänge med kollegor är lägre för fältbaserade konsulter. Hypotesen var att kontorsbaserade konsulter upplever högre arbetstillfredsställelse då de har möjlighet till mer social kontakt med sina kollegor. I studien ingick 112 personer. Signifikant samband uppvisades mellan social tillfredsställelse och arbetstillfredsställelse.

Syftet med studien var att undersöka ifall det fanns en signifikant Skillnad i självkänsla mellan akademiker som har jobb och akademiker som är arbetslösa. Det finns teorier som menar på att självkänsla inte påverkas av arbetslöshet (ex Shamir 1986) och det finns teorier som menar att självkänsla visst kan påverkas av arbetslöshet (ex Goldsmith, Veum & Darity, 1997)En enkätstudie genomfördes på en grupp (N=20) akademiker med jobb och en grupp (N=22) arbetslösa akademiker. Resultatet blev ej signifikant, p=.086. Det fanns alltså ingen Skillnad i självkänsla mellan arbetslösa akademiker och de med arbete. Medelvärdena för de båda grupperna skiljde sig dock lite åt.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om ett 5-veckors enkelt styrketräningsprogram i hemmet minskar den upplevda smärtan hos personer med fibromyalgi.Metod: Antal deltagare med fibromyalgi var 10 stycken som rekryterades för att genomföra ett 5 veckors träningsprogram med fokus på styrka i buk-, rygg- och magmuskulatur. Före och efter träningsprogrammet mättes styrka (rygg, mage och ben ? 3 tester) och smärta (Visual Analog Skala - VAS). Fyra frågor kring smärta besvarades med VAS-skala. Skillnad mellan undersökning före påbörjad träning (pretest) till undersökning efter avslutad träning (posttest) analyserades. Wilcoxons rangtest användes för att undersöka om där fanns en signifikant Skillnad mellan pretest och posttest.Resultat: Efter avslutat träningsprogram hade inte smärtan förbättrats.