Tidigare studier har visat att media har ett starkt inflytande på allmänhetens intresse vid uppdagandet av miljömässiga och samhällsrelaterade Skandaler. Ett vanligt förekommande sätt för företag att respondera på kritik är genom årsredovisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ökad mediepublicitet till följd av Skandaler förändrar ett företags CSR-rapportering. Studien genomförs genom två delar, en ordanalys och en mer ingående textanalys. I det sistnämnda undersöks innehållet ur ett proaktivt samt reaktivt perspektiv. Resultatet visar att företagen inte utökat sin CSR-rapportering i någon större utsträckning, men att samtliga företag har vidtagit reaktiva åtgärder i samband med samt efter uppdagandet av Skandalerna..

Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politiskjournalistik.Metod: Metodologin vi har använt oss av är receptionsstudier, och har valt att använda ossmetoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde.Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckteexempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ?politiska Skandaler?..

Denna studie ämnade undersöka huruvida politiska Skandaler påverkar partier olika beroende på partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgångspunkt i den relativa bristen på skandalforskning både i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gångbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition härgör ur en genomgång av lite av den forskning som finns på området innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling där han försöker utveckla en teori kring Skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B.

Denna uppsats undersöker hur de två manliga politikerna Håkan Juholt och Sven Otto Littorin samt de två kvinnliga politikerna Gudrun Schyman och Ulrica Schenström framställs i kvällstidningen Aftonbladet efter politiska Skandaler. Syftet är att med en systemisk-funktionell analys i kombination med en kort ideologikritisk analys undersöka ifall det förekommer några skillnader mellan framställningarna av manliga och kvinnliga politiker.       Frågeställningarna berör: artiklarnas verbprocesser, i vilken mån politikern är deltagare i processerna, i vilken utsträckning politikern är första- och andradeltagare i processerna, vilken verklighetsbild artiklarnas påståenden framställer samt ifall skillnaderna kan kopplas till genus.       Materialet består av sammanlagt 20 artiklar från kvällstidningen Aftonbladets hemsida, där de första fem artiklarna där Skandalerna nämns analyseras i respektive skandal. De tillämpade metoderna är en kvantitativ SFG-analys av verbprocesser inom den ideationella nivån samt en kort, kvalitativ ideologikritisk analys ? även den inom den ideationella nivån.              Undersökningen visar att det finns en ojämn rapportering av Skandalerna, där de kvinnliga politikerna är deltagare i relationella processer mer frekvent än de manliga, vilket innebär att de oftare sätts i relation till något annat eller beskrivs som bärare av egenskaper och attribut.

Denna undersöknings syfte har varit att undersöka om det finns skillnader i mediernas nyhetsrapportering gentemot idrottare under perioder då de uppnått bragder respektive perioder då de varit involverade i Skandaler, som främst ägt rum i samband med avslutad eller efter avslutad karriär. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ studie där fyra svenska idrottare och deras fall har ingått. Fotbollsspelaren Magnus Hedman, kamportaren Reza Madadi, friidrottaren Ludmila Engquist och simmerskan Mikaela Laurén är idrottarna som jag valt att ha med i min undersökning. Undersökningsområdet har varit begränsat till kvällspressen från en storstadsregion, där två olika tidningar tillämpats. Utifrån dessa tidningar har olika texttyper analyserats som behandlar idrottarnas bragder respektive Skandaler.

Under senare år har en debatt frambringats i anknytning till revisorns oberoende i förhållande till ekonomiska Skandaler. Med hänsyn till tidigare ekonomiska Skandaler har en mer riskbaserad ansats inom revision utvecklats. Idag skall revisorerna förutom att granska företagets finansiella rapporter även arbeta för att eliminera eventuella risker för väsentliga fel i redovisningen. Fokus skall ligga på att koncentrera revisionen till högrisk områden istället för områden där risken för väsentliga fel är låg. Syftet med studien är att beskriva hur revisorn går tillväga vid bedömningen av väsentlighet och risk i revisionsprocessen.

Problemdiskussion: Syftet med revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar revisionsSkandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare Skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa Skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan Skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen.Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens revisionsSkandaler påverkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsSkandalerna har inverkat på förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsSkandalerna inverkat på förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsSkandaler och hur dessa Skandaler har inverkat på förtroendet.

Problemdiskussion: Syftet med revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar revisionsSkandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare Skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa Skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan Skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen.Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens revisionsSkandaler påverkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsSkandalerna har inverkat på förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsSkandalerna inverkat på förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsSkandaler och hur dessa Skandaler har inverkat på förtroendet.

Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska Skandaler. Våra svenska politiker har blivit hårt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat Skandaler enligt svensk media. Den här uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker använt sig av för att försvara sig själva eller sin politik. Detta är intressant ur ett retoriskt perspektiv då jag studerat hur dessa politiker agerat för att återuppta förtroendet hos svenska folket.

Flera år av Skandaler i stora internationella aktiebolag och sviket förtroende på finansmarknaden har tvingat den amerikanska finansmyndigheten att ta till drastiska åtgärder i form av den nya lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act. Innan årets slut ska den nya lagen tillämpas på svenska bolag..

BakgrundUnder senare år har näringslivet fått uppleva flertalet Skandaler inom företagsvärlden angående förtroendet för storföretagen, både internationellt och i Sverige. I och med dessa Skandaler har också de flesta länder i Europa infört någon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man säger i Sverige. För att marknaden skall få mer förtroende för näringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen.SyfteUppsatsens syfte är att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som påverkar förtroendet för det svenska näringslivet.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod med utförda intervjuer på fyra grupper det vill säga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. Utifrån dessa intervjuer har uppsatsens primärdata samlats in vilket är kärnan i uppsatsen.ResultatStudien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet.

Denna studie grundas på huruvida media har blivit mer dömande än granskande i sina rapporteringar om högt uppsatta politiker över en tidsperiod på 20 år. Det som har granskats är tidningars rapportering då en högt uppsatt politiker bestridit över lagen. För att få en grundlig vetenskap om hur media fungerar i vårt samhälle är uppsatsen uppbyggd på kapitel som naturligt leder fram läsare till analysen. Till analysen har artiklar använts från två Svenska rikstäckande tidningar såsom Expressen och Dagens Nyheter. De politiska händelser som analyseras är Ebbe Carlsson- affären från slutet av 80- talet, Mona Sahlin från 90- talet och slutligen Laila Freivalds från 2000- talet.

Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramSkandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för näringslivets ersättningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av många ses som något negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa Skandaler behandlar sällan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkännandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgår att revisorn ska granska dessa avtal. Frågan är hur det kommer sig att revisorn inte ifrågasätts i större utsträckning i de Skandaler som uppdagats på senare tid? Syfte: Att skapa en ökad förståelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar beträffande bonus- och incitamentsprogram. Metod: Uppsatsen är inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden där förståelsen är det centrala.

 Under de senaste åren har många olika Skandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Dessa Skandaler har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller och deras ekonomi. I och med alla de Skandaler som har varit har många blickar riktats mot företagens revisorer och revision. Det är alltid styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten och inte externrevisorn. Ledningen kan till sin hjälp ha en internrevisor som är anställd i företaget och kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet.

Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansSkandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal Skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel.