Undersökningens syfte var att synliggöra hur några verksamma lärare i grundskolans senare år upplever och uppfattar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Studien utgår från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer tillämpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hälsa är ett svår definierat begrepp med många dimensioner, vilket även litteraturen påvisar. Begreppets oklarhet visar att hälsa kommer till olika uttryck i undervisning.

Fastighetsmäklare har ett rykte att de tjänar mycket pengar utan att anstränga sig. Stämmer detta eller är det bara en bild som media skapat? Med den bakgrunden valde vi att titta närmare på vilka lönesystem för fastighetsmäklare som finns i branschen. Med avgränsning till privatbostadsmarknaden och Stockholm-Uppsala regionen.Syftet är att öka kunskapen om olika lönesystem för fastighetsmäklare på privatbostadsmarknaden.Vi har även tittat på hur det fungerar med Sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa. Sedan har vi valt att titta på hur en mer traditionell lön ser ut och vilka förmåner utöver lön som kan förekomma.Vi har genomfört två intervjuer angående hur en traditionell eller ?normal? lön fungerar samt fyra intervjuer med fastighetsmäklare angående lönesystem för fastighetsmäklare..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om de som är sjukskrivna med diagnosen psykisk sjukdom reagerar annorlunda vid ersättningsförändringen i sjukförsäkringen år 1998 jämfört med övriga sjukskrivna. I detta syfte har vi tillämpat två Fixed effects modeller på paneldata över en fyraårsperiod, 1996 till 1999, som innefattar Sveriges län. Som approximation på andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna har vi använt Apotekets statistik över konsumtionen av antidepressiva medel och sömn- och lugnande medel. Under förutsättning att läkemedelskonsumtion är en god approximation för andelen med psykisk sjukdom i länen. Får vi ett statistisk signifikant resultat som tyder på att andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna reagerar mindre positivt på ersättningsförändringen år 1998 jämfört med övriga sjukskrivna..

I den allmänna debatten pratas och skrivs mycket om sjukfrånvaro och därefter om arbetsmiljö som en viktig bakomliggande orsak. Med tanke på senaste lagändringar angående Sjukpenning i tidigt skede av sjukfrånvaron, som lägger större ansvar på arbetsgivarna kommer arbetsmiljön att uppmärksammas ännu mer. För att lyfta detta ämne yttterligare, har gjorts en studie på två olika arbetsplatser inom enheten ordinärt boende i socialförvaltningen i Luleå. Studien har kartlagt arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet som pågår i de här arbetsplatserna, med fokus på det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Syftet för undersökningen var att kunna genom en jämförelse av de här arbetsplatserna hitta brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och slutligen komma med förslag för förbättringar.

Sjuk, eller? En litteraturstudie om attityder till sjukskrivningar. Kandidatexamen i folkhälsovetenskap, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för folkhälsovetenskap, 2005. Kunskap om attityder kan vara ett led i det preventiva arbetet då det gäller att minska antalet sjukskrivningar, som orsakar stora kostnader i vårt samhälle.

I Sverige finns en fungerande socialförsäkring som skall skyddavid skador och sjukdom men som sittande regering ansågbehövdes förbättras för dem som är sjukskrivna. Under 2008genomfördes en reform för att minska sjukskrivningstiderna ochmånga personer blev då utförsäkrade trots sjukdom och skada.Syftet med studien var att undersöka hur några utförsäkradehanterade beskedet och hur personerna reagerat efter att beslutetom utförsäkring verkställdes.Genom två kvalitativa intervjuer framkom hur dessa personerhanterade att trots sin sjukdom bli ?friskförklarad? och utan rätttill Sjukpenning. Det transkriberade materialet analyseradesgenom att finna olika teman som blev huvudrubriker. Begreppsom blev centrala var bland annat oro för ekonomi, extern hjälpoch drivkrafter.Resultatet är att informanterna önskade att fler insatser tillkommitoch att det hade hänt mer under den långa tid som de varsjukskrivna.

I samråd med Försäkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande från Försäkringskassan och dess handläggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nämnare är att alla har fått avslag på sin begäran om rätt till Sjukpenning från Försäkringskassan samt att de är arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i kläm mellan olika myndigheter och blir utan ersättning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade särskilt när de upplever att de inte har något stöd eller känner att det inte finns empati hos handläggaren vilket medför känslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av våra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handläggare varpå hon kände sig väldigt tillfreds med Försäkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de närmaste obefintlig kontakt med sina handläggare varefter de har känt en enorm frustration och ibland även ilska på Försäkringskassans handlande.

1 juli 2008 har nya regler i sjukförsäkringen trätt i kraft. Enligt de nya reglerna är Sjukpenningen begränsad till ett år. Samtidigt har den tidsbegränsade sjukersättningen tagits bort. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade Sjukpenning, andra får sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor bli utförsäkrade.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Vi har gjort en undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer där våra respondenter har haft samma förutsättningar vad det gäller miljö och frågor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna på en kommunal socialförvaltning i Värmland ser på konsekvenserna av den nu mer skärpta tillämpningen av rätten till Sjukpenning från försäkringskassan. Detta är också vår problemställning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhället. Det är en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen.

Arbetsmarknaden är idag ansträngd. Faktorer såsom effektivisering av organisationer, skepsis mot att nyanställa samt hög arbetslöshet medför att konkurrensen om arbetena har ökat. Därtill är sjukskrivningstalet högt. Långvarig sjukskrivning kan medföra mänskligt lidande bland annat på grund av att individen kan uppleva känslor av utanförskap samt otrygghet som ett resultat av att denne går miste om den gemenskap som vanligtvis återfinns på arbetsplatsen. Hög sjukfrånvaro genererar samtidigt höga kostnader för den statliga kassan.

Det är viktigt att lyfta fram hur individen påverkas av en långtidssjukskrivning eftersom individen inte enbart brottas med sin sjukdomsbild. Individen måste ständigt försvara sig då hon bemöts som en fuskare eller ifrågasätts av samhället. Individen måste även finna en ny identitet då den tidigare arbetsidentiteten har försvunnit. Samhällsdebatten har skildrat långtidssjukskrivna som bidragsfuskare, som enbart sjukskriver sig för att få Sjukpenning. Detta skapar en attityd gentemot långtidssjukskrivna som ohederliga och tärande på samhället.

Vi har gjort en undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer där våra respondenter har haft samma förutsättningar vad det gäller miljö och frågor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna på en kommunal socialförvaltning i Värmland ser på konsekvenserna av den nu mer skärpta tillämpningen av rätten till Sjukpenning från försäkringskassan. Detta är också vår problemställning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhället. Det är en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen.

Idag räknas mer än 46 procent av alla svenskar mellan 16 och 84 år som överviktiga (BMI 25-29,9) och cirka 10 procent som feta (BMI >30). Jämfört med för 20 år sedan är detta en 100 procentig ökning och både nationella samt internationella studier visar att andelen fortfarande stadigt ökar (SCB, 2007). Man kan se ett tydligt samband mellan övervikt och ett stort antal sjukdomar, bl.a. diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar, men även psykologisk ohälsa som emotionella problem och depressiva tillstånd. Arbetsgivare förlorar stora summor pengar i form av produktionsbortfall, Sjukpenning etc.

SammanfattningRegeringens intention med den nya lagen om sjukförsäkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gå från en passiv långtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till återgång till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap.  Den mediala debatten i samklang med våra praktikplatser gjorde oss nyfikna på hur förändringen har påverkat livet för den enskilde individen. Vårt syfte är således att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsäkring från sjukförsäkringen. Vi ville utan att ha några förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berättelse så vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad på tre teman som vi ville veta mer om. Temana är; ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhällets syn och deras syn på sin självbild. Resultaten är komplexa och visar att de teman vi valt ut påverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar på det andra. De teorier vi valt att använda i analys av materialet är Ekonomi- skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning.