Elever i grundskolan ska enligt skollagen ha tillgång till skolhälsovård som innefattar skolsköterska och skolläkare. Skolhälsovården ska arbeta förebyggande. Elever i grundskolan omfattas även av arbetsmiljölagen, där syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Sjukgymnaster har kompetens att undersöka, behandla och förebygga ohälsa. Arbetsområdena för Sjukgymnaster är många och en tänkbar arbetsmarknad skulle kunna vara skolhälsovården.

Syftet med studien var att undersöka upplevd stress och stressymtom hos Sjukgymnaster inom öppen och slutenvård i Norrbotten. Studiens resultat baserades på en webbenkät som innehöll frågor om stressupplevelsen, fysiska, psykiska och känslomässiga symtom och besvär, samt frågor om personal- och arbetsbörda. Försökspersonerna bestod av Sjukgymnaster verksamma inom öppen- och slutenvården i Norrbottens läns landsting. Av de 63 Sjukgymnaster som ingick i studien var 10 procent mycket stressade och 46 procent lite stressade och resterande inte stressade. Vanliga psykiska och fysiska besvär var trötthet: värk i skuldror, nacke eller axlar och huvudvärk eller migrän..

Det finns inga publicerade studier angående vad personer som handhar hund har för uppfattning om sjukgymnastik på hundar eller om de anser att det finns ett behov av Sjukgymnaster för hundar. Syftet med studien var att undersöka om hundägare och/eller fodervärdar till hund ansåg att det finns ett behov av Sjukgymnaster för hundar. En enkätundersökning genomfördes på 169 deltagare som besökt djuraffärer i Boden/Luleå respektive Lidköping/Skövde. Totalt ansåg 60 % av deltagarna att det finns ett behov av Sjukgymnaster för hundar. Nästan samtliga deltagare ansåg att det är rätt att använda sjukgymnastiska resurser på hundar.

Benhinneinflammation är en av de vanligaste underbensdiagnoserna. Idag finns ingen enhetlig definition på begreppet och orsaken till besvären är okänd. Detta gör det svårt att behandla benhinneinflammation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjukgymnastens syn på begreppet benhinneinflammation och dess orsak, samt vilka behandlingsmetoder Sjukgymnaster använder i öppenvården och vilken profession de tror att denna patientgrupp uppsöker. En webbenkät skickades ut till 154 Sjukgymnaster på vårdcentraler och privata kliniker i Sverige.

McKenziemetoden är en undersöknings- och behandlingsform för rygg- och nackbesvär som har utvecklats av Robin McKenzie, sjukgymnast från Nya Zeeland. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning steg B- utbildade Sjukgymnaster använder och upplever metoden. Vi var även intresserade av att utreda med vilka behandlingsformer metoden integreras samt orsaken till varför inte alla Sjukgymnaster fullföljer utbildningen. Enkäter skickades ut till 110 steg B-utbildade Sjukgymnaster. Resultatet visade att Sjukgymnasterna använder sig mest av metoden vid såväl undersökning som behandling av lumbalcolumna.

Ett av dagens stora folkhälsoproblem är psykosomatiskt betingade besvär. Personer med dessa besvär är en vanlig patientgrupp hos Sjukgymnaster inom alla olika områden. Basal Kroppskännedom (BK) är en sjukgymnastisk behandlingsmetod vid dessa besvär. En kvalitativ intervju där data analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys utfördes för att besvara hur Sjukgymnaster använder sig av BK i sitt arbete, samt upplevda resultat. Sex Sjukgymnaster från olika verksamhetsområden med lång erfarenhet av Basal Kroppskännedom intervjuades.

TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker.

Ätstörningar är ett stort problem framför allt hos unga kvinnor. De vanligaste diagnoserna är anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätning och ätstörning utan närmare specifikation. I Sverige arbetar Sjukgymnaster inom psykiatrin med ätstörningspatienter. Syftet med studien var att undersöka hur Sjukgymnaster arbetar med patienter som har ätstörningar och vilka resultat sjukgymnasten ser att patienten uppnår. För att svara på studiens syfte genomfördes intervjuer med fem Sjukgymnaster inom psykiatrin i Norr- och Västerbotten.

Bakgrund Hypermobilitet är ett tillstånd definierat av att en individs synovialleder har större rörelseomfång än det normala. Tillståndet har en prevalens på 5% hos vuxna kaukasier och bedöms vanligen med Beighton Score. Tillstånd med hypermobilitet finns både primärt som hypermobilitetsyndrom och sekundärt tillsammans med annan diagnos som exempelvis reumatologisk sjukdom. Behandlingen skall inriktas på information, träning av proprioception och ledstabilitet. Endast en RCT-studie finns gjord på behandling vid hypermobilitet.

Långvarig smärta är ett svårbehandlat och resurskrävande tillstånd. Copingstrategier anses vara ett verktyg för patienten att använda sig av för att hantera sin smärta. Syftet med studien var att ta reda på vad copingstrategier innebär för Sjukgymnaster och hur Sjukgymnaster som arbetar med patienter med långvarig smärta lär ut copingstrategier. Ett selektivt urval av Sjukgymnaster inom primär- och specialistvård i Norrbotten genomfördes. Dessa intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med copingstrategier i rehabilitering med patienter med långvarig smärta.

Långvarig smärta är ett svårbehandlat och resurskrävande tillstånd. Copingstrategier anses vara ett verktyg för patienten att använda sig av för att hantera sin smärta. Syftet med studien var att ta reda på vad copingstrategier innebär för Sjukgymnaster och hur Sjukgymnaster som arbetar med patienter med långvarig smärta lär ut copingstrategier. Ett selektivt urval av Sjukgymnaster inom primär- och specialistvård i Norrbotten genomfördes. Dessa intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med copingstrategier i rehabilitering med patienter med långvarig smärta.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar och det finns evidens för att flera sjukgymnastiska behandlingsmetoder hjälper vid psykiska tillstånd. Flera behandlingar är etablerade inom vuxenpsykiatrin men verkar inte nått ut till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i samma utsträckning. Syftet med studien var att undersöka vilka behandlingsmetoder som Sjukgymnaster inom BUP i Sverige använder sig av. Syftet var också att få en bild av hur Sjukgymnaster upplever att de används som resurs inom barn och ungdomspsykiatrin. En webbenkät skickades ut till 15 Sjukgymnaster som var verksamma inom BUP.

Bakgrund: Kinesiotape uppfanns av Kenzo Kase på 70-talet för att skapa en tejp som hade liknande egenskaper som huden. Detta för att ge patienter en större rörelsefrihet i behandlad struktur vid kinesiotapeapplicering. Behandling med kinesiotape var ett nytt alternativ för Sjukgymnaster i Sverige och världen över. Det fanns ett lågt vetenskapligt stöd för att kinesiotapen var effektiv som behandlingsmetod. Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska Sjukgymnaster med kinesiotapeutbildnings kliniska erfarenheter av kinesiotape.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka naprapater och privata Sjukgymnasters syn på varandras yrkesroll. Anledningen till att författarna valde just dessa två yrkesgrupper var, att båda grupperna behandlar personer med problem från rörelse- stödjeorganet. Författarna bestämde sig för att utföra semistrukturerade intervjuer på tre naprapater och två Sjukgymnaster. All data kodades och av analysresultaten skapades följande huvudkategorier: Resurs, attityder, samarbete och kunskap. Resultatet av studien indikerar på att båda grupperna ser varandra som en god resurs och samarbetspartner inom vissa områden.

Redan 1000 år f. Kr. insåg man nyttan med fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet i olika former har visat sig vara förebyggande och en bra behandlingsfrom vid en rad olika sjukdomstillstånd. FaR är fysisk aktivitet på recept och skrivs ut på samma sätt som medicin.