Since 2007 the American Sitcom the Big Bang Theory has spread throughout the world. With its twenty million watchers it is one of the most popular Sitcoms of our time. The starting point for this essay is that the humourus series with the more or less geeky main characters is more than just entertainment - it is a part of the mediatization of religion. This means that media is affecting the recipients? view on religion in general and the personal religion.

Denna uppsats undersöker huruvida den dramaturgiska strukturen är en förutsättning för att en situationskomedi ska fungera väl ? det vill säga, vara underhållande och locka till skratt. I en komparativ analys av den mycket väl fungerande amerikanska situationskomedin Friends och den mindre bra svenska situationskomedin Svensson, Svensson framkom dock inga större strukturella brister hos något av analysobjekten. Följaktligen är inte den dramaturgiska strukturen avgörande för slutresultatets förmåga att roa. The aim of this study is to find out if dramatic structure is essential to the Sitcom's ability to entertain and make audiences laugh. This study is a comparative analysis of the more humorous American situation comedy Friends and the less humorous Swedish situation comedy Svensson, Svensson.

Since 2007 the American Sitcom the Big Bang Theory has spread throughout the world. With its twenty million watchers it is one of the most popular Sitcoms of our time. The starting point for this essay is that the humourus series with the more or less geeky main characters is more than just entertainment - it is a part of the mediatization of religion. This means that media is affecting the recipients? view on religion in general and the personal religion.

I den här studien undersöker vi hur några amerikanska situationskomedier (komediserie med fokus på roliga situationer) uppfattas av en ung svensk publik. Vi har fokuserat på kortare klipp från fyra olika serier (ett klipp från varje), då det är lättare för publiken att koncentrera sig på ett tema men ändå för oss att se en skillnad mellan olika serier. Serierna vi har använt oss av är Two and a half men, The Fresh prince of Bel Air, How I met your mother och Friends (Vänner). Vårt material består av klipp från fyra amerikanska Sitcoms (situationskomedi). Metoden består dels av en webbenkät för vanliga tittare och analyser av svaren och klippen (delar av avsnitten).

Denna uppsats behandlar varför, hur och på vilket sätt fem personer - två kvinnor och tre män födda på 1980-talet - har sett på komediserien Friends; Vänner i svensk översättning. Materialet till uppsatsen utgörs av en transkriberad fokusgruppsintervju med de fem respondenterna, av vilken jag har gjort en tematisk analys. I uppsatsen söker jag även svar på vad serien har betytt för respondenterna, hur själva tittandet på serien har gått till samt huruvida detta kan ses som en medieritual såsom en sådan definieras av Nick Couldry i boken Media rituals ? A critical approach (2003).Uppsatsen tar avstamp i begreppet mediatization; medialisering i min svenska översättning, som av Johan Fornäs definieras som den process där media fyller mer och mer av vardagslivet, kulturen(1995: 1). En följd av medialiseringen är att kulturella texter blir allt viktigare för människors identitetskonstruktion, hur vi relaterar till varandra och vår kunskap om världen omkring oss (ibid.

Är TV-reklam populärkultur? De flesta av oss tar del av TV-reklam på ett eller annat vis och därför borde den också ha blivit en produkt av vår kultur, eftersom den bidrar till att skapa TV-serier, filmer och andra medietexter. Allt i vår kultur förs samman rent intertextuellt. Det är vad denna uppsats behandlar. Jag utgår ifrån begreppet populärkultur och vill se hur narrativ TV-reklam, alltså reklam där en berättelse för fram handlingen, förhåller sig till detta begrepp.

Såpoperan skapar ofta en diskussion mellan människor och framför allt kvinnor. Den hjälper oss även att skapa nya kontakter men kan såpoperorna även prägla vårt förhållande mellan våra vänskapsförhållanden? Då media till viss del påverkar vår befolkning och vårt samhälle kanske en populär TV-serie skulle kunna påverka dess tittares syn på vänskap. Syftet med detta examensarbete är att titta närmre på hur Sex an the City framställer kvinnlig vänskap. Jag har jobbat utifrån fyra frågeställningar: ? Hur framställs den kvinnliga vänskapen genom de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna? ? Hur gestaltas deras identiteter? ? Hur gestaltas deras relationer till varandra? ? Hur förenas dem? Dessa frågor har jag valt att besvara genom en kritisk diskursanalys baserad på Norman Fairclough tankar.