A shorter dry period length has in studies abroad showed some positive effects among high yielding dairy cows. Among other things it has been suggested that the periparturient metabolic stress becomes lower, that the fertility is improved and dry off becomes gentler for the udder, due to a lower milk yield. The milk yield is generally reduced during the first period after calving, especially among primiparous cows. The aim of this master thesis was to investigate how Swedish cows were affected by a shortened dry period, regarding milk yield, metabolism, health, body condition and body weight from two months before calving to some weeks after calving. Also plasma concentration of lactose during the period before calving was determined.

Bristande kalvhälsa i svenska mjölkbesättningar är ett kostsamt problem som påverkar både lantbrukarens ekonomi och djurens välbefinnande. Kalven föds helt utan antikroppar i blodet och får all immunitet genom råmjölken från sin mamma. Detta åskådliggör hur stor betydelse råmjölken har för de nyfödda kalvarnas framtida hälsotillstånd. Det är därför viktigt att kalven får i sig råmjölk och att den är av god kvalité. Råmjölken innehåller antikroppar i form av immunglobuliner och halten av dessa varierar mycket i råmjölk.

Leverförfettning är ett metaboliskt tillstånd som är starkt förknippat med den negativa energibalans som kon befinner sig i vid tiden omkring kalvning. Leverförfettning kan i svåra fall påverka leverns funktioner negativt, öka risken för sjukdomar, minska mjölkproduktionen samt orsaka reproduktionsstörningar. Vid negativ energibalans mobiliseras fettsyror från kons fettvävnad för att täcka upp obalansen mellan energintag och energiförbrukning. Fettsyrorna transporteras till levern där de oxideras. Om leverns kapacitet för oxidation av fettsyror överskrids förestras fettsyrorna och triglycerider återbildas som sedan kan transporteras ut från levern som very low density-lipoproteins (VLDL).

Leverförfettning är ett metaboliskt tillstånd som är starkt förknippat med den negativa energibalans som kon befinner sig i vid tiden omkring kalvning. Leverförfettning kan i svåra fall påverka leverns funktioner negativt, öka risken för sjukdomar, minska mjölkproduktionen samt orsaka reproduktionsstörningar. Vid negativ energibalans mobiliseras fettsyror från kons fettvävnad för att täcka upp obalansen mellan energinta g och energiförbrukning. Fettsyrorna transporteras till levern där de oxideras. Om leverns kapacitet för oxidation av fettsyror överskrids förestras fettsyrorna och triglycerider återbildas som sedan kan transporteras ut från levern som very low density-lipoproteins (VLDL).

Det fanns från 2000 ett förbud i Sverige mot att tillföra syntetiskt framställda vitaminer till foderstaten för ekologiska idisslare enligt EU-förordning 1804/1999. Efter förbudet har en generell dispens varit gällande för att kunna tillgodose vitaminbehovet. Vitaminbrist och hälsa har ett starkt samband och det finns därför ett stort intresse av ytterligare forskning om behovet av vitaminer till idisslaren. Från den 1 januari 2006 är det tillåtet enligt ny lag att ge syntetiska vitaminer till ekologiska idisslare (SJVFS 2005:92). En av de viktigaste vitaminerna för kor är vitamin D.