Jag har skapat en plats för eftertanke i kontorslandskapets strikta miljö. Ett bord med taktila kvalitéter som har för avsikt att bidra till avslappnande fysisk aktivitet och meditativt lugn. Med inspiration från naturliga strukturer och mönster har jag jobbat med Sinnesintryck som främjar lugn och reflektion.Vi rör oss idag i strikta, geometriska miljöer. Skapade miljöer, som inte alltför sällan känns lika självklara som vår naturliga miljö. I en ständig jakt på effektivitet följer vi ett givet mönster.

Jag har skapat en plats för eftertanke i kontorslandskapets strikta miljö. Ett bord med taktila kvalitéter som har för avsikt att bidra till avslappnande fysisk aktivitet och meditativt lugn. Med inspiration från naturliga strukturer och mönster har jag jobbat med Sinnesintryck som främjar lugn och reflektion.Vi rör oss idag i strikta, geometriska miljöer. Skapade miljöer, som inte alltför sällan känns lika självklara som vår naturliga miljö. I en ständig jakt på effektivitet följer vi ett givet mönster.

Konsumenten är idag inte en rationell individ i lika stor utsträckning som tidigare. I dagens postmoderna kunskapssamhälle söker kunden en emotionell upplevelse kring en produkt och vill uppleva en spänning i sitt konsumerande.Idag fokuserar företag främst kring synliga intryck i sin kommunikation mot kunden, men att rikta sig till människans samtliga Sinnesintryck - syn, ljud, känsel, smak och lukt - är idag av större betydelse. Genom att kunden på så sätt påverkas på ett djupare plan finns det möjligheter för företag att stärka dess varumärke i kundens medvetande.Strategisk marknadsföring kring kundens fem Sinnesintryck benämns med Brand Sense. Detta begrepp är relativt nytt inom marknadsföringen - säväl teoretiskt som praktiskt. Syftet med vår uppsats är att undersöka om företag på den svenska marknaden beaktar tillämpandet av Brand Sense..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur medvetet pedagoger utformar den fysiska delen av den pedagogiska miljön. Resultatet förväntas påvisa i vilken utsträckning pedagoger är medvetna om att barns välbefinnande, självbild och perception påverkas av förskolans miljö samt vad som styr utformandet av den. I undersökningen används en enkätundersökning som sedan jämförts, tolkats och analyserats. I styrdokumenten förordas att miljön ska vara utvecklande och lärande, den ska vara anpassad efter varje enskilt barns erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Vår teoretiska utgångspunkt är att vi människor påverkas åtskilligt av vår omgivning genom Sinnesintryck. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos pedagoger om att barns välbefinnande påverkas av den fysiska miljön men att det finns en okunskap om vad i miljön som behöver anpassas för att svara mot de enskilda barnens behov..

Det faktiska mötet med arkitektur handlar inte bara om det vi ser med våra ögon utan det vi upplever genom hela vår kropp..

Studiens resultat visar på att Entré inte helt och hållet bidrar till en upplevelse för kunderna och därför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen är inte tillräckligt intressant, butiksmixen inte tillräckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att få uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare är ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat på grund av dess storlek, nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till Sinnesintryck, speciellt till synen på grund av dess storlek men inte långt längre än aspekter som även övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden då de flesta konkurrerande bara byggs om, och även byggs till.

Problemformulering:Hur påverkar stimuli från produktförpackningen och chokladens utformning konsumenternas smakupplevelse?Syfte:Syftet med detta examensarbete är att förstå hur konsumenternas Sinnesintryck påverkar deras smakupplevelse av mjölkchoklad med hjälp av stimuli från förpackningen och utformningen på chokladen.Metod:Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning där vi har pendlat mellan empiri och teori genom att använda abduktion som forskningsansats. Tack vare 15 chokladintresserade informanter har vi fått en förståelse för hur de äter choklad, vilka Sinnesintryck de fått och hur dessa påverkar deras upplevelse av choklad. Denna förståelse bygger på personliga intervjuer av semistrukturerad typ. I intervjuerna ingick tre olika delmoment där informanterna fick provsmaka och utvärdera tre olika förpackningar med olika utformning av Karl Fazer mjölkchoklad.

Vilka sinnen är viktigare att stimulera respektive mindre betydelsefulla för en flygplats i skapandet av ett tilltalande servicelandskap? Syftet med vår uppsats är att klarlägga och diskutera hur Kalmar Airport tar hänsyn de mänskliga sinnena i sitt servicelandskap. Vi vill skapa oss en större förståelse för hur en flygplats kan skapa en positiv utgångspunkt inför en resa genom att påverka kundens fem Sinnesintryck; syn, ljud, känsel, smak samt lukt.I denna uppsats har vi ägnat oss åt en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring i praktiken där studien har tillämpats på flygplatsen Kalmar Airports servicelandskap. Uppsatsen bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det under studiens gång skett en alternering mellan teori och empiri. Vidare grundar sig vår studie i sex intervjuer varav fyra är från flygplatsens perspektiv samt övriga två från resenärens sida.

Uppsatsen behandlar audiovisuella utövares uppfattning om sig själva i det audiovisuella området med avstamp i sociologisk teori och etnografisk metod.Ett antal intervjuer utfördes med aktuella utövare i syftet att bidra till kunskap om hur det audiovisuella området upplevs av informanterna, samt hur deras beskrivningar relaterar till närliggande områden. Utvalda citat från de transkriberade intervjuerna uppvisas i resultatavsnittet i idealiserande kategorier. Teman som framkommer tydligt är tituleringsproblematiken, beskrivning av den oförberedda besökaren, strävan efter balans mellan Sinnesintryck i utförandet och kunskapsbredd i verktygen. Slutligen reflekterar författaren över dessa resultat i diskussionsavsnittet..

Detta är en kvalitativ undersökning om icke diagnostiserad ljudkänslighet. Syftet är att skildra den subjektiva upplevelsen av ljudkänslighet hos ljudkänsliga personer. Tolv informanter har svarat på ett frågeformulär rörande sin upplevelse som ljudkänslig och hur detta påverkar vardagen. Studiens resultat visar att faktorer som stress, sömnproblem och starka ljud bidrar till ökad känslighet. Strategier för att hantera ljudkänsligheten i vardagen presenteras.

Det här arbetet handlar om elever och deras uppfattning om bild, hur en bild behandlas och betraktas av eleverna och vilken bildtyp som eleverna upplever när de tänker på bild. Undersökningen representerar två olika åldersgrupper med elever på 13-14 respektive 15-16 år. Undersökningstillfällena har utförts vid två olika tidspunkter, den första gjordes våren 2008 och den andra vid hösten 2011. I arbetet kommer den eventuella påverkan av elevernas förkunskaper, ålder och det pedagogiska sammanhanget att beskrivas utifrån tidigare bildundersökningar och bildkategorisering. Utgångspunkten kommer att vara hur dessa påverkar deras syn på bild.

Grundtanken med detta arbete är att se om utomhuspedagogik möjligtvis främjar lärandet och om det går att finna stöd inom neurologisk forskning för att ta reda på om lärandet stimuleras vid användandet av utomhusundervisning. Undersökningar har genomförts för att se om lärare och elevers syn på utomhusundervisning sammanfaller. Arbetet bygger på litteraturstudier, intervjuer, en observationsstudie, samt enkätundersökningar för att besvara forskningsfrågorna. I denna studie har det framkommit att utomhusundervisning främjar lärandet, främst beroende på de multipla Sinnesintryck som utomhusvistelsen skapar. Denna iakttagelse stöds även av neurologisk och pedagogisk forskning.

Syftet med det här arbetet är att utforska och undersöka hurvida man kan koppla eller associera känslor till ett tredimensionellt objekt genom att manipulera dess färg och mönster. De processer som användes vid val av färger och mönster är baserade på forskning kring färgteori och färglära. Mönstren var även baserade på semiotik, produktutveckling och ?emotional design?.Undersökningen genomfördes i form av en semi-strukturerad intervju där 17 informanter medverkade. Resultatet påvisar att färg och mönster uppfattas på olika sätt från individ till individ men att majoriteten av objekten fick känslor associerade till sig.

Mental ljudföreställning (eng. auditory imagery) innebär att uppleva ett ljud för sitt inre i frånvaro av yttre Sinnesintryck. Tidigare studier har visat att ljud­föreställning kan inverka såväl faciliterande (t.ex. Farah & Smith, 1983) som interfererande (t.ex. Okada & Matsuoka, 1992) på perceptuell ljuddetektion.

Syftet med arbetet var att undersöka om och i så fall hur pedagoger i förskolan uppfyller målen i förskolans läroplan, Lpfö98, om natur och miljö, vad de har för personliga inställningar och visioner inom detta område och hur deras bakgrund har påverkat dessa. Jag intervjuade tre förskolechefer/rektor, samt fem förskollärare på tre olika förskolor. Alla hade ett eget naturintresse. Endast två kunde minnas att natur och miljö ingått i deras utbildning. Majoriteten var införstådda med att läroplanen kräver att man arbetar med natur och miljö, men nästan ingen ansåg att deras verksamhet genomsyrades av detta.