Det saknas en beskrivning i den svenska grammatiken över hur adjektiv förstärks med hjälp av förled. Forskning visar att fenomenet med förstärkningar, även kallade intensifierare, uppmärksammats mer i andra språk. Syftet med denna undersökning var att beskriva och kartlägga användandet av förledsförstärkningar, samt se om det fanns några hittills oskrivna regler och mönster. Här gjordes en kvantitativ undersöking där frågeställningarna analyserades utifrån statistiska data insamlade ur två korpusar bestående av bloggtext. Adjektiv inom Sinnelag, stabila egenskaper, och sinnesstäming, temporära egenskaper, samt parametrarna positiva och negativa adjektiv undersöktes.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskaplig litteratur kring de problem sjuksköterskan har i omvårdnad om patienter från etniska minoriteter, samt hur man kan förbättra sjuksköterskans möjligheter att ge omvårdnad anpassad till denna patientgrupp. Metoden som användes var en litteraturstudie. Elva artiklar som valdes ut genom litteratur-sökning i databaser på internet med hjälp av för ämnet relevanta sökord ingick. Resultatet visade att det fanns åtskilliga problem för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter från främmande kulturer i form av problem med språk och kommunikation, kulturella hinder, problem och hinder relaterade till sjuksköterskan själv och till sjukvården och samhället. Studien visade att ett tidigare framtaget frågeformulär kunde användas vid inskrivning av patienten samt prioriterade insatser krävdes för att minska problem med den språkbarriär som är ett stort hinder.

This essay examines the using of consensus method for decision making within the World Council of Churches (WCC) and the process that led to the decision to adopt its usage. The main question of my essay is why the method was introduced to the WCC and what motives lay behind its introduction. Other questions are how the consensus method works; both in theory and in practice, and what the predecessors and prototypes for the method are.The consensus method belongs to a broad Christian tradition of spiritual discernment and spiritual decision making. The New Testament, in particular Acts, gives examples of decision making in the early church which show that discerning God's will was considered essential. However the most influential model for the consensus method have been the decision making process of the Religious Society of Friends or Quakers, and also the consensus model of the Uniting Church in Australia.

I denna uppsats har skilsmässomönstren i Linköpings stift under 1850-talet stått i fokus. Syftet har varit att utifrån tre övergripande frågeställningar om varför, var och vilka som skiljde sig, relatera fenomenet till det svenska samhällets då rådande äktenskapssyn, begynnande urbanisering och förindustriella karaktär. Här, i uppsatsen avslutande kapitel, ska undersökningens resultat diskuteras utifrån dessa perspektiv, och även jämföras med det rådande forskningsläget.1800-talets äktenskapssyn hade gamla rötter. Redan under 1500-talets sista decennier hade reformationen och den lutherska läran gjort bestående intryck påsamhällets styrande elit, såväl inom den världsliga makten som inom den kyrkliga. Äktenskapets status hade höjts, och med denna höjning följde en sträng och konservativ normbildning rotad i Gamla testamentets mosaiska lag.[1] Moralsynen skärptes ytterligare och sedlighetsbrott bekämpades med hård hand från den kyrkliga överheten.

Det växande problemet med stölder av såväl gods som fordon under transport är något som fått mer och mer fokus i media under det gångna året. När vi för knappt ett år sedan började intressera oss för problematiken var det inte lika uppmärksammat som idag. För yrkeschaufförerna innebär denna ökande hotbild att de känner sig otrygga och de vill ha en säkrare arbetsmiljö. Ett led i arbetet mot detta skulle vara att införa övervakade uppställningsplatser vars lokalisering harmoniserar med gällande regler för kör- och vilotider i Sverige och i Europa.Syftet med uppsatsen är bland annat att utveckla riktlinjer för att finna lämpliga lokaliseringar för placering av övervakade uppställningsplatser. För att göra detta har vi valt att kombinera ett deskriptivt och explorativt forskningssätt.