Syftet med denna uppsats är att genom metodologisk triangulering ur ett kundperspektiv undersöka de grundläggande faktorerna till varför turism- och shoppingindustrin kan kopplas samman och skapa Shoppingturism. En etnografisk studie utfördes genom en triangulering av kvantitativa och kvalitativa metoder för att belysa ämnet Shoppingturism från konsumentens synvinkel. Den primära metoden utgjordes av två kvantitativa enkäter med shoppingturister samt observationer. För att få ett ytterligare djup gjordes kvalitativa intervjuer med branschfolk och Gekås besökare.Postmodernismen och dess innebörd har lett till att shopping och turism kan ses som en enhetlig näring. Tre begrepp binder dem samman: upplevelse, hedonism och utilitarism.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet Shoppingturism. Skribenterna valde att utifrån sex stycken kvalitativa intervjuer kartlägga de faktorer som bidrar till att resenärer åker på en shoppingresa. Därutöver undersökte skribenterna även om Shoppingturism kan kopplas samman med upplevelseturism samt om respondenterna anser att shoppingresandet kan ha någon påverkan på en destination. Metoden som skribenterna har använt sig av är en kvalitativ intervjustudie där intervjumanualen var halvstrukturerad. För att tolka de resultat som framkommit under samtliga intervjuer har skribenterna använt sig av tidigare forskning samt diverse teoretiska analysverktyg.

Problematisering: Utifrån vår litteraturöversikt kom vi fram till att det saknas studier kring hur ett köpcentrum, som ska bygga ut, förhåller sig till de aspekter som attraherar turister. Vi valde att basera denna studie på Halmstads pågående utveckling av köpcentrat Eurostop. Komplexiteten som vi tycker uppkommer, är att en sådan utveckling inte endast behöver betyda något positivt för kommunen. Det finns alltså ingen säkerhet att utbyggnaden av Eurostop endast kommer att bli positivt för Halmstad och dess Shoppingturism. En annan komplex aspekt med detta område, är att vi ska studera framtiden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet Shoppingturism. Skribenterna valde att utifrån sex stycken kvalitativa intervjuer kartlägga de faktorer som bidrar till att resenärer åker på en shoppingresa. Därutöver undersökte skribenterna även om Shoppingturism kan kopplas samman med upplevelseturism samt om respondenterna anser att shoppingresandet kan ha någon påverkan på en destination. Metoden som skribenterna har använt sig av är en kvalitativ intervjustudie där intervjumanualen var halvstrukturerad. För att tolka de resultat som framkommit under samtliga intervjuer har skribenterna använt sig av tidigare forskning samt diverse teoretiska analysverktyg.

Shoppingturismen i Sverige är en stadigt växande genre inom turismen och i Sverige är shoppingdestinationen Gekås Ullared ett av de populäraste resmålen bland shoppingturisterna.Denna uppsats behandlar Shoppingturismen med inriktning på destinationen Ullared. Syftet med uppsatsen är att bidra med en förståelse till varför turister väljer att åka till Gekås Ullared samt att ta reda på vem det är som besöker Gekås. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod för att få en stark validitet. Ansatserna för uppsatsen är hermeneutisk med sitt kvalitativa inslag samt positivistisk med dess kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen består av en enkätundersökning med Gekås kunder.

Organisationsförändringar blir allt vanligare fenomen i såväl privata som offentliga organisationer. Förändringar i omgivningen förutsätter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. Organisationsförändringar anses ibland vara nödvändiga för att möta förändringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförändringar som genomförs når ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns något bästa sätt att genomföra en organisationsförändring dock tyder studier på att kommunikationen mellan ledare av organisationsförändringen och medarbetare i den organisation där organisationsförändringen implementeras, är viktigt för att nå ett lyckat slutresultat. Studien baseras på ett fall där en kommun genomför den största organisationsförändringen på cirka 40 år. Syftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna påverkar en organisationsförändring i en kommunal verksamhet.