Syftet med uppsatsen är att undersöka om Sexualsynen i Vecko-Revyn under perioden 1955-2005 följer samma förändring som har inträffat i Sexualsynen i samhället enligt en för studien sammansatt analysmodell. Med hjälp av den hermeneutiska metoden har källmaterialet, som består av artiklar och spalter från Vecko-Revyn från 1955-2005, analyserats. Den teoretiska utgångspunkten består Lennerheds, Sandströms, Bergenheims och McLarens teoretiska skildringar av Sexualsynen, vilka är sammansatta i en för studien aktuell analysmodell. Slutsatsen visar att Vecko-Revyns Sexualsyn följde förändringen i samhällets Sexualsyn i olika grad under de olika decennierna. Den mångfasetterade bilden av Vecko-Revyns Sexualsyn som framträder i det undersökta materialet visar att Vecko-Revyns åsikter i vissa fall var mer liberala än samhällets medan de i andra fall var mer konservativa.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och jämföra hur den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ser ut rörande ställningstagandet till abort. Vidare är syftet att se vad dessa etiska ställningstaganden får för konsekvenser i respektive samhälle.Frågeställningarna jag avser undersöka är:Hur ser den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ut rörande abort?Hur lyder deras respektive ställningstaganden?Vad skiljer dem åt?Vilka likheter finns?Vad får detta för konsekvenser i respektive samhälle idag?.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                      Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                      Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.

I denna uppsats undersöks huruvida en sexualisering av det svenska samhället har skett de senaste tjugo åren. Med avstamp i tidningen Vecko Revyns frågespalter om sex och samlevnad från åren 1987 och 2010 genomförs en fallstudie. I frågespalterna undersöks frågorna och svaren grundligt, efter ett tematiskt upplägg tas mönster och tendenser fram som kan hjälpa till att besvara den aktuella frågeställningen samt verifiera eller falsifiera den hypotes som också presenteras. Den primära undersökningskällan är således Vecko Revyns frågespalter om sex och samlevnad, utvalda nummer från slutet på årgångarna 1987 och 2010. Tidigare forskning i ämnena media och sexualitet samt samhället och sexualitet återkommer kontinuerligt där bland andra Anja Hirdmans avhandling Tilltalande bilder ingår..

Denna uppsats jämför och analyserar de båda sexualupplysningsfilmerna "Ur kärlekens språk" (Torgny Wickman, 1969) och "Kärlekens språk 2000" (Anders Lennberg 2004). Uppsatsens syfte är att utreda vilka olika sätt som de båda filmerna tilltalar sin publik på och vad dessa respektive tilltal får för konsekvenser för den syn på sexualitet som man vill förmedla. Därtill försöker uppsatsen svara på huruvida skillnaderna mellan filmerna säger någonting om hur synen på sexualitet har förändrats från slutet av sextiotalet till idag. Uppsatsen utgår teoretiskt från dels Bill Nichols dokumentärfilmsteori och dels från Michel Foucaults teorier kring sexualitetens olika diskurser..