This thesis sets out to examine how feminist struggle can be negotiated, defined and motivated. By using Oral history as a theoretical and methodological framework, three persons narrative are being constructed, explored and discussed throughout the thesis. All the interviewees define themselves as women and feminists and have all practised music in different separatist rock and pop-groups from 1970 to present. Themes as music as political action, and Separatism for persons who define themselves as women are discussed. The tree informants agree about some feministic goals such as equality and the right to be able to play and perform music regardless of gender identity, although the means to reach these goals are formulated differently. .

Sammanfattning:Efter den omtalade dokumentären "Könskriget" rördes det om i jourrörelsen. Bidrag hotades och jourernas legitimitet ifrågasatten. Utifrån den feministiska backlash som tycks ha sköljt in över det svenska samhällets feministiska organisationer var mitt syfte att undersöka hur de aktiva inom föreningarna SKR och ROKS uppfattar det samhälleliga motståndet samt att utreda hur de ser på Separatism, manligt samarbete och maligt ansvar. Som empiririskt underlag ligger kvalitativa intervjuer och ett frågeformulär och som teoretiskt bas har jag lagt Maud Eduards och Robert Connell. Uppsatsen har även som syfte att bredda förståelsen för jourrörelsens situation.

Detta examensarbete lyfter fram feminism i relation till socialt arbete. Mitt syfte var att se huruvida feminism är en del av den könsseparatistiska missbruksvården. Om könsSeparatismen är feministisk samt om det finns en förändrigsträvan i arbetet. För att besvara mina frågeställningar har jag samlat in material samt genomfört tre temastrukturerade intervjuer. Mina informanter arbetar eller har arbetat inom den könsseparatistiska missbruksvården.

The purpose of this thesis is to examine the role of nationalism in the former Yugoslavia conflicts, with focus on the most involved parts: Serbia, Croatia and Bosnia and Herzegovina. The conflict was characterized by extensive ethnic cleansing between all ethnic groups (Muslims, Croats and Serbs). This study looks at three different nationalism theories formulated by Ernest Gellner, Benedict Anderson and Thomas Hylland Eriksen through a case study of former Yugoslavia. When the president of former Yugoslavia, Josip Broz Tito died and the communism in Europe was brought to an end Yugoslavia went towards its disintegration. This is when nationalism and ethnic Separatism begins.

Den här uppsatsen är en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa två regioner.När den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och när kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gå mot sitt sönderfall. Därmed började nationalistiska stämningar och etnisk Separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var två länder som förklarade sig som självständiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terräng där. I både Kroatien och Bosnien ledde självständighetssträvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa länder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Uppsatsens syfte är att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn på kvinnojoursrörelsen och påsitt engagemang i denna rörelse. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de på sitt uppdrag?? Hur ser de på kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhåller sig jourkvinnorna till bärande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med våldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna är denvanligaste titeln på frivilligt engagerade på ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaär sprungna ur 1970-talets västerländska kvinnorörelse.