Bakgrund: Utveckling av färdigheter i aktiviteter i dagliga livet är viktigt för att kunna bli självständig i sin vardag. Hos barn med diagnosen autism är det vanligt att de färdigheter som krävs för att bli självständig aldrig utvecklas. Aktiviteter som sker i barndomen ligger till grund för hur utvecklingen sker och vilka kompetenser som skapas för framtidenSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsterapeuten arbetar med barn med autism i åldrarna 2-12 år samt hur barnets omgivning påverkas av att leva med ett barn med autism.Metod: Metoden i denna studie utgjorde en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar.Resultat: Vid analys av data framkom fyra ämnesområden, social integration, kommunikation, Sensorik och motorik. Områdena innefattade arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt. Ett femte område kunde även urskiljas gällande hur familjer påverkas av att leva med ett barn med autism.Slutsats: Resultatet visade att djur och lek var vanligt förekommande interventionsformer.

Idag har många förskolor i Sverige en undermålig utomhusmiljö. Detta är något det förs en diskussion kring och som bland annat Skolinspektionen skrev en rapport om 2011 (Skolinspektionen 2011). Barn behöver en god miljö för att utvecklas och må bra. I vårt examensarbete har vi utgått från en förskola där personalen såg brister i sin gård och därefter tog det första steget mot en förändring genom att söka hjälp hos oss i egenskap av landskapskapsarkitekter och experter på utomhusmiljöer. I examensarbetet presenteras hur en omgestaltning av en förskolegård kan tas fram. I detta fall behandlas gården för Rondellens förskola i Sundsvall. För att nå fram till ett väl anpassat gestaltningsförslag har vi arbetat efter två frågeställningar: ? Vilka kunskapsområden och metoder kan vara till hjälp vid gestaltning av förskolegårdar? ? Hur kan ett omgestaltningsförslag för Rondellens förskolegård utformas så att gårdens lek- och pedagogiska värden ökar? För att besvara vår första frågeställning gjordes till att börja med en litteraturstudie som behandlade förskolegårdar utifrån olika kunskapsområden.

I denna underso?kning testades hypotesen huruvida det ga?r att uppskatta antalet bakterier med hja?lp av ma?nniskan som ma?tinstrument. Syftet var att se om det fanns na?gra korrelationer mellan mikrobiologiska och sensoriska resultat fra?n analyser av opasto?riserade dessertostar. Mikrobiologisk och sensorisk analys utfo?rdes pa? 20 opasto?riserade franska dessertostar.

Umami är den femte grundsmaken och den upptäcktes redan 1908 av den japanske smakforskaren Ikeda. Han fann att det var natriumglutamat som gav upphov till umamismaken. Forskning på senare tid har identifierat förekomst av umami som en av sex kulinariska framgångsfaktorer. Det finns också studier som visar att undernärda personer kan öka sitt energiintag genom att maten förstärks med umamismak i form av natriumglutamat. Andra studier visar att en tillsats av natriumglutamat kan öka smak-ligheten hos många maträtter.

The oral sensory ability in children can be assessed through test of intraoral stereognosis and two-point discrimination. Currently, these two tests are not frequently used in clinical settings, and normative data are not always available. The aim of this study was to establish normative data for these two tests in children aged 5;6 to 7;0 years. Further, intention was to compare the results with respect to age and gender. In total 103 children participated, 49 boys and 54 girls.

Mat är essentiellt och starkt förknippat med vårt fysiska jag och således en central del av vår identitet. ?Man tager vad man haver? har i och med livsmedelsbutikernas globala utbud fått en helt ny innebörd och vi ställs dagligen inför åtskilliga matval. Dagens valmöjligheter skapar förutsättning för människor att forma sin egen matidentitet och vi lägger större vikt vid identitetsskapande idag jämfört med tidigare. Syftet med studien är att belysa hur matval kan skapa identitet.

Syftet med denna magisteruppsats är att gå vidare med resultat från en kandidatuppsats (Westling, 2013) gällande opastöriserade franska mögel- och kittostar genom att undersöka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna innehöll. API 20E används som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utmärkt identifiering av 40 analyserade isolat från de fyra ostarna, nämligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. Inga skillnader mellan de identifierade arterna vad gäller inverkan på smak- och doftupplevelser hos opastöriserade franska mögel- och kittostar gick att urskilja med tillgänglig sensorisk data från kandidatuppsatsen (Westling, 2013). Utifrån denna magisteruppsats räcker det inte med att dofta på ostarna för att säkerställa hygienisk kvalitet, ytterligare undersökningar behövs för att kunna identifiera vilka Enterobacteriaceae-arter de innehåller.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

The aim of this study is to examine how preschools contribute to the forming of identity in children, with a specific focus on the quiet and socially withdrawn child. How do the teachers describe the quiet child and the socially withdrawn child? Are there any opportunities for children to be quiet/withdrawn in preschools? These questions have also been analysed from a gender perspective. The method chosen is qualitative method. Nine preschool teachers from two Swedish preschools have been interviewed.

Kvalitén på två jordgubbssorter, Honeoye och Korona, lagrade i modifierad atmosfär (MA) samt oförpackade, undersöktes och utvärderades. Detta gjordes genom mätningar på färg, vikt, sockerhalt, pH, titrerbar syra, askorbinsyra, antocyaner samt sensoriska analyser och en aromanalys. Förpackningsmaterialets genomsläpplighet samt ursprungsgasens sammansättning varierade för de olika MA-behandlingarna. Jordgubbarna lagrades i 10 dagar i 6°C. Testerna utfördes dag 0, 3, 7 samt dag 10.

Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om måltidens estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för ätredskap som kan förändra en måltidsupplevelse. Ett sätt som effektivt skapar förutsättningar för ett öppnare sinne, och därmed kreativa idéer, är att arbeta med provokationer.Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa ätredskap har på måltidupplevelsen, samt att integrera estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för måltidskunskapen.Metod/material Arbetet bygger på två typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frågeformulär och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sätta ord på vad de upplevde då de åt mat med olika konsistens endast med hjälp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med måltid. I de estetiska laborationerna skapades en måltidssituation där både maten och ätredskapen var en del av gestaltningen.Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till både känslomässiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas inställning till ätredskapen, där vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska.