Syftet med denna studie var att undersöka fyra unga invandrarmäns erfarenheter och upplevelser av att tidigare ha suttit i fängelse. Jag ville försöka förstå varför dessa män hade börjat begå brott, deras intryck av möten med det svenska samhället. Mina funderingar besvarades genom att jag använde mig utav Beckers avvikelse/stämplings teori för att få vissa svar genom en kvalitativ studie, som innehöll djupintervjuer. Resultaten av studien har visat att orsaker till brottsbeteende hos invandrarna bland annat kan bero på utanförskap, integreringsbrist och diskriminering i samhället..

Denna uppsats avsåg, som en påbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rättslig belysning?, utreda frågan hur långt semidisposiviteten i LAS sträcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begränsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gällande reglerna om turordning samt företrädesrätt till återanställning. Rättsläget verkar när samtliga rättskällor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevärd semidisposivitet i lagen om anställningsskydd så länge avsteg från LAS sker med kollektivavtal på centralnivå.

The Working Hours Act regulates the working time conditions and together with the Working Time Directive of EU both acts aim to protect the workers. However, with The Swedish Model it is possible to diverge from the law-regulations by collective agreement by the parts of the Swedish labor market. The purpose of this thesis is to examine the national and international law regulations and further on study a few selected Swedish central collective agreements to discover in which extension deviation from the law occur. The sections of the Working Hours Act?s that has been investigated is ordinary working time, daily rest, weekly rest periods, breaks and maximum weekly working time.

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav på omdöme och uppförande som krävs av bo-lagsledningar för att rätt förvalta andra människors pengar förstärker väsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram åtgärder för att stärka förtroendet för det svenska när-ingslivet. Ett år senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete är den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingår i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och självreglering, beslutet ändock föll på självreglering genom kod, har sin förklaring i självregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhållanden som råder inom svenskt näringsliv. Koden är dess-utom Semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebär att ett bolag kan välja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.