Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga Sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i Sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör Sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan Sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen?Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om Sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

Denna skrift är en deskriptiv studie av studenters kunskap om grundskolans sekretesslag. Belysningspunkterna är grundskolans sekretesslag utifrån pedagogens yrkesetiska ansvar. Den metod som används i undersökningen är frågeformulär som skickats ut till 255 lärarstuderande. 77 av de tillfrågade deltog i undersökningen. Undersökningen gav resultatet att det finns en övervägande brist i lärarstudenters kunskaper.

Denna uppsats belyser problematiken inom de två största myndigheterna: Socialtjänsten och Polisen då de ska kommunicera mellan varandra vid hantering av ungdomsbrottslig verksamhet. För att få en bättre inblick i hur dessa myndigheter arbetar bör man sätta sig in i hur deras verksamheter är uppbyggda samt vilka lagar det är som styr verksamheterna. Lagarna som mest berör den enskilde ungdomen är: Lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LVU), Lagen om unga lagöverträdare (LuL) och Sekretesslagen (SekrL). I arbetet framhålls att polisen är en myndighet som inte har någon sekretess gentemot social myndighet, då det gäller en ung lagöverträdare. Med detta menas att polisen framför all fakta som berör den unga lagöverträdaren som finns att tillgå i utredningen.

Dagligen möts vårdpersonal och patienter och samtal utgör en central del i vårdrelationen. Inom hälso- och sjukvård gäller sekretess enligt Sekretesslagen som skydd för patienters personliga integritet. Tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter som verksamma inom vården, visar att Sekretesslagen inte alltid följs när patienter blir inlagda på sjukhus och samtal med vårdpersonal sker utan avskildhet. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever att samtala med vårdpersonal när medpatienter fanns på samma sal. Studien var en kvalitativ intervjustudie där fyra kvinnor och en man, i åldrarna 30-50 år, intervjuades.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och Sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott.

Det är inte ovanligt att ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer blir turbulenta när polisen skall omhänderta dessa individer. Vi intresserar oss av våldet från psykiskt sjuka personer mot poliser och vi har frågat oss vad som kan göras för att underlätta ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer. Vårt syfte är att utreda om arbetet kan underlättas genom ökad förståelse mellan psykvård och polis, mer utbildning och ökad kunskap kring lagstiftning. Våra frågeställningar sträcker sig från lagstiftningen i Sekretesslagen, om polisers handräckningsärenden och övriga ingripanden som kan göras säkrare med ökad information från läkare och vad som i övrigt kan underlätta polisers möte med psykiskt sjuka individer. Informationsinhämtningen har dels skett genom intervjuer med poliser som har lång erfarenhet av yttre tjänstgöring, en överläkare på rättspsykiatriska utredningsenheten på NUS och dels genom relevant litteratur inom ämnet.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och Sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott.

Introduktion: Skolsköterskans omvårdnadsarbete styrs bl.a. av Sekretesslagen. I juli 2011 kommer vissa ändringar i offentlighets och Sekretesslagen börja tillämpas. Dessa förändringar leder till att skolsköterskornas sekretess gentemot skolpsykolog, kurator, specialpedagog, rektor som ingår i elevhälsan delvis luckras upp. Svenska skolläkarföreningen och Skolsköterskornas riksförbund befarar att detta kan komma att negativt påverka skolhälsovårdens relation till elever och föräldrar.

Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhåller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen ställs inför. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att använda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger på två olika förskolor. Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osäkerhet. De ställningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten är utifrån hur de är som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhållningssätt i arbetslagen..

Idag går det att publicera och hämta information från databaser på Internet. Inom hälso- och sjukvården kan förbättringar av vården ske om patientjournaler fanns tillgängliga på Internet. Här undersöks om det under svenska förhållanden är genomförbart. Studien syftar till att belysa för och nackdelar med att publicera patientjournaler på Internet samt att belysa specifika egenskaper hos patientjournaler som måste tas hänsyn till vid en eventuell publicering.Informationen om en patient måste skyddas mot att obehöriga kommer åt eller ändrar den. Den måste även vara åtkomlig just då den erfordras av en auktoriserad användare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka papperslösas rätt till sjukvård, ur ett mänskligrättighets perspektiv. Genomförandet av uppsatsen har gjorts genom en samhällsvetenskaplig metod, där har jag använt mig av en kvalitativ undersökning. Det material som jag har använt mig av i uppsatsen, är intervjuer med människor som arbetar med frågor som berör papperslösa. Det tillsammans med litteratur och internetkällor som berör ämnet samt olika lagar. Resultatet av min undersökning blev att papperslösa inte har någon rätt till sjukvård i praktiken men rättsligt sett har dem det.

Syftet med studien har varit att kartlägga och beskriva primärvårdskuratorns förekomst och arbetsuppgifter. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Hur ser historiken ut för primärvårdskuratorer? Vilka ramar styr primärvårdskurators arbete? Vilka arbetsuppgifter har kuratorn inom primärvården? Vilken roll har kuratorn i primärvårdsteamet? I vilka slags ärenden kopplas primärvårdskuratorn in? Vilken utbildning och utvecklingsmöjligheter har kuratorn inom primärvården?Det empiriska materialet består av tidigare forskning, en litteraturstudie av insamlad empiri och två kvalitativa intervjuer med primärvårdskuratorer som arbetar på två olika vårdcentraler. Empirin har analyserats utifrån teorin psykosocialt behandlingsarbete.Resultatet har visat att kuratorns roll i primärvårdsteamet är att besitta kunskap om den psyksociala aspekten kring patienten och om hur det sociala nätverket fungerar. Några av de vanligaste arbetsområdena för primärvårdskuratorer i patientarbetet är; kriser, depressioner och arbetsrelaterade problem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om de grundläggande förmågorna är relevanta även i en anti-terrorist operation, då förmågorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta används två frågeställningar:? Är de grundläggande förmågorna relevanta för denna typ av operationer?? Vilken eller vilka av de grundläggande förmågorna låg till grund för framgång/misslyckande i operationen?Studien genomförs som en jämförande fallstudie där fyra operationer av militär och polisiär karaktär analyseras utifrån de grundläggande förmågorna. Data erhålls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation.Resultatet av studien visar att de grundläggande förmågorna är relevanta för anti-terrorist operationer och tillämpningen av dem kan bestämma utfallet av operationen. De förmågor som låg till grund för en lyckad eller misslyckad operation är verkan, skydd, und/info och ledning..

I Sverige har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte är sekretessbelagda. Att en allmän handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen där det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebär att Sekretesslagens regler blir tillämpliga.I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos Försäkringskassan som är skyddade av sekretess och vilka som får lämnas ut. Av uppsatsen framgår att det är Försäkringskassans handläggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lämnas ut eller inte. I vissa fall kan handläggare dock överlämna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgår hur bedömningen bör gå till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga.

The purpose of this Master thesis is to examine how college library managers perceive shelves of book reservation system in an integrity perspective. Privacy is an important part of everyday life in the society of today and according to some people, for example a former library lawyer in the Swedish Royal Library, these shelves conflicts with the Swedish law of Secrecy (Sekretesslagen 9 kap. 22 §). I am therefore interested in how they perceive this system: what weaknesses and strengths it has, why they implemented it, how they have interpreted this law. To answer this I have used a qualitative method called phenomenography and done interviews with five college library managers.