Populärvetenskaplig sammanfattning: Målet med studien är att se vilka samband som finns mellan insamlad fältdata och beräknad Satellitdata för bokskogsbestånd i södra Sverige (Häckeberga naturreservat och naturområde).Fältdata som använts består av uppskattat bladyteindex, beräknad biomassa samt kategoriserade åldersgrupper av 19 provytor bokskog (Fagus Sylvatica), indelat i tre grupper. Provytorna är 2025 m2 och består av homogen bokskog som motsvarar 3*3 pixlar i Satellitdata.Skogens bladyteindex uppskattas med hjälp av registrerad data från instrumentet LAI-2000 Plant Canopy Analyzer. LAI-2000 registrerar förhållandet mellan den strålningsmängd som når toppen av vegetationstäcket och den strålning som transmitteras ner genom bladverket. Definitionen av bladyteindex är den sammanlagda bladarean (m2) per markarea (m2) och är således enhetslöst. En skog kan ha ett indexvärde från noll och uppåt.

Several studies have analysed the relationship between Normalised DifferenceVegetation Index (NDVI) and radiative surface temperature. A main goal for moststudies have been to find the best method for carrying out land cover classificationsand to study land cover changes, based on a combination between the twoparameters. Since atmospheric components have a significant influence on bothparameters, most applications were based on multi-temporal data. The quality of theindividual values in such a combination is improved, but the biophysical justificationis uncertain. This study presents a different method, based on only the combination ofvalues that have been registered the same day and about the same time of the day.125 daily images of NDVI and 250 images of radiometric temperature were used inorder to analyse the relationship between (1) NDVI and radiative temperature and (2)NDVI and relative temperature difference between early morning and mid-day.Results between NDVI and radiative temperature show a significant negativecorrelation on areas where a distinct growing season develops, and a strong positivcorrelation where vegetation is abscent throghout the season.

Intensivt skogsbruk har medfört stora förändringar i den boreala skogens struktur och sammansättning. Epifytiska gammelskogslavar så som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hårt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen då de kräver gamla träd som substrat samt är känsliga för förändringar i mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lämpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det är fördelat i landskapet. Modellen baserades på en regressionsfunktion med data från Riksskogstaxeringens inventeringar av hänglavar som grund. En utsökning med kNN-data (Satellitdata över Sveriges skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelåg hög sannolikhet att påträffa bra habitat för garnlavar producerades.

Den enkla älgbetesinventeringen (ÄBIN) är en metod att skatta vinterstammens påverkan på ungskogarna. Tillsammans med modellberäkningar av fodertillgångens utveckling bör denna information utgöra ett gott underlag för beslut om en för flera parter acceptabel populationsnivå, vilket kan ligga till grund för lämplig avskjutning några år framåt. Projektets mål har varit att undersöka fjärranalysmetoder som eventuellt kan förenkla urvalsprocessen av ungskogsbestånd inom ÄBIN-rutoma. Idag identifieras och markeras alla bestånd där den aritmetiska medelhöjden på huvudstamm arna kan vara mellan en och fyra meter. I detta projekt har olika fjärranalysmetoders lämplighet att identifiera ungskog testats.

This thesis has focused on the possibility to use a satellite image method developed by Metria Mijöanalys to identify stands that are wrongly registered in Holmen Skogs database. The method is only intended for identifying stand with poor descriptions in Holmen?s database that needs to be updated and not for updating the stand information. The study area is located several km west of Hudiksvall on the borderline between Gävleborgs- och Västernorrlands län. The area is covered by a SPOT image from 2005. By which Metria Miljöanalys has made estimates of forest parameters for all stands in the area, and compared them with corresponding estimates according to the stand database.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Det var torkan under åren 1968 - 1973 som fokuserade världens uppmärksamhet till Sahelregionen, som är ett smalt bälte mellan Saharaöknen i norra Afrika och grässlätterna söder därom. De ovanligt torra åren hade lett till matbrist i form av förstörda skördar och annan vegetation, samt boskapsdöd. Året 1973 nådde torkan sitt klimax i Sahelområdet, vilket fick till följd att 50% av boskapen dog och hungersnöden tog mer än 100 000 människoliv (MacDonald 1986). Bilder och historier om undernärda barn och död boskap stimulerade en enorm katastrofhjälp. Denna kortsiktiga hjälp har följts av mer långsiktig hjälp för utveckling av Sahelländerna.Under de senaste 20 åren har torrperioderna blivit alltfler och man tvistar om huruvida det rör sig om klimatförändringar eller klimatvariationer.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Kan satellitbilder användas för att studera skador på bok och ek?Sedan mitten av 1970-talet har man sett ökande skador på skogen i stora delar av Europa. Olika storlek på skadorna och att storleken på skadorna skiljer sig åt beroende på var man befinner sig har gjort det svårt att förklara orsaken. För att undersöka ifall skadorna även ökat i Sverige har Skogsstyrelsen utfört inventeringar på bok- och ekbestånd i södra Sverige under tre tillfällen; 1988, 1993 och 1999. Resultatet från undersökningen visar att konditionen hos bok och ek i södra Sverige har försämrats sedan den första inventeringen 1988.

This master thesis project is a part of a project called ?Järboprojektet? at the regional board of forestry, the district of Gästrikland. The project will give answers to questions regarding if an analysis of satellite images can be used to contact and inform landowners of the located areas where precommercial thinning is useful. The whole project is a part of the National Board of Forestrys IT-stake where the analysis of satellite images will, at the latitudes possible, be adapted to each district in purpose to identify these areas in need of precommercial thinning. This master thesis project is based on a field inventory of identified objects where precommercial thinning is useful.