Nyckelbiotoperna utgör en betydande del av skogens biologiska mångfald. Detta gör att Skogsvårdsstyrelsens arbetemed att bevara dessa är av stor vikt. Det har visat sig vara möjligt för Skogsvårdsstyrelsen att med hjälp av Satellitbilder och förändringsanalysteknik följa upp vad som har hänt med de nyckelbiotoper som tidigare har inventerats. Denna studie syftar till att analysera Skogsvårdsstyrelsens nuvarande arbete med att skydda och bevara nyckelbiotoper och vidare analysera innebörden av en användning av Satellitbilder i detta arbete. Studien baserades på intervjuer med fem anställda från fyra olika distriktskontor, alla tillhörande Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland.

Inom Försvarsmaktens vädertjänst används ett PC-program för att beräkna illuminansen från måne och stjärnor under loppet av en vald natt. Korrektion för moln görs därefter genom ett schematiskt förfarande. I detta arbete ges förslag till två förändringar av ljusprognosmodellen.1. Parametern ?markytans tillstånd? införlivas i modellen, samtidigt som hänsyn tas till mängden (och typen av) moln.

Ett av många nya användningsområden för smartphones är att använda dem somcaddie på golfbanan. Golfaren kan få hjälp med avståndsuppskattning till intressantapunkter på banan genom att dessa punkter programmeras in och jämförs medsmartphonens inbyggda positioneringssystem. Den här rapporten visar hur det med enbildsegmenteringsalgoritm går att slippa det manuella arbetet med att lägga inpositioner för sandbunkrar på golfbanan. Algoritmen som tagits fram arbetar påSatellitbilder som smartphonen kan ladda ned via dess Internetanslutning. Golfarenkan i ett tänkt scenario ge sig ut på en godtycklig golfbana och få hjälp medavståndsbedömning enbart med hjälp av Satellitbilder och smartphonens gps.

Insamling av skogliga data är en viktig komponent i alla skogsorganisationers eller företags planeringsprocess. Traditionellt har man använt sig av flygtolkning och uppföljning i fält för att ta fram skogliga data. Men metoden är relativt dyr och därför har jag valt att titta på alternativa metoder där man använder Satellitbilder eller variabler som skattats utifrån Satellitbilder för att automatiskt avgränsa bestånd med hjälp av segmenteringsteknik. För undersökningen har jag använt skogsvårdsstyrelsens skogsinnehav i Bäcksjön. Fastigheten ligger ca.

Skogsstyrelsen har tagit fram underlag där de visar hur mycket ungskog det finns i alla älgförvaltningsområden i Sverige. Detta gör de genom analys av Satellitbilder. Skogsstyrelsen använder mängden ungskog som ett mått på hur mycket foder det finns för älgarna. De påpekar att man bör komplettera med fältinventeringar för att få en mer rättvis bild av fodertillgången, men i 2012- och 2013 års foderprognoser ingår inte fältinventeringar i underlaget. Problemen med metoden är att utan fältinventeringar får man inte en rättvis bild av fodertillgången i ungskogen. Det är inte alla ungskogar som erbjuder bra föda för älgen, t.ex.

Detta examensarbete är gjort på uppdrag av skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland. Det övergripande syftet är att finna en metod som visar förekomsten av igenväxande hagmarker i Västra Götaland, samt ett sätt att beskriva tillståndet på dessa. Tillståndet skall beskrivas ur naturvårdssynpunkt och produktionssynpunkt. Tyngdpunkten ligger på naturvård. Även rådgivning om de praktiska åtgärderna behandlas..

De virvelgator som bildas i atmosfären bakom höga berg på öar påminner till utseendet starkt om de periodiska flöden som uppstår vid strömning kring en cirkulär cylinder. Friktionen mellan fluiden och cylinderns yta gör att det bildas en vak nedströms cylindern. Periodisk virvelspridning där von Kármán-virvlar sänds ut kan uppstå. Utifrån Reynolds tal går det att karaktärisera strömningen och med hjälp av en numerisk modell kan tillstånden simuleras. Saknas en turbulensmodell i algoritmen blir resultaten för höga Reynolds tal felaktiga. De atmosfäriska virvelgatorna uppstår dock inte på grund av friktion.

Inom ramen för riksskogstaxeringen genomförs årligen en stickprovsinventering som syftar till att samla in data som bl.a. ligger till grund för samhällets planering av skogsresurserna samt för uppföljning av förändringar i miljön. En del i den framtida utvecklingen av riksskogstaxeringen blir att integrera fältmätningarna med Satellitbilder. Införande av Satellitbilder kommer att öka skattningskvaliten för många variabler. F ör att Satellitbilder skall kunna användas på ett effektiv sätt krävs att skogsmarken kan avgränsas från övriga ägoslag.

På senare år har etableringen av 3D-applikationer på internet, för att visualisera geografiska områden och platser blivit allt vanligare. Exempel på sådana applikationer är tjänsterna Google Earth och Street View, som levereras av företaget Google. Den snabba utvecklingen av 3D-tjänsterna har medfört bättre bildupplösning och mer detaljerade Satellitbilder. Detta har i sin tur fört med sig att integritets- och säkerhetsrelaterade frågeställningar relaterade till 3D-applikationerna har aktualiserats. Från flera håll i världen har Google stött på ifrågasättanden och protester.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Kan Satellitbilder användas för att studera skador på bok och ek?Sedan mitten av 1970-talet har man sett ökande skador på skogen i stora delar av Europa. Olika storlek på skadorna och att storleken på skadorna skiljer sig åt beroende på var man befinner sig har gjort det svårt att förklara orsaken. För att undersöka ifall skadorna även ökat i Sverige har Skogsstyrelsen utfört inventeringar på bok- och ekbestånd i södra Sverige under tre tillfällen; 1988, 1993 och 1999. Resultatet från undersökningen visar att konditionen hos bok och ek i södra Sverige har försämrats sedan den första inventeringen 1988.

Vårt examensarbete har resulterat i ett sökverktyg för råa obearbetade satellitscener. Den är tänkt att användas som modell för SSC Satellitbilds egna slutgiltiga sökmotor som i huvudsak skall användas av kundtjänsten och försäljningsavdelningen hos SSC Satellitbild. För att skapa detta prototyp-sökverktyg har vi valt att använda ESRIs desktop mapping-programvara ArcView, och dess applikationsspråk Avenue. Med Avenue ville vi bygga ett sökverktyg som via ett antal formulär ställer upp villkor för utsökning ur en databas. Databasen består i vårt exempel endast av en tabell, som innehåller information om ett antal scener.

Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur?. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling.

Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur?. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling. Den praktiska delen innehåller två projekt för delar av centrala Tullinge.

Den enkla älgbetesinventeringen (ÄBIN) är en metod att skatta vinterstammens påverkan på ungskogarna. Tillsammans med modellberäkningar av fodertillgångens utveckling bör denna information utgöra ett gott underlag för beslut om en för flera parter acceptabel populationsnivå, vilket kan ligga till grund för lämplig avskjutning några år framåt. Projektets mål har varit att undersöka fjärranalysmetoder som eventuellt kan förenkla urvalsprocessen av ungskogsbestånd inom ÄBIN-rutoma. Idag identifieras och markeras alla bestånd där den aritmetiska medelhöjden på huvudstamm arna kan vara mellan en och fyra meter. I detta projekt har olika fjärranalysmetoders lämplighet att identifiera ungskog testats.