Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av Sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av Sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av Sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor.

Back, I. & Hörberg, A. (2009). En ordförandegrupps känsla av Sammanhang. C-uppsats i pedagogik.

Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av Sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av Sammanhang.  Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av Sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av Sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av Sammanhang..

SammanfattningSyftet med denna studie är att få insikt hur musiklärare för grundskolans senare år planerar, genomför och organiserar ?Musikens Sammanhang och funktioner?, en del av musikämnets centrala innehåll. Det centrala innehållet är obligatoriskt och ska ingå i undervisningen. Musikens Sammanhang och funktioner innebär att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska Sammanhang. Avsikten med detta examensarbete är att få kunskap om frågeställningar angående musiklärares förhållningssätt till att undervisa inom detta specifika område.

Syftet med studien var att identifiera faktorer i arbetet med utvisningshotade ungdomar som de anställda uppfattar som stärkande för sin känsla av Sammanhang. Under arbetets gång har åtta anställda på boenden för ensamkommande ungdomar intervjuats. Den teoribakgrund som har legat bakom studien bygger på känsla av Sammanhang (KASAM). Resultatet i min studie visar att mina intervjupersoner har en hög känsla av Sammanhang. De upplever att de har ett svårt arbete men också resurser för att klara det svåra arbetet med utvisningshotade ungdomar.

Syftet med den här studien var att försöka förklara utbrändhet genom att försöka förstå människors känslor av Sammanhang på arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att människor ska få känslor av Sammanhang på arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vård- och omsorgsprojekt: en projektledare och två medarbetare. Vi har utifrån Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet är områden som är viktiga för att få en känsla av Sammanhang på arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrån Aaron Antonovskys salutogenetiska synsätt och hans begrepp KASAM - känsla av Sammanhang.

Folkhälsovetenskapligt program.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av Sammanhang samt huruvida kön och ålder påverkar dessa relationer. Studien genomfördes på kadetter genom en enkätundersökning. Enkäten bestod av bakgrunds frågor, yrkesrelaterade möjliga själv (The Possible Selves Statements Test), personlighet (The Five Factor Personality Inventory) och känsla av Sammanhang (KASAM). Resultatet visar att kluster (K-means) av personlighetsprofiler inte skiljer sig signifikant åt vad gäller möjliga själv, däremot uppvisades skillnader mellan personlighetsprofilerna vad gäller känslor och förväntningar kring möjliga själv. Liknande resultat erhölls avseende relationen mellan KASAM och möjliga själv.

I dagens kunskapssamhälle, som karakteriseras av ständiga förändringar, utgör anställda en viktig roll för företags framgång. Personalfrågor är därför av stor betydelse för företag idag. Syftet med denna studie var att studera personalvetares arbetssituation. Utgångspunkten var Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell, Antonovskys (1991) teori om känsla av Sammanhang samt Ryffs (1989a, 1989b) modell över psykologiskt välbefinnande. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex personalvetare genomfördes.

I Sverige insjuknar ca 30 000 personer årligen i stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebär ett stort lidande för individen. I nuläget finns endast lite forskning kring de faktorer som påverkar känslan av Sammanhang hos individer som genomlidit en stroke. Syftet med studien var att utifrån självbiografier ta reda på vad som bidrar till individens ökade känsla av Sammanhang. Studien utgick från en kvalitativ ansats baserat på fyra självbiografier.

I denna uppsats undersöker jag relationen mellan känsla av Sammanhang (KASAM) och styrkan i den religiösa tron (SCSORF) genom en enkätundersökning genomförd utifrån ett bekvämt urval. Resultatet från undersökningen visade att ingen korrelation föreligger mellan KASAM och SCSORF och att styrkan i den religiösa tron därför inte kan antas påverka KASAM. Dock innebär urvalsmetoden och storleken på urvalet (n = 22) att denna slutsats är osäker och att en större undersökning med bättre forskningsdesign behövs för att slutligen kunna fastställa om styrkan i den religiösa tron påverkar KASAM..

Syfte:Uppsatsens syfte är att studera och förklarahurbemanningskonsulters yrkesidentitet påverkas av attverka i ett interorganisatoriskt Sammanhang. Vidare är syftet att studeraoch förklara hurbemanningskonsulters lojalitet påverkas som en följd av de temporära grupperna.Metodik:I den här kandidatuppsatsen så har en tvärsnittsstudie tillämpats som forskningsstrategi. Fortsatt så har en abduktiv forskningsansats används. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med bemanningskonsulter som är verksamma i bemanningsbranschen.Slutsatser:Vi har sett att bemanningskonsulters yrkesidentitet och lojalitet har påverkats av att verka i ett interorganisatoriskt Sammanhang. Studien har visat att bemanningskonsultersyrkesidentitet präglas av flexibilitet och anpassningsbarhet och att de omdefinierar sig själva i syfte att passa in i de olika kundföretagen.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (<80) känsla av Sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163.

Ungdomsarbetslöshet är problem för den drabbade individen och för samhället. Ungdomarsom hamnar utanför arbetsmarknaden har svårare att ta sig tillbaka igen och de risker ett liv i utanförskap med dålig ekonomi och försämrad psykisk hälsa. En stark känsla av Sammanhang är en skyddsfaktor mot svåra livshändelser såsom arbetslöshet. Syftet med studien var att med hjälp av Antonovskys (1991) teori om känsla av Sammanhang öka kunskapen om huruvida unga vuxnas emotionella välbefinnande påverkas av situationen som arbetssökande och inskrivna i det arbetsmarknadspolitiska programmet Jobbgarantin för ungdomar. Vidare ärsyftet att belysa vilka tankar kring och strategier för framtiden dessa unga vuxna har, och om det går att se en koppling mellan olika förhållningssätt till framtiden och individens känsla av Sammanhang.Detta resulterade i en kvalitativ studie med en fenomenologisk och till viss del deduktivansats.

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av Sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd.