Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av Sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år.

Det krävs mycket av en människa som måste fly sitt hemland. När dessutom ett barn flyr utan sina föräldrar eller andra anhöriga är det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lägger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i västvärlden. Kraven och förväntningarna på dessa flyktingbarn är svåra att förstå. För att få en djupare förståelse för de ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn upplever barnens känsla av Sammanhang, vilket föranledde frågeställningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande flyktingbarnens känsla av Sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens känsla av Sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn.

Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av Sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi.

 Denna studie syftar till att redovisa hur etniska stereotyper kan användas vid individers identifikationer med andra i sociala Sammanhang samtidigt som man stöter undan andra grupper. Eftersom studiens utgångspunkt är att etnicitet är en social konstruktion kommer studien även att redovisa för hur ungdomar i olika sociala Sammanhang konstruerar etniska identiteter beroende på tidpunkten i deras liv och situationer de befinner sig i. .

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förändringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av Sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB.

Manipulation är ett gemensamt drag i sekteristiska rörelser som vill ta bort jag-identiteten och ersätta den med något annat. Syftet med studien var att belysa vilka reaktioner anhöriga får då en nära familjemedlem är med i ett religiöst sekteristiskt Sammanhang. Metoden är kvalitativ med interaktiv induktion. Öppna, icke standardiserade intervjuer som följt en temaguide gjordes utifrån ett snöbollsurval som sedan analyserades på gruppnivå efter de riktlinjer Grounded Theory har. Metoden är vald därför att det finns litet forskning på området och är särskilt lämplig när sociala processer ska undersökas.

En stor del av vardagen består av att äta i olika sociala Sammanhang där val hela tiden ska göras utifrån hur och vad som ska ätas. Syftet med studien var att undersöka hur unga upplever att det finns ett direkt eller indirekt grupptryck som kan påverka matvalet i olika sociala Sammanhang samt hur grupptrycket kan se ut. I studien intervjuades fem informanter i åldern 17-25. Resultatet visade att det finns ett direkt grupptryck i form av direkta kommentarer till hur och vad någon äter. Resultatet visade även att ett indirekt grupptryck finns i olika Sammanhang.

Då positiva hälsoeffekter av utevistelse påvisats inom forskning är det angeläget att det skapas möjligheter för de äldre att på olika sätt dra nytta av sin utemiljö. Möjlighet till utevistelse vid äldreboende är beroende av strukturer i den fysiska, sociala och kulturella miljön. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns, för att de boende ska tillgodogöra sig utomhusmiljön. Teoretiska utgångspunkter har varit miljöerbjudanden och känsla av Sammanhang. Ett äldreboende med salutogen omsorgsprofil och tillgång till ute-miljö med många möjligheter har studerats.

Stora krav ställs på lärare i dagens samhälle. Genom att studera hur lärare mår kan faktorer som påverkar deras hälsa upptäckas. Ett sätt att undersöka det är mäta deras känsla av Sammanhang (KASAM). I denna studie har undersökts den känsla av Sammanhang lärare i grundskolan har i sitt yrkesliv. I studien användes en enkät som delades ut till 60 lärare som var verksamma inom årskurs ett till sex på tre olika grundskolor i Luleå kommun, varav 43 lärare besvarade enkäten.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-,Social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pSammanfattningRelationen - en väg till Sammanhang? En kvalitativ studie om ungdomars upplevelse av känsla av Sammanhang.32 sidor.Författare: Tova Heiniemi, Sirje KarjelHandledare: Åsa Källström CaterSyftet med studien är att fördjupa kunskapen om ungdomars upplevelse av Sammanhang i en miljöterapeutisk relation. Under adolescensen måste många avgörande beslut fattas som påverkar hur det framtida livet som vuxen blir. Ungdomar med psykosocial problematik kan sakna de inre och yttre resurser som krävs för att hantera dessa val konstruktivt. Dessa ungdomar kan ofta hjälpas genom att göras delaktiga i en miljöterapeutisk verksamhet.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av Sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av Sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Det finns en rad satt att beskriva gallringsformen. Ofta används begreppet gallringskvot i dessa Sammanhang utan att närmare ange vilken metod eller definition som använts for att beräkna den. Detta kan lätt leda till att missuppfattningar uppstår. Denna studie belyser olika definitioners känslighet for bland annat beståndsstruktur, gallringsform och stickvägsavstånd. Studien innehåller dessutom en jämforelse mellan olika metoder att mäta och uppskatta gallringskvoten i ett bestånd.

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utemiljön i pedagogiska Sammanhang. Jag vill även beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess användning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgå från pedagogers tankar på en traditionell förskola och en uteförskola för att se om några skillnader och likheter finns i deras tänkande. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger på den traditionella förskolan samt två pedagoger på uteförskolan.

Manipulation är ett gemensamt drag i sekteristiska rörelser som vill ta bort jag-identiteten och ersätta den med något annat. Syftet med studien var att belysa vilka reaktioner anhöriga får då en nära familjemedlem är med i ett religiöst sekteristiskt Sammanhang. Metoden är kvalitativ med interaktiv induktion. Öppna, icke standardiserade intervjuer som följt en temaguide gjordes utifrån ett snöbollsurval som sedan analyserades på gruppnivå efter de riktlinjer Grounded Theory har. Metoden är vald därför att det finns litet forskning på området och är särskilt lämplig när sociala processer ska undersökas.

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika Sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.