I detta arbete görs en textstrukturell analys av karaktären muminmamman i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen (1945) och i Pappan och havet (1965) med hjälp av frågeställningarna; Är mamman en könsstereotyp eller en så kallad platt karaktär i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet? Kan man se skillnader i hur muminmamman beskrivs i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet ur ett könsperspektiv? Textens referentbindning av karaktärer och muminmammans handlingar kategoriseras och undersöks med ett könsperspektiv.Böckerna, som är den första och den sista i serien om muminfamiljen, visar sig bära en könsstereotyp bild av muminamman, starkt knuten till en konservativ modersroll. Tvärtemot vad andra skribenter hävdat öppnas inte muminmammans könsstereotypa mönster upp mot andra möjligheter i den senare boken. Hennes karaktär fördjupas men isärhållandet av könen består..

Detta examensarbete handlar om hur uppspänningen av slutväxelhus i fixturer kan förbättras för att erhålla bättre Rundhet på slutväxelhusets lockhålsdiameter. Arbetet har utförts hos företaget GETRAG All Wheel Drive i Köping. Slutväxeln är en av komponenterna i GETRAG:s fyrhjulsdrift som fördelar kraften från motorn till bakhjulen. Slutväxelns ytterhölje kallas slutväxelhus och är tillverkat i aluminium. Slutväxelhuset spänns fast i en fixtur i en av företagets bearbetningsmaskiner kallad ?Heller 4? där det bearbetas i en rad olika operationer varvid den största innerdiametern med ett mått på 158 mm blir orund i tillverkningen.

Rapporten avser ett examensarbete inom maskiningenjörsprogrammet vid Karlstad universitet, uppdragsgivaren är Metso Paper Karlstad AB.Metso Paper tillverkar tissuemaskiner för pappersindustrin och utför även service samt utveckling av dessa produkter. Tissue är mjukpapper och med detta avses hygienpapper och servetter. Fokus i uppgiften var att kostnadseffektivisera bärcylindern, vilken är en ingående komponent i tissuemaskinen. Bärcylindern är en vals som sitter monterad i slutet på maskinen, i det område där det färdiga papperet rullas upp på spolar. De analyserade objekten har dimensionerna; diameter 900mm med längden 2825mm samt diameter1100mm med längden 5550mm.Inledningsvis analyserades bärcylinderns huvudfunktioner, vilka kan sammanfattas:? Att med vakuum transportera spetsen (smal pappersbana) från spetsblåsningsrännan till anläggningsytan mellan bärcylinder och upprullningsspole.? Att stödja pappersbanan under upprullning på spole.? Att skapa ett anläggningstryck mot upprullningsspolen så att ett drivande moment uppstår.

Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.

Vägar och järnvägar är viktiga transportsystem som har stort påverkan på vårt vardagliga liv. Att fortsätta utvecklingen för att skapa större förståelse för hur dessa konstruktioner påverkas av nedbrytning är viktigt för att inte skapa långlivade konstruktioner som inte uppfyller morgondagens förändrade krav. Hos konstruktioner som består av ballastmaterial beskrivs nedbrytning orsakad av yttre laster främst som förändringar på jordmassans egenskaper. Ett steg i riktningen för att bättre förstå nedbrytning är att beskriva de kornformsförändringar som uppkommer. Ett antal beskrivande storheter för kornform presenteras: soliditetcirkularitet, aspect ratio, roundness och .

Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.