För personer med funktionsnedsättning har vardagen förändrats väldigt genom tiderna. Från att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glåpord och haft begränsade rättigheter har personer med funktionsnedsättningar i senare tids handikappolitik helt andra rättigheter där de skall ha möjlighet att leva som andra och få ett bättre bemötande. Vi har i denna studie undersökt två kvällstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man använder termen Rullstolsburen i sina artiklar och hur detta användande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsättning. Vi valde ut dessa två tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och är de största av de kvällstidningar som produceras och därmed har flest läsare som påverkas av artiklarna. För att begränsa oss och även för att påvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, är materialet som användes från april 2009 och tre år tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi använde 81 st artiklar till studien. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat språkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man använder termen Rullstolsburen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur idrottslärare utformar friluftslivsundervisningen för rullstolsburna elever som går i klasser med icke rullstolsburna. Vi ställde följande frågor: Hur bedriver idrottslärarna friluftsundervisning i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar finns det för rullstolsburna elever i friluftslivsundervisningen? MetodVi har genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare på tre olika skolor. De intervjuade idrottslärarna undervisar eller har undervisat i idrott och hälsa i en klass där en Rullstolsburen elev har ingått. ResultatDe intervjuade idrottslärarna bedriver en relativt varierad friluftslivsundervisning där de rullstolsburna eleverna är med i friluftslivsundervisningen i det de kan, vilket är det mesta av nämnda undervisning. Lärarna menar att det största hindret är den eländiga terräng som skogen ibland kan bjuda.

Detta examensarbete undersöker hur tillgänglig och användbar utemiljön är i Flagghusen i Malmö för funktions- och rörelsehindrade samt tar fram förslag på åtgärder som behövs för att göra platsen mer tillgänglig. Flagghusen är ett nybyggt område i Västra Hamnen i Malmö där kommunen satsat på hållbar stadsutveckling, därav valet av plats för vår studie. Studien av området har utgått ifrån lagar, regler och förordningar med avseende på utemiljöns utformning av tillgängligheten och användbarheten för funktions- och rörelsehindrade. Det som undersökts i området är markbeläggning, entréer, nivåskillnader, gång- och cykelbanor samt övergångsställen och korsningar. En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer och deltagande observationer. För att få kunskap om arbetsprocessen i Flagghusen har diskuterande samtal hållits med aktuella personer på Stadsbyggnadskontoret. En omfattande litteraturgranskning har gjorts för att få kunskap om ämnet tillgänglighet. Att göra en plats tillgänglig för alla borde inte vara svårt, däremot är behoven olika beroende på vilken typ av funktionshinder en person har.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser.

In Sweden there are 560 000 disabled people over the age of 16, half of those are in use of some kind of mobility device.Living with a disability means that due to injury or illness you are having trouble functioning without devices or assistance in your daily life and has a big impact on the independence of the disabled user.The everyday life for disabled parents with young children are different depending on the type of disability and mobility device.Today there is no alternative to the stroller for the disabled user who use mobility advises. This causes problems when the disabled person on there own have/want to move the child.The following statement have been the cornerstone for this project: How to make it possible for a wheelchair user to move a child, in the 0-2 year, for longer distances with a focus on independence and safety for both adult children?Due the process, of industrial design, this question and problem have been solved during 10 weeks. The process have contained parts as meeting with users, analyzing, concept development, evaluations, mock-up making, testing, shape & color development etc. This in the end have resulted in a full scale model of the appearance of a proposed product.The result is a stroller witch can be connected to the users specific wheelchair due two one time adjustments.

The purpose with this paper is to get an idea about the interaction between persons sitting in a wheelchair and the society. We have carried through some literary studies to complement the methods we have chosen. We have interviewed a person who is sitting in a wheelchair to get that persons perspective. We have also carried through a participated observation with ourselves sitting in wheelchairs. Our purpose with these methods was to examine how a person sitting in a wheelchair interacts, verbally, non-verbally as well as how the physical environment is adapted.

Arbetsterapeuter tillfrågas ibland att delta i arbetsgrupper vid ny- eller ombyggnation av gruppbostäder. Det finns ingen forskning eller sammanställning om hur det egentligen förhåller sig i den fysiska miljön på gruppbostäder i Sverige. Syftet med uppsatsen var att kartlägga den fysiska tillgängligheten på gruppbostäder i förhållande till tre olika personprofiler med instrumentet Housing Enabler. Studien har en kvantitativ ansats av en deskriptiv karaktär. Mätningar genomfördes på 18 gruppbostäder för vuxna med beslut enligt LSS.

Det finns idag ungefär 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för rullstolsburna passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som Rullstolsburen. För den teoretiskaförankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag.

Syftet med denna uppsats är att studera hur man i Örebro arbetar med den fysiska tillgängligheten i staden, och vilka erfarenheter detta arbete har gett. Jag utgår från tre frågor. Hur arbetar man politiskt när det gäller tillgänglighet i Örebro? Hur planerar man praktiskt inom Örebro kommun med frågor kring tillgänglighet i staden? Hur ser rullstolsburna på tillgängligheten i Örebro? För att besvara frågorna studerar jag litteratur och gällande lagar som behandlar ämnet tillgänglighet på olika sätt. Jag genomför även tre intervjuer som jag spelar in med en politiker, en tjänsteman samt en person som är Rullstolsburen.

Denna uppsats är ett examensarbete inom ämnet Biomekanik. Studenterna Ingrid Bertilsson och Viktor Larsson har utfört ett utvecklingsprojekt i samarbete med Hälsoteknikcentrum Halland (HCH). Projektet har med en användarcentrerad utvecklingsprocess arbetat fram en funktions prototyp av ett växlat rullstolshjul och en reglerande lösning. Funktionsprototypen har också möjliggjort tester. Denna prototyp är utvecklad för att avhjälpa de rullstolsburnas problem med lutande plan och svårmanövrerad terräng.

Syftet med arbetet är att lösa problemet med det befintliga låset till spjälsängen Sesam, en säng anpassad för funktionshindrade småbarnsföräldrar som genom att ha grindar på fram-sidan gör det lätt även för en Rullstolsburen eller muskelsvag person att komma åt. Problemet är dels att grindarna behöver lyftas upp för att öppnas, ett moment som kan vara svårt för en person med nedsatt muskelfunktion. Det andra problemet är att överliggaren är för lätt att öppna inifrån och har dålig hållfasthet.Målet är att i samarbete med Mayday Aid AB ta fram ett lås som löser problemet.Metod: BAD, MAD, CAD, Benchmarking, Past- och real time studies.Bakgrund: Antalet föräldrar med funktionshinder ökar snabbt.2 Detta kan tyda på en attitydförändring med en ökad social integration och en naturlig förväntan att leva ett fullvärdigt liv. I deras syn på sig själva har de försökt avlägsna sig från rollen som vårdtagare och i stället ser de sig som självständiga individer med i stort sett samma behov, rättigheter och skyldigheter som alla andra. En vid sjukdomsbild har genomförts för att på bästa sätt tillmötesgå målgruppen vid utformningen av produkten.Resultat:Låset ?Sleepsafe? tillverkat av björkplywood som bevisligen minskar den kraft som behövs för att öppna grindarna.

Med Skistar som uppdragsgivare ska ett område på ca 28 000m2 projekteras för nytt gästboende i Lindvallen, Sälen. Boendet ska handikappanpassas. Syftet med projektet är att ge Skistar en infallsvinkel på hur området kan utformas med speciellt hänseende på en god handikappanpassning.Boendet riktas mot gäster med eller utan handikapp som kommer för att semestra och utöva alpin skidåkning. De handikapp som boendet riktar sig mot är personer med rörelsehinder som använder manuell eller liten eldriven rullstol samt personer med nedsatt syn eller hörsel. Eftersom detta är ett gästboende innefattas boendet inte under de regler som gäller för handikappanpassning enligt Boverkets byggregler.

På många platser i samhället stöter funktionshindrade människor på hinder som gör det svårt för dem att komma fram till sitt mål. Detta examensarbete handlar om hur tillgängligheten är på kyrkogårdar, för rörelsehindrade personer.Arbetet är uppdelat i en metod och materialdel, en litteraturstudie, en resultatdel och en diskussionsdel. I metoddelen förklaras hur jag gått tillväga med genomförandet av arbetet. Litteraturstudien handlar om tillgänglighet och vad det innebär. Det finns en lag om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas för att öka tillgängligheten i samhället.

Människan anses alltid vara utgångspunkten vid olika byggnationer. Människans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. Hänsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgängliga och användbara.Tillgänglighet och användbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnå bostäder som är tillgängliga och användbara framförallt för personer med funktionsnedsättningar och funktionshinder. Kraven har skärpts särskilt gällande projektering av nybyggnation samt ändring av byggnader.Gavlegårdarna har under 2012 byggt nya bostadslägenheter med hög tillgänglighet.

Detta examensarbete handlar om det tätortsnära skogsområdet Stadsliden, en knapp kilometer från Umeå stadskärna. Syftet med denna studie är att undersöka attityder och besöksmönster som är kopplade till Stadsliden och hur området kan anpassas bättre till besökarnas önskemål med lämpliga förvaltningsåtgärder så som skogsskötsel, planering och information. Studien utfördes genom en enkätdel riktad till de närboende samt kompletterande kvalitativa intervjuer med olika intressenter. Totalt har 206 respondenter i åldrarna 17 till 85 år deltagit i enkätstudien och dessutom har åtta kompletterande intervjuer utförts. I de kompletterande intervjuerna deltog en idrottslärare för låg- och mellanstadiet, en idrottslärare för högstadiet, en förskollärare, en lärare i svenska för invandrare, en medlem i den lokala orienteringsklubben Umeå OK, ungdomsskidtränare för Täfteå IF, en medlem i gruppen ?Hundparken 2200? och en Rullstolsburen medlem i föreningen Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder (DHR).