Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten och användbarheten för barn i Rullstol, på olika lekplatser i Lunds kommun. Fyra olika bedömningsinstrument/manualer användes för att bedöma tillgängligheten och användbarheten (Housing Enabler, egenkonstruerad checklista, egenkonstruerad intervjuguide och egenkonstruerad observationsmanual). Resultatet visade att lekplatser i Lunds kommun är långt ifrån så handikappanpassade som en anställd vid Lunds stadsbyggnadskontor påstod att de var. Majoriteten var heller inte tillgängliga och användbara, vilket delvis berodde på miljöns utformning, men också på ett barns funktionshinder.

Tillgänglighet och rätten att deltaga i samhället, oavsett funktionsnedsättning eller inte, bör vara på lika villkor för alla individer. Regeringen har satt upp mål för att undanröja enkelt avhjälpta hinder innan utgången av 2010, vilket nu har passerat. Syftet med studien var att beskriva tillgängligheten på hamburgerrestauranger för personer i Rullstol samt undersöka i vilken omfattning enkelt avhjälpta hinder och övriga hinder existerade. Vid undersökningen användes en checklista för att bedöma sju hamburgerrestauranger i en mellanstor stad i Sverige. Bedömningsområdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/Ramp, Rum och utrymme, Toalett användbar för personer i Rullstol, Beställningsdisk, Skyltning och Inredning.

Abstrakt Vi har studerat hur människor som använder Rullstol upplever och hanterar stirrandet. Enligt Garland-Thomson (2009) så kan stirrandet fixera en persons kön, etnicitet, klass och funktionsförmåga, vilket kan hindra personen som använder Rullstol att vara något annat än sin funktionsnedsättning. Stirrandet kan fungera både stigmatiserande och kategoriserande, enligt Garland-Thomson. Alla informanterna har erfarenheter av stirrande, och vi har hittat fem olika blickar som vi tematiserat och kallar för den nyfikna blicken, den medlidande blicken, den beundrande blicken, den undvikande blicken och den utstirrande blicken. Klart är att de alla påverkar informanterna olika, och hur man reagerar över stirrandet är beroende av kontexten.

Det finns idag ungefär 90 000 Rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för Rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för Rullstolsburna passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland Rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som Rullstolsburen. För den teoretiskaförankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag.

Uppskattningsvis 2000 personer lever med diagnosen tetraplegia i Sverige idag. Orsaken till skadan är trauma mot halskotpelaren som resulterar i total förlamning i bålen och de nedre extremiteterna. Ju högre upp skadan är placerad, desto större blir även förlamningen i de övre extremiteterna. Det traditionella sättet, att driva en manuell Rullstol framåt med hjälp av drivringen, är med dessa funktionsbortfall, inte optimalt för att ta sig framåt eller över hinder. Ett prototyphjälpmedel, som förändrar rörelsemönstret till att större delen av kraften riktas i tangentiell riktigning framåt, med hjälp av de starkaste kvarvarande musklerna, utvecklades i projektet.Projektet har tillämpat dynamisk produktutveckling, med användarna i fokus, för att få fram en prototyp som uppfyller användarnas krav och som framförallt är användarvänlig.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur idrottslärare på högstadiet definierar ordet inklusion och hur idrottslärarna inkluderar elever med rörelsehinder i den vanliga idrottsundervisningen. För att lyfta fram elevens röst, så var även syftet med denna undersökning att ta reda på hur det är att vara med på idrottsundervisningen, sett från en rörelsehindrad elevs perspektiv.  Fyra idrottslärare och en elev som sitter i Rullstol har genom kvalitativa intervjuer visat att lärarna anser att inkludering är någonting centralt och viktigt i dagens idrottsundervisning. Idrottslärarna i studien hade liknande definitioner av inklusion och menade att det är viktigt att hela tiden kunna anpassa undervisningen så att eleverna kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Lärarna gav som exempel att under till exempel orienteringsmomentet så fick eleven orientera på en stadsbana där underlaget var mer anpassat för Rullstol. Eleven i undersökningen beskrev att denne aldrig känt sig utanför på idrottslektionen och förklarade vikten av att ha en bra dialog tillsammans med sin idrottslärare. Alla idrottslärare som deltog i studien var medvetna om vilka anpassningar som behövdes göra när en rörelsehindrad elev fanns med på idrottslektionerna.

Med Skistar som uppdragsgivare ska ett område på ca 28 000m2 projekteras för nytt gästboende i Lindvallen, Sälen. Boendet ska handikappanpassas. Syftet med projektet är att ge Skistar en infallsvinkel på hur området kan utformas med speciellt hänseende på en god handikappanpassning.Boendet riktas mot gäster med eller utan handikapp som kommer för att semestra och utöva alpin skidåkning. De handikapp som boendet riktar sig mot är personer med rörelsehinder som använder manuell eller liten eldriven Rullstol samt personer med nedsatt syn eller hörsel. Eftersom detta är ett gästboende innefattas boendet inte under de regler som gäller för handikappanpassning enligt Boverkets byggregler.

I denna rapport redovisas arbetsgången för produktutvecklingen av ett Rullstolsunderrede med nya design- och konstruktionslösningar. Det slutliga konceptet är ett underrede med två centrala konstruktionslösningar; en hydraulcylinder som medger vertikal sitthöjdsjustering, samt en vaggfunktion i sittplattan som medger ökad balans vid vinkeljustering. Samtliga funktioner på underredet har anpassats för att erbjuda ett enklare och renare ramverk..

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut.Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material.

This is a thesis for a Bachelor Degree Project, performed in the subject MechanicalEngineering. The students Roger Malmberg and Simon Hagberg have carried out adesign project on behalf of the recently established company J&D Assisting systems,located in Halmstad.The project consisted in developing J&D's first prototype of a power assisting solutionfor wheelchairs. A power assisted wheelchair combines human power, which is deliveredby the arms through the pushrims, with electrical motors, which are powered by a battery.The power assisted wheelchair is aimed at customers, who have used a regularwheelchair for a long time, but who have become weaker or just need additional powerwhen driving uphill. This kind of wheelchair will provide additional power for users,which will spare their wrists, elbow and shoulders. The product is torque sensor free andinstead it relies on the velocity.

Denna rapport är ett resultat av det examensarbete som är den avslutande delen på utbildningen industriell design vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet har omfattat 2x20 poäng och har genomförts åt Liko AB i Alvik, Luleå, våren 2006. Liko är en av de ledande tillverkarna av personlyftar och lyftselar i världen. Syftet med projektet var att se över och förbättra en redan befintlig produkt, en lyftväst, som Liko tillverkar och säljer. Lyftvästen har inneburit nya möjligheter för rehabilitering av vuxna och habilitering av barn.

Ett fysiskt handikapp kan innebära stora begränsningar i livet. För de som sitter i Rullstol kan det vara mycket svårt eller till och med omöjligt att förflytta sig dit de vill och få uppleva aktiviteter som personer utan handikapp tar för givet. Det här kandidatarbetet har haft som syfte att ta fram en handikappanordning som ska göra det möjligt för Rullstolsburna att kunna ta sig ombord och iland från fritidsbåtar. Det finns redan olika lösningar på marknaden som syftar till att möjliggöra en sådan förflyttning, men målet med det här arbetet har varit att ta fram en lösning som är annorlunda jämfört med de befintliga lösningarna framförallt vad gäller möjligheten till att använda den från båten istället för från kaj, samt att den ska kunna installeras till en rimlig kostnad och dess design ska passa flertalet fritidsbåtar utan alltför stora krav på båtens utformning. Det viktigaste kravet på produkten är att den ska vara säker att använda. Det får inte föreligga någon risk för personskada.

BAKGRUND: Miljön påverkar personliga assistenternas arbetsställningar och fysiska arbetsbelastning och kan resultera i skadlig inverkan vid förflyttning av klient, men få studier är gjorda inom detta område. SYFTE: att kartlägga åtta personliga assistenters arbetsställningar, deras skadliga inverkan, ländryggsflexion och biomekanisk ländryggsbelastning vid två förflyttningar av klient. METOD: Stillbildsfotografier och videofilm har använts för kartläggning av arbetsställningar vid förflyttning av klient. Två förflyttningar av klient har studerats: uppresning från ryggliggande till sittande samt från sittande på sängkant till stående/till Rullstol. Fotografier har använts vid analys av arbetsställningar och observeration av skadlig inverkan.

SAMMANFATTNING:Äldre Rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de Rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i Rullstol som hade svårt att aktivera sig själva.

In Sweden there are 560 000 disabled people over the age of 16, half of those are in use of some kind of mobility device.Living with a disability means that due to injury or illness you are having trouble functioning without devices or assistance in your daily life and has a big impact on the independence of the disabled user.The everyday life for disabled parents with young children are different depending on the type of disability and mobility device.Today there is no alternative to the stroller for the disabled user who use mobility advises. This causes problems when the disabled person on there own have/want to move the child.The following statement have been the cornerstone for this project: How to make it possible for a wheelchair user to move a child, in the 0-2 year, for longer distances with a focus on independence and safety for both adult children?Due the process, of industrial design, this question and problem have been solved during 10 weeks. The process have contained parts as meeting with users, analyzing, concept development, evaluations, mock-up making, testing, shape & color development etc. This in the end have resulted in a full scale model of the appearance of a proposed product.The result is a stroller witch can be connected to the users specific wheelchair due two one time adjustments.