Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, Riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av Riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.

Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur religion med avseende på socialisation, moral och Riter i en ömsesidig påverkan, speglar och inverkar på konstruktionen av genus i Marianne Fredrikssons bok, Anna, Hanna och Johanna. Utifrån romanen analyseras hur romangestalterna förhåller sig i sina tankar och sitt praktiska liv till religiositet. Studien begränsas till socialiseringens inverkan, förhållandet till Riter och romangestalternas etiska resonemang..

Denna studie syftar till att skapa en förståelse hur julfester fungerar som en rit för socialisering in i organisationskulturer och hur de kan upplevas ur medarbetares perspektiv. För att göra det möjligt att undersöka detta syfte definierades tre frågeställningar: ?Hur upplever medarbetare att organisationens medlemmar kommunicerar angående julfesten??, ?Vilken mening tillskriver medarbetare inom organisationer julfester?? samt ?Vilken betydelse anser medarbetare inom organisationer att julfester har??. Först presenteras vad tidigare forskning har belyst angående Riter inom organisationer och socialisering och med detta som bakgrund genomfördes två fokusgruppssamtal där fyra personer inom vardera grupp fick diskutera kring deras upplevelser av julfester de tidigare deltagit på. Materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier om situerat lärande, organisationskultur samt om Riter och ritualer.

Syftet med att undersöka björnceremonin var från början att ge ett nytt perspektiv på rovdjuren. Nu är dock syftet att förklara varför samerna ägnade sig åt björnceremonin. Hur kan man förklara de Riter som björnceremonin innefattar? Jag vill helt enkelt tränga djupare ner i de teoretiska förklaringar som omger Riter och titta på om dessa går att använda när man ser på just den samiska ceremonin. Jag ska med hjälp av teorierna försöka finna nya svar i det material som många forskare studerat före mig.

Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ?Högtider och Riter?, ?Heliga rum och platser? samt ?Leva som jude?.

To be in a society or not. The movement or the stagnation. Observations in the present. .

Syftet med arbetet är att undersöka hur ungdomar skapar en gemensam identitet i sin kamratgrupp samt hur individen inom gruppen påverkas av detta. Dessa studier är viktiga ur ett lärarperspektiv då läroplanen fastslår att en trygg identitet är en förutsättning för att ungdomarnas empatiska förmåga ska kunna utvecklas (Lpf 94). Teorier om identitetsskapande inom ungdomsgrupper prövas mot verkliga fall. Fokus ligger på hur kamratgrupper använder sig av symboler, Riter och ?vi- och dem känsla? för att skapa gemenskap.

My essay is a description about the religion Wicca; laws, ethics, history, rites, inauguration and how they relate to the gods and the different seasons.It?s also about the wiccan history and how wicca have created their own history by taking old mythic stories and making them their legacy..

The content of this essay is the critical treatment of ritual research in Uppåkra during the Iron Age in relation to Charlotte Fabechs research.From what has been concluded for Uppåkra a condensed chart of Uppåkra's rituals is produced. This chart is compared with what Fabech has put forward for Southern Scandinavia. Fabech's categories and theory have been widely used by the researchers of Uppåkra, and this is critically examined.The most important conclusion is that the similarities between the Uppåkra research and Fabech picture are not great. This source critical point indicates that the massive use of her research in order to explain the rituals in Uppåkra can have been misdirected. The mismatch is mainly due to the fact that places like Uppåkra is of extraordinary character..

The essay's aim is to create an understanding for the act; ritual, and the functions or possible functions in an organisation. Many of the functions attribute to rituals lie in the ritual's double function. A ritual can function both as a practical/functional and a symbolic act. The functionality in a ritual doing is not depending of the "symbolic meaning". The functional value exists there always.

Svenska kyrkans ställning har onekligen förändrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av århundradet. Kyrkan går nu ett nytt århundrade till mötes genom att göra en del förändringar inom organisationen. Dessa förändringar berör Riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gäller det innehållsmässiga utan nästan enbart den ekonomiska biten.Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.* Vad ska man göra för att vinna tillbaka människan till kyrkan?* Kan detta genomföras om man förändrar och förnyar det kyrkliga innehållet t.ex. traditioner, Riter m.m.?* Om en förändring krävs vad ska då förändras och vad ska vara kvar?* Hur når man en vettig förändring?.

Dop, konfirmation och bröllop är några Riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom årens lopp. Syftet med denna uppsats är att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlägga vad invånarna i Kalix anser om rite de passage. Metoden utgick från ett kvantitativt synsätt och till grund för undersökningen låg enkätundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred åldersvariation 15-75 år. Resultatet visar att de flesta av både männen och kvinnorna oavsett ålder eller yrke/sysselsättning, använder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika Riter, men därutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen.

Katarismen är en gammal religion och livsfilosofi som hade sin storhetstid under medeltiden. Minst 500 år vet man att den existerade. Den hade sitt centrum i Frankrike med en geografisk halvmåne som sträckte sig genom Italien upp mot Flandern, Tyskland och området kring Rhendalen. De hämtade sin livsfilosofi från gnosticismen. De som brukade denna religion och livsåskådning kallades för katarer och kättare av katolska kyrkan.

Den här uppsatsen handlar om Haoma som religiös rusdryck. Inom den rådande forskningen, både nationellt och internationellt har Riter och rus påverkan ägnats mycket uppmärksamhet, detta gäller även för Haomadrycken. Syftet med denna text är att ge en övergripande bild över vilken huvudingrediensen i Haomadrycken kan ha varit, baserat på tidigare forskning inom ämnet. Med detta inte sagt att jag försöker ge en heltäckande bild av forskningsfältet eftersom det är stort. I detta ligger även min avgränsning, jag har valt de forskningsverk och arbeten som är aktuella för att ringa in de olika forskningsgrenarna vad gäller just vilken huvudingrediensen kan ha varit i den ursprungliga Haomadrycken.

Detta arbete syftar till att tillföra kunskaper om hur buddhismen framställs i svenska lärobokstexter i skolämnet religionskunskap. Arbetet innehåller en kvalitativ textanalys av tre nya läroböcker skrivna för årskurs 4-6. Analysen sker utifrån tre teman med utgångspunkt i frågeställningarna. De behandlar jämförelser med andra religioner, variationer inom buddhismen och buddhistiska trosuppfattningar och Riter. Utgångspunkten för analysen finns i begreppet orientalism, då tidigare forskning har visat att läroböcker ofta framställer icke-kristna religioner utifrån orientalistiska strukturer.