BAKGRUND: Dagligen genomgår ett stort antal patienter datortomografiundersök-ningar med intravenöst (i.v.) kontrastmedel. Kontrastmedlet kan bidra till en stegring av S-kreatinin värdet och orsaka njurskada = kontrastmedels nefropati (KMN). För att kunna bedöma och följa patientens njurfunktion tas S-kreatinin prov. SYFTE: Att be-lysa riskfaktorer för KMN på polikliniska patienter som ska genomgå röntgenundersök-ningar med i.v. kontrastmedel.

Trycksår medför lidande för patienten, förlängd vårdtid och ökade ekonomiska kostnader för samhället. Ett första led i prevention och behandling av trycksår är riskidentifiering och bedömning av nyinskrivna patienter, patienter vars tillstånd har förändrats under vårdtiden samt patienter som skrivs ut från sjukhuset. Syftet med denna studie har varit att undersöka följsamheten avseende användande av modifierad Nortonskala för riskbedömning av trycksår på UMAS. Statistik från tre kliniker på UMAS har sammanställts och granskats. Resultatet visar att patienter i hög grad inte riskbedöms vid in- och utskrivning.

Malnutrition är ett stort problem hos äldre patienter, och leder till ett antal följdsjukdomar, förlängda vårdtider samt en ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans arbete med att förebygga malnutrition hos äldre patienter på sjukhus eller äldreboenden, samt att beskriva de olika tillvägagångssätt som finns för att identifiera Riskpatienter. Metoden var litteraturstudier där tio kvantitativa artiklar granskats med avseende på vetenskaplig kvalitet. Resultatet visar att sjuksköterskors arbete med att förebygga malnutrition främst bör inriktas på två områden; omvårdnadsåtgärder och screening. Resultatet presenteras utifrån sex teman.

Bakgrund En utvärdering av metodbyte från att göra flebografi som vi hade som förstahandsmetod 2012, till att göra ultraljud ben vid frågeställning djup ventrombos(DVT) som vi gör nu 2013. Studien är en kvantitativ retrospektiv registerstudie 3 månader 2012 och 3 månader 2013 för att kunna jämföra undersökningarna. Syftet är att ta reda på hur många undersökningar är gjorda och hur många är det som har DVT. Är det några som kommer tillbaks för lungemboli(LE) frågeställning utav de som det är gjort ultraljud ben på? Hur många av patienterna har det tagits D-dimer på samt går det att se hur många som är Riskpatienter på remissen? Resultat Det är 82 st.

Malnutrition är ett välkänt problem i den patientrelaterade vården både i Europa och i resten av världen. Trots detta är malnutrition något som fortfarande förekommer. Vad kan det bero på? Det är viktigt att man bedömer patientens nutritionsstatus rutinmässigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhället mycket pengar och orsakar mänskligt lidande.

Malnutrition är ett välkänt problem i den patientrelaterade vården både i Europa och i resten av världen. Trots detta är malnutrition något som fortfarande förekommer. Vad kan det bero på? Det är viktigt att man bedömer patientens nutritionsstatus rutinmässigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhället mycket pengar och orsakar mänskligt lidande.

Riktlinjer för insättning och skötsel av urinvägskatetrar finns, men forskning visar att följsamheten till dessa riktlinjer brister hos vårdpersonal. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid kateterbehandling av urinvägarna. Metoden var en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att alla som behandlades med kateter hade behov av information och stöd. De som fick information hade mer kunskap och mådde psykiskt bättre.

SammanfattningMålsättningen med MIG är i huvudsak att tidigt identifiera Riskpatienter på vårdavdelning ochförebygga eventuell inläggning på intensiven. Syftet med studien var att studera erfarenheteroch behov av MIG-team med sjuksköterska, för sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelning.Studien är en deskriptiv, kvantitativ tvärsnittsstudie. Det var 40 sjuksköterskor från fyravårdavdelningar som deltog i en enkätundersökning. I resultatet framkom att flertaletsjuksköterskor varit med om att patienter försämrats på vårdavdelning det senaste året. Vid ensådan situation visade det sig att sjuksköterskan i första hand rådfrågade sin kollega och i sistahand kontaktades MIG-teamet.

BakgrundFörlust av förmågan att utföra självständig ADL är ett vanligt problem hos äldre i slutenvården. Detta leder till lidande och förlängda vårdtider. För att kunna utveckla omvårdnaden och för att motverka detta behövs ökad insikt om patienternas upplevelser vid minskad ADL-förmåga.Syfte Att beskriva äldre patienter med försämrad ADL-förmågas upplevelser av sin vård gällande utförande av ADL inom slutenvården.MetodKvalitativ intervjustudie med åtta äldre patienter inneliggande på ett svenskt universitetssjukhus.ResultatStudiedeltagarna upplevde överlag att vården och personalen fungerade bra och att detta förbättrade deras upplevelse av att ha minskat i ADL-förmåga. Studiedeltagarna tyckte det var jobbigt att vara beroende av andra och få hjälp med personlig hygien. Vårdavdelningarnas rutiner och upplevelsen av att personalen var stressad gjorde att studiedeltagarna inte ville vara till besvär och ställa krav.SlutsatsResultaten visar att det finns ett behov av att utveckla ett mer personcentrerat förhållningsätt där Riskpatienter identifieras och får möjlighet att vara delaktiga i arbetet för att stärka förmågan till självständigt utförande av ADL..

Trycksår är ett sår eller en vävnadsskada som uppstår på grund av otillräcklig blodtillförsel. Patienter som är mycket sängliggande, har en nedsatt rörelseförmåga eller inte får i sig tillräckligt med näring riskerar i högre grad att utveckla trycksår. Syftet med denna studie var att kartlägga och beskriva hur sjuksköterskor upplever och uppfattar sitt arbete med trycksårsprevention och behandling. Studiens resultat baserades på en enkätundersökning där 52 sjuksköterskor deltog. Deltagarna var 49 kvinnor och tre män som var mellan åldrarna 23 till 59 år.

BakgrundFörlust av förmågan att utföra självständig ADL är ett vanligt problem hos äldre i slutenvården. Detta leder till lidande och förlängda vårdtider. För att kunna utveckla omvårdnaden och för att motverka detta behövs ökad insikt om patienternas upplevelser vid minskad ADL-förmåga.Syfte Att beskriva äldre patienter med försämrad ADL-förmågas upplevelser av sin vård gällande utförande av ADL inom slutenvården.MetodKvalitativ intervjustudie med åtta äldre patienter inneliggande på ett svenskt universitetssjukhus.ResultatStudiedeltagarna upplevde överlag att vården och personalen fungerade bra och att detta förbättrade deras upplevelse av att ha minskat i ADL-förmåga. Studiedeltagarna tyckte det var jobbigt att vara beroende av andra och få hjälp med personlig hygien. Vårdavdelningarnas rutiner och upplevelsen av att personalen var stressad gjorde att studiedeltagarna inte ville vara till besvär och ställa krav.SlutsatsResultaten visar att det finns ett behov av att utveckla ett mer personcentrerat förhållningsätt där Riskpatienter identifieras och får möjlighet att vara delaktiga i arbetet för att stärka förmågan till självständigt utförande av ADL..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män.

Bakgrund Kontrastmedelsinducerad nefropati innebär en allvarlig njurfunktionsnedsättning, vilken definieras som en ökning av p-kreatinin < 25 procent eller 0,5 mg/dl inom tre dygn efter kontrastmedelsadministrering. I de allra flesta fall återhämtar sig njurarna inom ett par veckor, men permanenta skador kan uppstå, vilka kan komma att kräva dialysbehandling och njurtransplantation. Genom att identifiera Riskpatienter och kontrollera njurfunktion och hydrering före undersökningen kan förekomsten av kontrastmedelsinducerad nefropati minskas. Syfte Att belysa senaste forskningsresultat om hur kontrastmedelsinducerad nefropati kan förebyggas. Metod För att analysera och sammanställa det aktuella forskningsläget genomfördes en litteraturöversikt med 15 kvantitativa artiklar.

Risker för fall och fallskador är ett betydande patientsäkerhetsproblem vid sjukhus och andra vårdinstitutioner. En allvarlig konsekvens av fall är höftfraktur. Förutom onödigt lidande för patienten leder detta till ökade sjukvårds- och samhällskostnader.Syftet med studie var att kartlägga tidigare fall och fallskador inom sluten vård samt att utvärdera om en intervention omfattande implementering av en riskbedömningsmall och preventiva åtgärder så som antihalksockor samt utökning av sänglarm kunde minska fall och fallskador. Studien omfattade samtliga patienter från två medicinavdelningar på ett svenskt länsdelssjukhus med dokumenterad hög fallincidens och utfördes i två steg. Deskriptiv kartläggning av antalet inrapporterade fall och fallskador, samt de händelser som lett till fallolyckor inom sluten vård under år 2002/2003.

Bakgrund: Hot och våld är inom akutsjukvården ett allvarligt arbetsmiljöproblem som ökar såväl i Sverige som i resten av världen. Ambulanssjukvården är ett område inom sjukvården där förekomsten av hot och våld är som mest framträdande. Ambulanspersonalens vårdrum varierar och därför kan det vara en utmaning att skapa en säker arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att ur ett prehospitalt perspektiv beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att kunna förebygga hot och våld inom akutsjukvård. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design användes.