Vi gör i vår uppsats en samläsning mellan kritisk diskursanalys och diskursteori för att undersöka hur medvetenheten om diskriminering och stigmatisering av Riskgrupper artikuleras i den svenska hiv/aids diskursen. Genom att utgå från ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv, frågar vi oss hur denna medvetenhet konstitueras av intersektionen mellan ?ras? /etnicitet, kön, klass och sexualitet. Vi är intresserade av att söka förändring i diskursen och avgränsar oss därför genom att närläsa två offentliga dokument, AIDS-delegationens informationsbroschyr från 1986 och en SOU-rapport från 2004. Vi kommer i vår studie fram till att medvetenhet artikuleras genom ett konstruerande av Riskgrupper, där genus och sexualitet inledningsvis står i fokus, men som senare lämnar en allt större betydelse för kategorin ?ras? /etnicitet i diskursen.

Syftet med denna uppsats var att se hur Aftonbladets förmedling av risken för ett utbrott av fågelinfluensan har skildrats. Vi var intresserade av att undersöka om risken har förändrats genom de fyra första upptäckterna i Sverige.I vår undersökning har vi kommit fram till att Aftonbladet använder sig av de diskurser som råder i samhället tex. sjukdomsdiskursen, expertdiskursen och nationsdiskursen. Detta anser vi att de gör för att appellera till läsare och skapa ett intresse för tidningen. En annan intressant aspekt som vi har kunnat utläsa var att Aftonbladet har byggt upp och breddat risken för fågelinfluensan, genom att identifiera nya Riskgrupper i artikelserien.

Bakgrund: I Sverige minskar årligen självmorden totalt men bland 15?24-åringar kan en viss ökning ses. Bakom självmord ligger oftast depression men även utanförskap, känsla av hopplöshet och annat emotionellt lidande som kan utlösa suicidalitet. Statistiskt sett har självmordsförsöken, den enskilt största risken för fullbordat självmord, ökat kraftigt främst hos flickor. Viktigt är att ha kunskap om Riskgrupper och symtom för att tidigt kunna identifiera självmordstankar och på så sätt rädda liv.

Livsstilfaktorer som inaktivitet, felaktiga kostvanor och rökning bidrar till utvecklandet av fetma, blodfettsrubbningar, typ 2 diabetes och högt blodtryck, och ökar risken för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med denna studie var att utvärdera om en kombinerad tränings och kostintervention under 3 månader, följt av regelbunden uppföljning under ett år påverkar motionsvanor, hälsoupplevelse och riskfaktorer hos personer i Riskgrupper. 151 medelålders kvinnor och män med riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom randomiserades till en interventionsgrupp ( n =75 ) och kontrollgrupp ( n = 76 ) och genomgick undersökning vid baslinjen, efter 3 och efter 12 månader. 123 personer fullföljde studien. Efter 12 månader sågs signifikanta förbättringar inom interventionsgruppen av vikt, BMI, midjemått, höftmått, midjehöftkvot, triglycerider, HbA1c, syreupptagningsförmåga, systoliskt och diastoliskt blodtryck till skillnad från inom kontrollgruppen.

I media talas det ofta om att antalet ungdomar vilka provar och använder sig av drogen Ecstasy i samband med dans- och ravepartyn ökar drastiskt runt om i vår värld. Målet med denna forskningsöversikt är därför att med hjälp av forskningsstudier från 2003 och framåt, söka få en bild av viken grupp av ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna i ett missbruk av Ecstasy, samt vilka riskfaktorer och risker som berör dessa ungdomar.Metoden som använts för att besvara dessa frågor är en forskningsöversikt som bygger på elva forskningsartiklar i ämnet. Studien berör i huvudsak tre olika länder i var sina världsdelar. Den teori som används i analysen av studien är ett globalt, socialt och kulturellt perspektiv, som inkluderar såväl sociala som kulturella teorier. Sammanfattningen av studien visar att såväl de psykiska, fysiska och sociala riskfaktorerna i stort sett är likartade för de berörda ungdomsgrupperna i samtliga av dessa länder.

Bakgrund: Forskning visar att det har blivit en strategi att fokusera på Riskgrupper istället för riskbeteende när det gäller HIV-provtagning i Sverige. Karolinska Institutet utförde en studie under 2010 som dessutom tydde på att ungdomar och unga vuxna som söker sig till ungdomsmottagningar i hög grad nekas provtagning. Ungdomar och unga vuxna är enligt Regeringens proposition 2005:06/60. Som barnmorska på en ungdomsmottagning har man en unik möjlighet att uppmuntra god sexuell hälsa, förmedla kunskap om olika smittor och smittorisker samt tillgodose önskan om provtagning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor på ungdomsmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän handskas med HIV i relation till ungdomar och unga vuxna.

I spåren av de globala klimatförändringarna förväntas värmeböljor öka i både frekvens och intensitet, inte bara på sydliga breddgrader utan även på de norra vilket kommer att leda till en ökad incidens av sjukliga tillstånd relaterade till överhettning. Omedelbar och snabb nedkylning av överhettade personer är av största vikt för att minimera morbiditet och mortalitet. Inom svensk sjukvård finns inga riktlinjer för det initiala omhändertagandet av personer drabbade av överhettning. Syftet med studien var att erhålla fördjupad inblick i människans termoreglering med fokus på: hudens cirkulatoriska respons vid nedkylning, effekter av olika metoder för kylning och identifiera när det föreligger ökad risk för överhettning. Metoder som användes var litteraturstudie, värmebalansberäkning och enkät.

Mycoplasma genitalium (M. genitalium) är en liten bakterie utan cellvägg som kan smitta sexuellt och efter en veckas inkubationstid orsaka genitala infektioner. Bakterien är svårodlad, men med PCR-teknik kan DNA-sekvens, specifik för M. genitalium, detekteras i prover från uretra/vagina. M.

En av de vanligaste parasitsjukdomarna med dödlig utgång i världen idag är amöbadysenteri. Sjukdomen orsakas av parasiten Entamoeba histolytica. Den sprids huvudsakligen feco-oralt och förekommer endemiskt i utvecklingsländer med otillräckliga sanitära faciliteter och dåliga hygienkunskaper. På senare tid har den även spridit sig till länder i väst. Man kan urskilja två typer av riskfaktorer; dels de som predisponerar för en infektion, och dels de som ökar risken för att utveckla allvarlig sjukdom till följd av en sådan.

Att bemöta kriser kräver samarbete mellan många olika grupper och att förebygga misskommunikation är väsentligt. En förebyggande kriskommunikation är följaktligen en viktig pusselbit. Syftet med denna uppsats var att undersöka om de kommunikativa metoder som olika myndigheter använder, kan tänkas vara konstruktiva och effektiva retoriskt när det gäller att komma i dialog med ungdomar i riskzonen. En kartläggning av olika dialogmetoder som används för att skapa en bra kontakt mellan Riskgrupper och myndigheter utfördes. Sedan valdes en dialogmetod ut (Ge och Ta-Varje Dag) från kartläggningen för en djupare retorikanalys.

Bakgrund - Det är ofta sjuksköterskan i roller som ambulanssjuksköterska, skidpatrull, diverse räddningsgrupper, sjukvårdsansvarig på expeditioner och på idrottsevenemang, har första kontakt med patienter med förfrysningsskador. I och med detta har sjuksköterskan pre-hospitalt det behandlingsansvaret innan patienten kan transporteras till en högre omsorgsnivå. Dessutom är det också sjuksköterskan som identifierar Riskgrupper och i förebyggande syfte utbildar privatpersoner, expeditionsledare och företag i förebyggande åtgärder mot förfrysningsskador på en klinik, vid idrottsevenemang och på utbildningar.Syfte - Syftet med denna studie är att beskriva förebyggande åtgärder mot förfrysningsskador, identifiering av riskfaktorer och riskbeteenden samt initial behandling av sådana skador.Metod ? En litteraturstudie med datainsamling genom systematisk artikelsökning.Resultat ? Resultatet visar att det bästa av allt är att undvika en förfrysningsskada. Det finns inte någon standard för behandling av förfrysningsskador även behandlingsprotokoll finns.

I ett flertal undersökningar har individer skattat att de dricker i följd till stress, vilket har visats bero på att människor dricker i försök till att hantera ekonomisk stress, stress på jobbet och/eller föräldrastress (Pohorecky, 1991). Ju svårare stressen är desto högre är alkoholkonsumtionen (Pohorecky, 1991). I denna studie studeras alkohol och föräldrastress genom självskattningsenkäter tagna ur projektet Alla Barn i Sydöstra Sverige (ABIS) 8-årsuppföljning.Resultatet visar på att det inte finns några signifikanta skillnader i föräldrastressen hos alkoholkonsumtionens olika Riskgrupper varken hos mödrarna eller fäderna, då de själva skattat sin alkoholkonsumtion. Detta resultat visar på att man inte med säkerhet kan säga att mängden alkohol som konsumeras hos föräldrar tenderar att bero på att deras föräldraskapskrav inte räcker till för deras personliga resurser. Resultatet kunde inte heller säkert visa tendenser till att alkoholen skulle kunna reducera föräldrastressen hos föräldrarna..

I ett flertal undersökningar har individer skattat att de dricker i följd till stress, vilket har visats bero på att människor dricker i försök till att hantera ekonomisk stress, stress på jobbet och/eller föräldrastress (Pohorecky, 1991). Ju svårare stressen är desto högre är alkoholkonsumtionen (Pohorecky, 1991). I denna studie studeras alkohol och föräldrastress genom självskattningsenkäter tagna ur projektet Alla Barn i Sydöstra Sverige (ABIS) 8-årsuppföljning.Resultatet visar på att det inte finns några signifikanta skillnader i föräldrastressen hos alkoholkonsumtionens olika Riskgrupper varken hos mödrarna eller fäderna, då de själva skattat sin alkoholkonsumtion. Detta resultat visar på att man inte med säkerhet kan säga att mängden alkohol som konsumeras hos föräldrar tenderar att bero på att deras föräldraskapskrav inte räcker till för deras personliga resurser. Resultatet kunde inte heller säkert visa tendenser till att alkoholen skulle kunna reducera föräldrastressen hos föräldrarna..

Patienterna på en intensivvårdsavdelning ligger i riskzonen för oavsiktlig hypotermi. De tidigare identifierade Riskgrupperna är bland annat förekomst av kontinuerlig hemodialys, vissa sederande läkemedel, stor mängd intravenös vätska samt kirurgiska ingrepp i generell anestesi. Hypotermi har negativa konsekvenser för patienterna som ökad blödningsrisk, försämrad sårläkning samt kardiologisk påverkan. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av hypotermi hos intensivvårdade patienter. En retrospektiv deskriptiv studie på 583 vuxna patienter som vårdades på en intensivvårdsavdelning någon gång under 2009 genomfördes.

Spel om pengar är vanligt förekommande för människor i vårt samhälle. Spelproblematik är ett folkhälsoproblem, där unga män i åldern 18-24 år står för den största ökningen. Enligt vetenskapliga studier är de främsta riskfaktorerna för att utveckla spelberoende tillgänglighet, tidig speldebut, kognitiva störningar, alkoholmissbruk och psykisk ohälsa. Ålder, kön och etnicitet utgör Riskgrupper. Syftet med studien är att undersöka vad som gör att en människa hamnar i ett spelberoende och vad som utgör vändpunkten i en människas liv.