Bakgrund: Forskning visar att det har blivit en strategi att fokusera på Riskgrupper istället för riskbeteende när det gäller HIV-provtagning i Sverige. Karolinska Institutet utförde en studie under 2010 som dessutom tydde på att ungdomar och unga vuxna som söker sig till ungdomsmottagningar i hög grad nekas provtagning. Ungdomar och unga vuxna är enligt Regeringens proposition 2005:06/60. Som barnmorska på en ungdomsmottagning har man en unik möjlighet att uppmuntra god sexuell hälsa, förmedla kunskap om olika smittor och smittorisker samt tillgodose önskan om provtagning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor på ungdomsmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän handskas med HIV i relation till ungdomar och unga vuxna.

Det finns en samstämmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka föräldrar är en Riskgrupp och att dessa barn i större utsträckning än andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppväxten eller i vuxen ålder. Då vuxenpsykiatrin är de som möter föräldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fånga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser på barn, barns behov och föräldrars förmåga när föräldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella på en öppenvårdsmottagning. Våra frågeställningar är följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på behoven hos barn då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring föräldraförmågan då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på barnperspektivet och hur påverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?Vårt resultat visar att deltagarna i vår fokusgruppsintervju gjorde skillnad på barns behov utifrån deras ålder och att de ansåg att olika diagnoser hos föräldrar skapar olika förutsättningar för föräldraförmågan.

Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vård och omsorg tillhör en Riskgrupp för ohälsa på grund av att arbetsmiljön påverkar personalens fysiska och psykiska hälsa negativt. Levnadsvanor angående bland annat mat, motion och användning av tobak har stor betydelse för människans fysiska och psykiska hälsa. Omvårdnadsprogrammet är en treårig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen är att ge eleven den grundläggande yrkeskunskap och kompetens som krävs för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst.Syftet med uppsatsen är därmed att genom en kvantitativ enkät undersöka hur 52st elever på ett omvårdnadsprogram förhåller sig till hälsa och hälsobeteenden med fokus på elevernas levnadsvanor för att kunna främja sin hälsa i sin framtida yrkesroll inom vård och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hälsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hälsa mer än bara människans biologi. Majoriteten av elever värderar sin hälsa som ?bra? eller ? mycket bra?, dock värderar en stor andel elever sin hälsa som ?varken bra eller dålig?, vilket kan relateras till elevernas självupplevda somatiska och psykiska besvär.

Tjejer i årskurs nio är en Riskgrupp för att utveckla ohälsa. Två symtom på ohälsa är negativ självbild och dysfunktionell coping. Syftet med studien är att undersöka om det finns specifika samband mellan självbild och coping hos tjejer i årskurs nio. 46 tjejer och 41 killar fyllde i självbildsformuläret Jag tycker jag är och copingformuläret Brief Cope. Resultaten visar på att tjejer med negativ självbild använder sig mer av den dysfunktionella copingstrategin självanklagelse än killar med negativ självbild.

Följande litteraturstudie sammanställer information från sex rapporter om hästar med kolik orsakad av spolmask. Särskild tyngdpunkt är ägnad förekomsten av spolmaskassocierad kolik, predilektionsområde för obstruktionen, Riskgrupp, riskperiod samt avmaskning i samband med kolikfallen. Detta ämne är synnerligen aktuellt då avmaskningsmedel numera är receptbelagt och en alltmer utbredd läkemedelsresistens mot anthelmintika förekommer. Riskperioden då flest kolikfall inträffar är under hösten och riskåldern är cirka fem månader. Majoriteten av hästarna är avmaskade med ett paralyserande anthemintikum en till fem dagar innan koliken.

Tonåren är en period av såväl psykisk, fysisk som social förändring. Levnadsvanorna förändras under ungdomsåren och matvanorna tenderar att bli sämre. De ungdomar som flyttat hemifrån inför gymnasiet har visat sig vara en särskild Riskgrupp för bristande kosthållning. För idrottande ungdomar är det extra viktigt med en god kosthållning som täcker det ökade energibehov som följs av en hög träningsdos. Flera studier framhåller att hälsofrämjande insatser för bättre matvanor bör introduceras redan i ungdomsåren för idrottare.Studiens syfte var att beskriva måltidsordning, livsmedelsval samt alkoholvanor bland handbollsungdomar som går på ett idrottsgymnasium med nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) i Västra Götalandsregionen.

Studiens syfte var att undersöka hur valda delar av forskningslitteraturen beskriver och diskuterar kring föräldrar med utvecklingsstörning. Vi fokuserade på den valda forskningslitteraturen utifrån tre teman: Föräldraförmågan hos utvecklingsstörda föräldrar, riskfaktorer för barn som växer upp med utvecklingsstörda föräldrar och stödet från samhället till föräldrar med utvecklingsstörning. Den metod som användes var en kunskapsöversikt som delvis tolkades hermeneutiskt. Resultatet av studien visar att de flesta föräldrarna var villiga att ta emot stöd av antingen professionella, anhöriga eller både och för att klara av sitt föräldraskap. Barn till utvecklingsstörda föräldrar kan vara en Riskgrupp men behöver inte vara det.

Idag arbetar mer än en tredjedel av Sveriges befolkning på udda arbetstider. Nattarbete medför ökad risk för ohälsa. Syftet med interventionsstudie var att beskriva och jämföra om den subjektiva och objektiva hälsan som framkommer i hälsoprofilsbedömningar före respektive efter införandet av ett kompendium med kost- och motionsråd förändras hos kvinnor som arbetar natt. Personer som arbetar natt är en Riskgrupp, detta på grund av olika faktorer Urvalet bestod av tio kvinnor i åldern 20 till 25 år. Samtliga kvinnor arbetar regelbundet natt på restaurang under helgerna och har problem med regelbundna mat- och motionsvanor.

De senaste åren har sömnproblemen ökat i Sverige. Detta gäller även för studenter i åldern 20-24 år. Sömnbesvär hör samman med psykisk ohälsa i en ömsesidig påverkan och en av orsakerna kan vara en oregelbunden och stressfylld livsstil. Studenter är en Riskgrupp för detta.Syftet med denna enkätstudie var att se om det fanns något samband mellan hur studenters dagar är strukturerade i form av schemabunden undervisning och hur deras sömnvanor ser ut. Ett annat syfte var att se om det fanns ett samband mellan studenternas självrapporterade sömnkvalitet, sömnkvantitet och deras psykiska välbefinnande.

Ohälsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsätter att öka världen över och förebyggande insatser behövs redan i tidig ålder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieåldern till en särskild Riskgrupp då de efter studenten blir mer självständiga individer som fattar fler beslut på egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder är en stor del av vad som styr beteende så är dessa av intresse att studera som en del av det hälsofrämjande arbetet.Till vår studie utformade vi en enkät som vi med hjälp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i Göteborgsområdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. Enkätsvaren analyserades därefter med hjälp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hälsa, men att en del av deras uppfattningar om hälsosam kost och fysisk aktivitet inte stämmer överens med Livsmedelsverkets fem kostråd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde även urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hälsa.

Internetanvändandet har förändrats och allt yngre personer brukar internet. I dags- och kvällstidningar går det att läsa om barn och ungdomar som utsatts för diverse övergrepp som kan kopplas till internetkontakter. En stor Riskgrupp är flickor i de nedre tonåren delvis på grund av intresset för kommunikation och sociala nätverk, samtidigt som internet är en viktig del i skolarbete och annat kunskapsinhämtande. Ofta vet inte föräldrar vad ungdomar gör på internet och det kan vara svårt att ha kontroll då tillgängligheten är stor i och med smarta telefoner och surfplattor. Med utgångspunkt i detta lades studiens fokus på föräldrarnas perspektiv på ålder och mognad, känslan av kontroll samt tankar kring risk kontra nytta med internetanvändningen.

In our study we examined recurrent patterns and changes in the representation ofhomosexual persons in Swedish daily newspapers 1987, 1997 and 2007.We analysed articles about HIV-infected persons and articles with a view to portray thelife conditions of gay and lesbian persons from the three different years. We chose toonly analyze news articles that intend to represent real human beings, which mean thatwe did not analyze reports that only reproduce abstract knowledge from authorities.With analytical tools from semiotics and discourse analysis we identified some recurrentpatterns in the representation of homosexual people. We found that a recurrent pattern inthat when homosexual people are seen as groups, they are described as deviant,discriminated and some times as a threat. When portrayed as individuals the nonanonymouspersons appear in articles and pictures as normal, strong and healthy. Lesbianwomen are not represented in the articles from 1987, but in articles from 1997 and 2007they appear as unhappy when single and happy in a relationship.The results also showed some interesting differences in news representation ofhomosexual persons between the three investigated years.

Syftet med denna studie var att kartlägga retentionen av resinbaserade fissurförseglingar på sexårsmolarer utförda på studentklinik. Karies registrerades även på övriga sexårsmolarer. Materialet utgjordes av 51 barn födda år 1999 eller 2000 med minst en fissurförsegling på sexårsmolaren utförd av tandläkarstudent. Fissurförseglingen skulle vara utförd i Delton® och ha en minsta uppföljningstid på ett år. Data registrerades från journaler avseende allmänhälsa, medicinering, kariesdata och Riskgrupp.

Facebook. Ett fenomen som på relativt kort tid fått en allt större inverkan påmänniskors liv. Men vad händer när det tar överhanden? När vad som var tänktsom en social plattform för att hålla kontakt med vänner blir till ett beroende? Denhär explorativa studien utforskar Facebook-beroende bland vad som enligt tidigareforskning anses vara en Riskgrupp: gymnasieungdomar. Hur stor andel avgymnasieungdomarna skulle kunna vara beroende av Facebook, och finns detaspekter av deras fritidsliv, umgängespreferenser, hälsa och Facebook-användandesom verkar kunna bidra till ett beroende? Med hjälp av en kvantitativ ansats dären översatt version av den norska Bergen Facebook Addiction Scale har delats ut ienkätform undersöks Facebook och dess inverkan på gymnasieungdomar på enskola i Göteborgsområdet, och resultaten visar att en betydande andel avgymnasieungdomarna skulle kunna vara beroende av Facebook.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur skolkuratorer arbetar med att identifiera och stötta barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. Tidigare forskning visar att kompetens är betydande för kvalitén i arbetet med barn som har en eller flera föräldrar med svagbegåvning eller lindrig utvecklingsstörning. Studiens resultat tematiserades utifrån frågeställningarna där systemteori kunde kopplas till resultatet. Skolkuratorerna beskriver problemen och lösningarna utifrån deras perspektiv och hur de olika systemen påverkar varandra. Resultatet av studien visar att barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar inte är osynliga i skolan utan tvärtom är duktiga på att signalera när något är fel.