Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida hedge- och aktiefonders avkastning påverkas av samma riskfaktorer. Vidare syftar studien även till att undersöka om hedgefonders och aktiefonders Riskexponering är konstant över tiden eller ej. Slutligen analyseras även hedgefonders förmåga att förutspå upp och nedgångar på marknaden och därmed generera överavkastning. Det angreppssätt som har använts i undersökningen är av det kvantitativa slaget, där regressionsanalyser har genomförts för att undersöka svenska hedge- och aktiefonders Riskexponering samt svenska hedgefonders market-timing förmåga. Studien bygger på avkastningsinformation, under tidsperioden 2001-2004, för 20 hedgefonder och 20 aktiefonder.

Riskhantering i byggbranschen är ett sätt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstå i ett byggprojekt. Det är en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sätt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men även ett sätt att ta tillvara på möjligheter. General- och totalentreprenader är två vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen påverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, där entreprenören har ett större åtagande och en större Riskexponering i en totalentreprenad jämfört med i en generalentreprenad. Denna studie undersöker skillnader i byggentreprenörers riskhantering mellan de två entreprenadformerna.

Riskhantering i byggbranschen är ett sätt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstå i ett byggprojekt. Det är en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sätt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men även ett sätt att ta tillvara på möjligheter. General- och totalentreprenader är två vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen påverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, där entreprenören har ett större åtagande och en större Riskexponering i en totalentreprenad jämfört med i en generalentreprenad.

Bristen på studentbostäder i Stockholm är akut?köerna och väntetiderna växer, men ingen förändring sker. Trots vallöften och stort politiskt intresse är byggandet i det närmaste obefintligt. De större aktörerna på Stockholms studentbostadsmarknad verkar sakna incitament för att producera nya bostäder. Det främsta argumentet för att inte bygga anses vara dålig lönsamhet.

ABSTRACT Titel: Avkastningskrav i allmännyttiga bostadsaktiebolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Fredrik Bokedal & Robert Ehrling Handledare: Peter Lindberg Datum: 2014 ? Augusti Syfte: I samband med den lagändring som skedde 2011 ändrades principerna för hur de allmännyttiga bostadsbolagen skall bedriva sin verksamhet. Numera ställs krav på affärsmässighet och att bolagen ska tillämpa långsiktiga avkastningskrav på verksamheten. Utifrån de nya principerna ansåg vi att det var intressant att undersöka hur de allmännyttiga bostadsbolagen har tagit till sig detta och att ingen tidigare studie har behandlat de ställda nivåerna på avkastning i avkastningskraven och hur väl de uppfyller avkastningskraven. Syftet med studien är att undersöka vilka allmännyttiga bostadsbolag som har avkastningskrav samt hur de är formulerade.

ABSTRACT Titel: Avkastningskrav i allmännyttiga bostadsaktiebolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Fredrik Bokedal & Robert Ehrling Handledare: Peter Lindberg Datum: 2014 ? Augusti Syfte: I samband med den lagändring som skedde 2011 ändrades principerna för hur de allmännyttiga bostadsbolagen skall bedriva sin verksamhet. Numera ställs krav på affärsmässighet och att bolagen ska tillämpa långsiktiga avkastningskrav på verksamheten. Utifrån de nya principerna ansåg vi att det var intressant att undersöka hur de allmännyttiga bostadsbolagen har tagit till sig detta och att ingen tidigare studie har behandlat de ställda nivåerna på avkastning i avkastningskraven och hur väl de uppfyller avkastningskraven. Syftet med studien är att undersöka vilka allmännyttiga bostadsbolag som har avkastningskrav samt hur de är formulerade.

RISKfree ? ett system för riskhantering inom programvaruprojektI dagens IT-centrerade värld sker utvecklingen av hårdvara och programvara i en rasande takt. Om ett företag skall ha möjlighet att vara konkurrenskraftigt i denna utvecklingstakt, krävs det snabba och effektiva metoder i utvecklingsprocessen. Dessa krav från omvärlden på nya och mer komplexa produkter och tjänster innebär ofta nya och större risker för ett utvecklingsprojekt; både ekonomiska som tidsmässiga.Analyser av programvaruprojekt som har misslyckats visar att många av deras problem och risker kunde ha undvikits eller åtminstone drastiskt reducerats med hjälp av riskhantering. Oftast är det en optimistisk entusiasm över projektet som överskuggar viktiga varningssignaler om risker och problem enligt B.W.

Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har världsekonomin haft både kraftiga upp- och nedgångar, vilket givetvis har påverkat företag på olika sätt. Företag måste oavsett hur konjunkturen ser ut, välja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillväxt finansieras med endast interna medel utan måste ta hjälp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan därmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belåningsgrad är olika företag villiga att ta? Och hur ser därmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förändrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan åren 1995 och 2009.

Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har världsekonomin haft både kraftiga upp- och nedgångar, vilket givetvis har påverkat företag på olika sätt. Företag måste oavsett hur konjunkturen ser ut, välja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillväxt finansieras med endast interna medel utan måste ta hjälp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan därmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belåningsgrad är olika företag villiga att ta? Och hur ser därmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förändrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan åren 1995 och 2009.

De senaste årens skandaler gällande enorma bonusar och fallskärmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmänheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,där forskare ställer sig frågorna; Vad är det bästa incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkställande direktör att arbeta i aktieägarnas intresse, samt hur påverkar olika incitament företagens risktagande? Detta är alltsåett mycket omdiskuterat ämnemed många olika åsikter, och där det inte finns ett allmänt vedertaget svar på dessa frågor. De vanligaste påståendena är att aktier som incitament får ledningen att minska sin Riskexponering och därmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav får dessaatt vilja öka risken företagetutsätts för.Det finns också forskare som påstår att finansiella incitament inte har någon inverkan på ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som är väldigt utsatt för risker, och där hedging anses vara av extra stor vikt, nämligen oljebranchen.I denna studie har vi därför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla är registrerade på den amerikanska börsen.

De senaste årens skandaler gällande enorma bonusar och fallskärmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmänheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,där forskare ställer sig frågorna; Vad är det bästa incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkställande direktör att arbeta i aktieägarnas intresse, samt hur påverkar olika incitament företagens risktagande? Detta är alltsåett mycket omdiskuterat ämnemed många olika åsikter, och där det inte finns ett allmänt vedertaget svar på dessa frågor. De vanligaste påståendena är att aktier som incitament får ledningen att minska sin Riskexponering och därmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav får dessaatt vilja öka risken företagetutsätts för.Det finns också forskare som påstår att finansiella incitament inte har någon inverkan på ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som är väldigt utsatt för risker, och där hedging anses vara av extra stor vikt, nämligen oljebranchen.I denna studie har vi därför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla är registrerade på den amerikanska börsen.

The recent financial crisis has entailed in a fierce debate whether CEOs variable remuneration has caused unsound risk exposure in public companies. Hence it is considered as interesting to elucidate if this connection exists empirically. With grounding in principal-agent theory, and its implicit assumption of risk adverse agents, this study aims to find empirical evidence for a positively correlated relationship between CEOs variable remuneration and company risk exposure. Through a regression analysis of multidimensional data from 102 listed Swedish companies during the period of 2000-2009, we show that the relationship between CEOs variable remuneration and company risk, in contrast to our expectations, is significantly negative. The coherent result is interpreted as the inherent risk in companies seems to explain the usage of variable remuneration for CEO, rather than vice versa.

Bakgrund: Alla företag utsätts för risk och en bransch med mycket stor Riskexponering är flygbolagsbranschen. Hur risken än hanteras innebär den alltid en kostnad och för att aktieägarvärdet ska bli så högt som möjligt gäller det att minimera denna kostnad. Vilka huvudsakliga risker försäkrar sig passagerarflygbolagen mot? Vilka är motiven till att de försäkrar sig? Är hanteringen av försäkringsbara risker i överensstämmelse med ett aktieägarperspektiv?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån finansiell teori analysera passagerarflygbolagens användning av försäkring som riskhanteringsmetod. Analysen sker utifrån ett aktieägarperspektiv.Genomförande: Studien bygger på intervjuer genomförda med försäkringsansvarige på fem olika flygbolag.

This paper aims to investigate the systematic risk exposure of Swedish hedge funds using a modified Fung & Hsieh (2004) asset-based style factor model. The results show that the average Swedish equity hedge fund and fund of funds had a significant positive exposure to the equity market portfolio and the spread between small cap and large cap stocks (SMB) during the sample period. This is consistent with our a priori expectations and previous international studies. We do not find the expected systematic fixed-income related risk exposure for the fixed-income hedge funds and fund of funds in the sample. The empirical material used in this study is taken from a publicly available fund database maintained by the Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen).

In this paper Swedish hedge funds and strategies are discussed and analysed. These new financial forms seem to draw recently a huge attention both in media, press and the academic world. The fact is that hedge funds have existed already for a long time but it is still known too little about them. After the introduction of hedge funds, different asset pricing models are discussed including the most basic of all ? CAPM and further Fama and French three factor model as well as the expanding model with conditioning approach.