Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som påverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller Riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida målsättningar med sin idrott och sina studier.Undersökningen bestod av en enkät, vilken besvarades av 48 elever som studerade i årskurs 3 läsåret 2004/2005 på det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i Gävle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i Västerås och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lärare och fyra elever.Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra träningsförhållanden samt en duktig instruktör. Att träningsgruppen håller hög kvalité har också betydelse. Föräldrarna har större påverkan vid val till Riksidrottsgymnasium än vid val till lokalt idrottsgymnasium i både fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet främst påverkas av träningsförhållanden och kvalitén på träningsgruppen .

Idrottare som är aktiva på elitnivå är unika ur ett näringsfysiologiskt perspektiv på grund avden mycket omfattande träningen. Om en idrottare har ett för lågt energiintag i samband medhård träning försämras prestationen samtidigt som risken att drabbas av skador och/ellerinfektioner ökar. Även elever på idrottsgymnasium kan räknas som elitidrottare, då de i regelär aktiva på en mycket hög nivå. Studier visar att många av dessa ungdomar har för dåligkunskap om kost och därigenom har ett alltför lågt närings- och energiintag.Syftet med studien var att undersöka hur stor kunskap en grupp elitidrottande tonåringar somstuderar på Riksidrottsgymnasium har om kostens betydelse för idrottslig prestation, samt omde tidigare fått någon utbildning inom området.En enkätundersökning genomfördes på två riksidrottsgymnasier i Västergötland, där totalt 83elever deltog. Av respondenterna var 58 tjejer och 25 killar, där 28 stycken spelade fotboll och55 stycken spelade volleyboll.Resultatet visar att eleverna generellt sett har relativt stor kunskap om kost och dessbetydelse för prestationen, men endast en femtedel lyckades få mer än 65 % rätt på enkätenskunskapsfrågor.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ?hetsätning?, ?att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt? samt att ?ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt?.

SammanfattningSyfteSyftet var att undersöka hur idrottslärare vid ett Riksidrottsgymnasium i Sverige använder sig av feedback i sin undervisning, vilken form av feedback de använder sig av och vilken funktion feedbacken har.FrågeställningarFrågeställningarna var: Hur används feedback inom idrottsundervisningen?Vilken form av feedback används?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie för att undersöka feedback mer djupgående utifrån ett lärarperspektiv och med hjälp av strukturerade observationer studerade jag två lärare vid sex olika tillfällen, tre lektioner per idrottslärare.ResultatResultaten visade att feedback i form av beröm var den mest förekommande feedbacken. Av observationerna framgår det att Lärare A använder sig först och främst av feedback i form av beröm. Lärare A använde sig mestadels av beröm som bra, bra jobbat, vad grym du är, härligt jobbat och applåder. Lärare A ger även korrigerande feedback på teknik men också på oönskat beteende relativt ofta jämfört med Lärare B.